Nattlektioner [original: Through the Curtain] - Livskunskap

Sidan 138
ende ett uttryck för den alltomfattande skapelseprocessen.
I egenskap av magnet har själen lika del i anden och materien och beskrivs alltid såsom
magnetisk.
Magnetismen bör beskrivas mindre i termer av attraktion och mer i termer av en
manifestation, som har lika del i två motsatta poler, temporärt eller permanent. En dylik
beskrivning av magnetismens natur skulle man kunna förstå bättre. Den attraherande
funktionen är underordnad magnetismens grundläggande natur.
Magneten (själen eller järnmagneten) attraherar vad som skulle kunna kallas en
ofullkomlig skapelse, eftersom den söker åstadkomma en fullkomlig skapelse av lika delar
energi av motsatta polariteter hos det som den attraherar. Exempel: en fysisk magnet, som
attraherar en nål av järn, åstadkommer för tillfället i nålen lika mängder energi av motsatta
polariteter.
Människor, som är bättre medvetna om sig själva såsom "jag, själen", äger en attraktion
till dem som fortfarande kämpar med "jag, personligheten". Detta är mysteriet med den
attraktion Kristus förnam till folket i Palestina, då han var det fulländade uttrycket för en
magnet.
I detta sammanhang kan det vara intressant nämna att vissa klärvoajanter kan se den blå
färgen, andeaspekten, och den rosa, materieaspekten, i vardera änden av en magnet. I viss
bemärkelse är dessa två färger de polära motsatserna i färgspektret. Det är en upprepning av
polaritetsmönstret.
En kristall är en magnet av dielektriska polariteter. Den består av lika mängder positiv och
negativ energi, som är lika och motsatta den elektriska energins polariteter i detta förhållande.
Dielektrisk energi är andepolaritet och elektrisk energi är materiepolaritet.
En diamagnet består av lika laddningar av positiv och negativ dielektrisk energi i ett
beständigt eller tillfälligt mönster. Då dielektrisk och elektrisk energi tillsammans ingår i ett
skapande mönster, ger de upphov till ett solsystem, vilket egentligen är en magnet, där de två
energierna, dielektriska och elektriska, ställs, och sedan hålls, i ett jämnt inbördes förhållande.