Nattlektioner [original: Through the Curtain] - Livskunskap

Sidan 42
just därför att jag fortfarande var exalterad av diskussionen och alla ideerna. Men nu blev jag
fysiskt mycket, mycket lugn men ändå egentligen inte vad man vanligen kallar avslappnad
utan balanserad, skärpt och stilla. Jag skulle vilja beskriva detta tillstånd som en neutral punkt,
där det inte uppstod någon reaktion mot yttervärlden som sådan. Det var som om jag
upphörde med allt slags reaktion på den fysiska omgivningen. Det kanske vore lätt att glida in
i idévärlden eller in på den frekvensnivån. Jag kan göra det när jag somnar på kvällen för att
besöka nattlektioner. Och jag kommer ihåg det morgonen därpå. Men jag sover eller befinner
mig i ett slags sömntillstånd när detta händer, och jag minns vår lektion, där vi samtalat om
vissa saker eller vi erhållit viss kunskap av föreläsaren eller läraren.
Jag minns det mycket klart eller jag kan medan jag sover återge vad som sägs och minnas
på morgonen att jag har gjort det. Men jag trodde nu att jag kunde göra något annat – förbli
medveten, så att jag kunde hålla mig precis på den skarpa gränsen mellan idévärlden och det
fysiskt dagsmedvetna. Det var då jag liksom steg in i ett bibliotek men vid fullt
dagsmedvetande. Det var liksom en fyrdimensionell upplevelse, och det fanns någon där som
faktiskt talade med mig. Men jag fick nästan omedelbart telepatisk kontakt med ideerna i
hjärnmedvetenheten. Det var inte som att direkt ta fram en bok och öppna den, men ändå
fanns informationsinnehållet i en vibrationsfrekvens, och det tycktes som om jag tog emot det
direkt i hjärnan, vilket påminner om telepati.
SK Hur koncentrerade du medvetandet?
VPN Jag drog medvetandets centrum eller fokus in mot något område i huvudet. Men det var
inte där jag vanligen sätter det för att få kontakt med ashramen. Det här är märkligt, för jag
hade inte tänkt på det förrän du ställde frågan.
SK Vilken var skillnaden mellan de båda slagen av kontakt?
VPN Jo, när jag tar kontakt med ashramen, drar jag mig in mot mitten av huvudet, som måste
vara ungefär där tallkottkörteln befinner sig. Det är en mycket liten fokus. Men i detta fall
tycktes det som om jag i medvetandet rörde mig inuti huvudet och gick in i en kammare eller
ett hålrum i huvudet och inte en brännpunkt. Kanske det var ett större område jag centrade
mig på.
Å, jag tror jag vet vad det skulle kunna vara. Jag skulle vilja utforska denna teknik mera
vid tillfälle för att se vad den är för något. Därefter kan jag vara till större hjälp själv i
processen.