Nattlektioner [original: Through the Curtain] - Livskunskap

Sidan 32
kunna få sådan erfarenhet?
VPN Han säger att lärjungen vistas i devariket under den perioden. Han lär sig en hel del i
devariket. När lärjungen kommer tillbaka i inkarnation nästa gång, avstår devan frivilligt
höljet och försöker inte utnyttja situationen. Vanligtvis vill devan återgå till sitt eget rike.
Människan har arbetat i devariket, och devan efterlämnar i människoriket en prägel som
gagnar oss. Människans nya höljen får prägel av den karma devan har givit dem och som hon
måste godta. Där detta tillåts, är karman vanligtvis god, inte dålig. Nästan alltid får människan
helargåvan och profetgåvan, eftersom devan, som utgör en del av formens livssida, ständigt
skänker harmoni åt de växande eller levande tingens form. Det är vad helande egentligen är.
Helande är att låta själens liv komma till uttryck, eftersom helande är detsamma som
harmoni i höljena. Devan skänker harmoni och hjälper till att upprätta mer harmoni i höljena,
och människan finner att denna helande energi flödar lättare genom henne efter ett sådant
utbyte med en deva.
Devan har också förmågan att se hur livsenergins linjer rör sig, och därför vet han vad
som skall hända härnäst.
Det är enkelt. Läraren visar oss en tankeform av hur energierna rör sig fram till en
skärningspunkt, där vissa händelser inträffar. Så får människan profetiska och helande
förmågor liksom normalt inrättade i sina höljen. Detta är en fördel.
SK Hur kan devan, som ser klärvoajant, använda detta? Vilka centra är utvecklade? Är devan
oberoende av hur centra är utvecklade? Om lärjungen, som gav sin kropp, inte var
klärvoajant, hur kan då devan använda det höljet att se klärvoajant med?
VPN Devan kan se med eller utan höljet. Han behöver inte bekymra sig om höljet. Han är till
viss del begränsad av höljet han vistas i. Han kan ha viss fysisk karma som hämmar honom.
Han behöver ett gott emotionalhölje, eftersom han befinner sig på evolutionens känslolinje.
Han använder inte mentalhöljet så mycket. Så i första hand måste han ha ett stadigt
emotionalhölje, ett som inte är så stört, ett som blivit inrätat och harmoniserat.
När lärjungen sedan får en organism, det vill säga, när han åter inkarnerar, finner han att
han måste vänja sig vid att använda mentalhöljet igen. Han finner att han under en tid är
alldeles tom på tankar och att han måste få grepp om och lära sig använda mentalhöljet. Det är
såsom när man inte har använt ett redskap under en tid och måste olja det och få det att
fungera. Nackdelen visar sig alltså i nästa liv. Han måste få mentalhöljet att fungera igen.
Devan kan se klart antingen han är i eller utanför kroppen, men han uttrycker sig bättre
genom de mänskliga höljena. Han säger mig: