Nr. 3 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

More documents

Recommendations

Info

försvinnande litet av de andra fi losofi ernas ”uppslag”. Man bör nämligen lita på att åtskilliga till fullo har förstått att en verkligt stor berömmelse skulle vara att hämta för den som på ett övertygande och klart sätt lyckades förena valda delar av, låt oss säga Sartres existentialism eller Tillichs teologi eller den nymarxistiska rappakaljan, med ett tänkande som står på den moderna vetenskapens grund. Hur många fysiker har inte insett att den, som kan inordna de parapsykologiska eller spiritualistiska rönen i fysikens världsbild, han kommer att överglänsa Einstein? Åtskilliga gör nog sina försök, men några resultat hörs inte av” (18) . Vad jag här, med anknytning till en vetenskaplig religionsundervisning, vill lyfta blicken mot är inte i förstone Hedenius – för en fi losof, kan man tycka, och det med övertydliga vetenskapliga anspråk, närmast sällsamt oförblommerade – generaliserande av allt som enligt föregivna rationalitetsvillkor kan betraktas som ”irrationellt” och urskillningslösa hänförande av det till ovetenskapens sophög. Det är inte heller den i och för sig rätt så graverande omständighet som Svante Nordin i sin biografi över nämnde fi losof, med referens till ett brevcitat nämner, att Hedenius enligt egen utsago saknade ”förstahandskunskap” om en av de ljudligen kritiserade ”högtravande fi konspråkens” fi losofer, nämligen Foucault. (19) Så länge människor i ett samhälle engagerat utövar en tro eller en lära, är det intressant att låta en samhällsvetenskaplig analys inlemma den i dess studier. Härvidlag bör man – till skillnad från Hedenius i nämnda fall – vara noggrann och varsam både i ett analytiskt arbete som befriats från mer eller mindre halsbrytande generaliseringar, och när det kommer till att vara påläst i de källor som görs till föremål för studier. Men framför allt – och det är det jag här främst vill fästa uppmärksamhet på – måste den vetenskapliga analysen vara sådan, att den inte dikotomiserar verkligheten och människors individuella och sociala liv i förespeglat enkla polariteter mellan ”rationalitet” och ”irrationalitet”. Som den amerikanske fi losofi professorn Robert Fogelin i sin bok Walking the Tightrope of Reason visar, är en sådan svartvit bild av världen och människan varken – rationellt – välgrundad eller konstruktiv. (20) Om studieobjektet för religionskunskapen är religiösa, existentiella och etiska läror och uppfattningar vilka själva inte vilar på en strikt vetenskaplig grund, så betyder givetvis inte detta att de per automatik bör betraktas som oreserverat ”irrationella”. Människans refl exion över livet, världen, tillvaron och meningen är bra mycket mer komplex och komplicerad för att den skulle kunna inrangeras i något enkelt och rationalistiskt ”antingeneller-schema”. Inte minst i det mångkulturella samhället, där den demokratiska värdegrunden har sin givna plats, krävs det, förtjänar det att i anslutning till Hedenius resonemang framhålla, respekt och varsamhet inför människors sökande efter förankring och mening i tillvaron. En sådan respekt och en sådan varsamhet har med ett etiskt förhållningssätt att göra, men det bärs också fram genom att goda och noggrant förankrade ämneskunskaper i relation till varierande livsåskådningar – eller livssyner – odlas. RELIGIÖS ETIK OCH ETISK RELIGION (KATEGORIMISSTAG V) När det kommer just till frågor som rör moraliskt förankrad och relaterad problematik, kan det vara värt att påminna om att det ”etiska perspektiv” som, inför kommande gymnasierevision liksom inför den förra, lyfts fram för beaktande i skolan (21) , är 18 | RELIGION & LIVSFRÅGOR ett som på ett framträdande sätt bärs i ämnet Religionskunskap. Därvidlag bör man också understryka att den missuppfattningen bör undvikas, att den etik som undervisas inom ramen för detta ämne är konfessionell. Med hänsyn till studieobjektet för religionskunskapen är det betydelsefullt att sådana uppfattningar och ståndpunkter av etisk karaktär, vilka sanktioneras, försvaras eller diskuteras inom ramen för specifi ka läror och livsåskådningar, beaktas. För att det ska vara möjligt krävs givetvis kompetens för att relatera sådana uppfattningar och ståndpunkter till andra i dessa läror och livsåskådningar relevanta föreställningar av exempelvis religiös, existentiell och fi losofi sk natur. I det mångkulturella samhället är sådana helhetsperspektiv med utrymme för varsamma studier av de ingående delarna av största betydelse. Men det är viktigt att se att sådana här analyser själva inte är konfessionella, utan att de genomförs med hänsyn till etisk teori där exempelvis värdeteoretiska analyser och studiet av normativ etik inte knyts till en eller annan specifi k religiös – eller icke religiös – lära. Den demokratiska värdegrunden förankrar moraliska riktlinjer för samlivet i skolan och i samhället i övrigt, och när frågor som rör liv och död, kärlek, relationer och sexualitet, genusperspektiv, rättvisa och solidaritet, perspektiv på minoriteter och mer eller mindre extrema rörelser, över- och underordningar där exempelvis kön eller etnicitet spelar sanktionerande roller, miljö- och global etik, diskriminering och utanförskap analyseras, är detta en verksamhet som – i förekommande fall kan och bör relateras och tillämpas med hänsyn till specifi ka läromässiga kontexter – men genomförs generellt utan vare sig hård eller lös bindning till desamma. Inte minst inom ramen för de religionskunskapens moment där det mångkulturella mötet med variationer i tro, seder, förväntningar och livsmönster står på dagordningen, ges betydelsefullt utrymme för etiska diskussioner och analyser. Förutfattade meningar och generaliserande omdömen, öppen eller dold diskriminering och ett avvaktande förhållningssätt inför den eller de som representerar det, relativt sett, ”annorlunda”, reser behov av noggranna och varsamma beaktanden av de etiska perspektiven. ”Man argumenterar inte med fördomar”, säger den godhjärtade och klarsynte Leonidas i Marianne Fredrikssons enligt Maria Magdalena (22) , och detta är en inställning som säkerligen har mycket som talar för sig. Däremot är det, kan man vilja tilllägga, möjligt – och önskvärt – att argumentera mot fördomar, och härvidlag är kunskaper i etisk teori och argumentationsanalytisk stringens, i relation till goda insikter om det omgivande mångkulturella samhällets karaktär och livsmönster, nödvändiga för en – icke konfessionell – etikundervisning med hänsyn till den demokratiska värdegrunden. YT- OCH DJUPKOMPETENS (KATEGORIMISSTAG VI) Nu bör det förstås understrykas, att varje ämne i skolan har ett ansvar för att beakta etiska perspektiv och den demokratiska värdegrunden – det här ansvaret omfattar samtliga ämnen och följaktligen också samtliga ämnesföreträdare. Att säga detta är emellertid inte detsamma som att påstå att var och en av dessa företrädare i sina respektive ämnen kan och bör göra exakt samma sak i förhållande till de etiska perspektiven och värdegrun-
VÄLKOMMEN TILL EN KONFERENS PÅ TEMAT den. Dessa ligger fast i universell mening och således har alla i skolan verksamma att sträva mot gemensamma demokratiska mål. Men var och en av dessa företrädare representerar också specifi ka ämneskompetenser som på olika sätt kan skapa utrymme för hur etiska frågor och värdegrundsproblematik bör tas upp till behandling och gestaltande. Det har hänt att jag stött på i skolan verksamma som hävdat att just därför att alla ämnen och alla lärare delar ansvar för nämnda frågor och problematik, så är det rimligt att tänka sig att de sätt på vilka religionskunskapen ger uttryck för detta ansvar kan fl yttas över på andra ämnen: samhällskunskapen kan ”ta hand om” mångkultursfrågorna, fi losofi n om etiken, svenskan om textstudier och så vidare. Bortsett från att en sådan här inställning reser organisatoriska, och därmed för övrigt ur facklig synpunkt intressanta, frågor – vad den ger uttryck för är i grunden att lärare med kompetens i olika ämnen i själva verket är utbytbara, och att begreppet ämneskompetens egentligen är sekundärt och mycket luddigt, för att inte säga ovidkommande – så visar den obetydligt intresse och undermålig respekt för att bestämda ämneskompetenser är nödvändiga för en fördjupad och vidgad samhällsvetenskaplig analys av det mångkulturella samhällets strukturer och livsmönster. I den tidigare nämnda antologin Det mångreligiösa Sverige – ett landskap i förvandling framhåller dess redaktörer, religionsforskarna Daniel Andersson och Åke Sander, den kulturella förvandling det svenska samhället genomgått vad gäller antalet utomlands födda – 1900: 0,7% av befolkningen, 1930: 1%, 1950: 2,9% och i början av 2000-talet: drygt 20%. (23) Med avseende på denna förändring anför de: ”Denna ökande religiösa UNGDOM , RE LI G I Ö S IDE NTITE T OCH DET M Å N G K U LTU RE LLA S A M H Ä LLE T fredag 11 november 2005 kl 9.00 – 16.00 i Göteborg! MEDVERKANDE: Religionsvetare fi l dr Kerstin von Brömssen Institutionen för religionsvetenskap vid Göteborgs universitet (f m). Religionshistoriker fi l dr Jonas Otterbeck IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer), Malmö högskola (e m). Plats: Danska vägen 20, Örgryte, Göteborg Kostnad: 400 kronor (kaff e och lunch ingår i priset) Arr: Föreningen Lärare i Religionskunskap Anmälan: Kursavgiften betalas till FLR:s Plusgirokonto 156953-2. Märk talongen med Ditt namn och ”Överås 2005”! Därmed har du anmält dig till kursen. Om Du behöver en faktura för att Din arbetsgivare skall betala kursavgiften, kan Du kontakta FLR:s skattmästare Nils-Åke Tidman via e-post: nilske.tidman@telia. com, så skickas en faktura med e-post eller vanlig post till den adress Du uppger. Övriga upplysningar om konferensdagen lämnas av FLR:s ordf Olof Franck på e-post Olof.Franck@skovde.se eller telefon 0500–46 42 90. mångfald i kombination med det ökande intresset för religion och religiositet kommer att utgöra en utmaning för många svenskars uppfattningar om och förhållande till religion och religiositet. Detta speciellt som de inte längre enbart möter dessa andra religiösa traditioner och deras bärare som teoretiska, abstrakta storheter i böcker eller på tv, utan som levande människor på gatan, i skolan och på sina arbetsplatser…troligen står Sverige inför fortsatta stora och snabba religiösa och livsåskådningsmässiga förändringar de närmaste decennierna. Detta kommer att leda till att våra religiösa traditioner, som svar på de nya globala och lokala multireligiösa verkligheter de framgent kommer att tvingas agera inom, med nödvändighet kommer att genomgå anpassnings- och förändringsprocesser. Både de och landet Sverige i övrigt kommer på grund av dessa processer att i ökande utsträckning att ställas inför situationer för vilka de inte har några existerande genomtänkta och utarbetade strategier och vilka inte förutsetts i de politiska, moralisk-etiska, livsåskådningsmässiga, religiösa och andra kodex de tagit i arv…Alla med intresse för Sveriges framtid måste…föra in religion i ekvationen på ett sätt som inte hittills gjorts. För dem av oss som under senaste decennier har följt den religiösa utvecklingen i världen står det utom tvivel att varje någorlunda heltäckande analys av både samtid och framtid – tillsammans med bland annat kultur, etnicitet och kön – måste inkludera religion, religiösa minoriteter och så kallade nya religiösa rörelser” (24) . Skolans alla ämnen behövs och bör lämna sina bidrag till kunskapsprocesser som lever och för framåt, och det är viktigt att vart och ett av dem respekteras för de bidrag de lämnar. Helheten är beroende av delarna, och dessa delar bör inte spelas ut mot varandra i skola och utbildning. RELIGIONSKUNSKAP I DEN MÅNGKULTURELLA DEMOKRATINS SKOLA 2:05 | 19 ▲
Page 1 and 2: NR 3 • 2005 RELIGIONSKUNSKAP I DE
Page 3 and 4: REDAKTÖREN HÄLSAR Religionskunska
Page 5 and 6: Nya i FLR:s styrelse CHRISTINA OSBE
Page 7 and 8: ”En symfoni måste omfatta allt
Page 9 and 10: Kvinnan på bilderna har inget med
Page 11 and 12: MÅNGFALD och MÖJLIGHETER Känner
Page 13 and 14: turella demokratins gymnasium - och
Page 15 and 16: RELIGION och SAMHÄLLE Författare:
Page 17: perspektiv till den demokratiska v
Page 21 and 22: FLR Föreningen Lärare i Religions
Page 23 and 24: Aronsson publicerat undersökningen
Page 25 and 26: BESÖK FLR:S HEMSIDA! www.flr.se P
Page 27 and 28: eleverna. En kort kärnämneskurs k

Nr. 3 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?