Nr. 3 - Föreningen Lärare i Religionskunskap
Nr. 3 - Föreningen Lärare i Religionskunskap
Nr. 3 - Föreningen Lärare i Religionskunskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
INGELA VISURI<br />
Abrahams barn är också hans döttrar<br />
Om att arbeta med feministisk texttolkning i religionskunskapsundervisning<br />
Genom att kombinera IE-metoden, som utvecklades av stiftelsen Abrahams<br />
barn, och feministisk midrash skapade Ingela Visuri, gymnasielärare i religionskunskap<br />
och engelska, projektet ”Abrahams döttrar”. Projektet är utformat<br />
för att passa elever på både högstadie- och gymnasienivå.<br />
När jag för första gången fi ck höra talas om den populära IEmetoden,<br />
som utvecklats av stiftelsen Abrahams barn, tyckte<br />
jag att det var en lysande idé att man genom rolltagande<br />
arbetade för att skapa empati och religiös tolerans.<br />
Metoden, som utvecklades på Rinkebyskolan där en<br />
majoritet av eleverna har annan bakgrund än svensk, har fått<br />
stor uppmärksamhet och används på skolor runt om i Sverige<br />
och nu även i Finland. Man arbetar med religiösa berättelser<br />
och legender som är gemensamma för de abrahamitiska<br />
religionerna, till exempel berättelsen om Abraham, Sara och<br />
Hagar. Eleverna får då välja var sin karaktär vars roll man tar<br />
för att sedan återberätta historien på nytt i jag-form. På så<br />
sätt visar man på gemensamma nämnare inom islam, judendom<br />
och kristendom, samtidigt som eleverna får möjlighet<br />
att inta en annan människas perspektiv, att empatisera med<br />
denna.<br />
Men jag ställde mig även frågan: Vad händer med fl ickorna<br />
i klassrummet när man arbetar med texter där kvinnor<br />
antingen är helt frånvarande eller tydligt underordnade männen?<br />
GENUSPROBLEMATIK I RELIGIÖSA TEXTER<br />
För att svara på denna fråga granskade jag i en C-uppsats i<br />
religionspsykologi (Uppsala universitet , Teologiska institutionen,<br />
vt 2004) elevtexter och legendmaterial som IE-metodens<br />
grundare Dorothea Rosenblad och Fanny Rosenblad<br />
samlat i lärarhandledningen Samma rötter (Fondi förlag,<br />
2004).<br />
Den slutsats jag drog av min undersökning var att tjejer<br />
behöver kvinnliga förebilder som ska stärka dem, men att IEmetoden<br />
inte kunde tillgodose detta behov. Istället motverkade<br />
metoden de jämställdhetsmål som styrdokumenten så<br />
tydligt framhåller, främst genom att man underlåtit att problematisera<br />
situationen för kvinnorna i de religiösa texterna.<br />
Jag hade dock ett förslag på hur man skulle kunna skapa<br />
en bättre balans, nämligen att man i klassrummet arbetar<br />
med skrivandet av feministisk midrash. Midrash är en judisk<br />
tolkningsteknik som blomstrade under 500-1200 talet e.v.t.<br />
8 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
Framstående rabbiner hittade nya mönster och spår mellan<br />
raderna på gammaltestamentliga texter, och dessa spann<br />
man vidare på för att förtydliga och berika den ursprungliga<br />
textens budskap.<br />
Denna teknik lever idag kvar tack vare judiska feminister<br />
som tagit sig an uppgiften att föra vidare talan för de kvinnor<br />
som man menar försvunnit ur de religiösa texterna. Judinnan<br />
och teologen Judith Plaskow menar, i enlighet med kristna<br />
och muslimska feminister, att männens tolkningsföreträde<br />
har orsakat kvinnors frånvaro och underordning i religiösa<br />
kanon. Enligt Plaskow har därmed halva den judiska historien<br />
gått förlorad, men att detta kan kompenseras genom att<br />
man skriver av feministisk midrash.<br />
PROJEKTET ”ABRAHAMS DÖTTRAR”<br />
I samråd med stiftelsen Abrahams Barn, som var öppen<br />
inför att utvecklas i ny riktning, bestämde jag mig för att<br />
vidare utforska möjligheten till att kombinera IE-metoden<br />
med skrivandet av feministisk midrash. Detta resulterade i ett<br />
examensarbete som jag kom att kalla för ”Abrahams döttrar”<br />
(Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning, vt -05).<br />
Den grupp där jag fi ck möjlighet att genomföra min<br />
fallstudie bestod av femton killar och tre tjejer som alla gick<br />
sista året i en IT-klass på Märstagymnasiet utanför Stockholm.<br />
För att ingen elev skulle misstycka till att omtolka<br />
texter ur en religiös kanon valde jag att arbeta med en legend<br />
ur Samma rötter som traderats muntligt, vilket innebär att<br />
den har begränsat historiskt värde. Symboliskt är den dock<br />
betydelsefull, då den handlar om kung Salomos möte med<br />
drottningen av Saba. (Se sidan 10!) Dessutom bedömde jag<br />
texten som lämplig för att den var tydlig ur ett feministiskt<br />
perspektiv, då den slutar med att kungen kritiserar drottningen<br />
för hennes håriga ben, ett ämne som även idag är<br />
aktuellt i genusdebatten.<br />
Jag inledde fallstudien med två föreläsningar som handlade<br />
om gemensamma nämnare inom abrahamitisk religion,<br />
respektive feminism i samhälle och religion. Eleverna fi ck<br />
diskutera makt och maktlöshet, prata om textkritik och