Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? 21 Singelträffar startades på initiativ av ensamstående kvinnor som saknade sociala nätverk och upplevde dålig livskvalitet. Till första träffen kom cirka 20 personer, hälften av varje kön, i åldrarna 35–90 år. I början var träffen förlagd till Lokets lokaler, men efter ett par träffar flyttade de till Hotellet i Emmaboda. Där fanns det möjlighet att äta middag eller ta ett glas vin och möta lite mer folk. Träffarna pågick i 14 månader. Deltagarna lärde känna varandra och fann i gruppen nya vänner med liknande intressen. Ett par har bildats och en liten grupp fortsätter att träffas. Totalt har ungefär 30–40 personer deltagit i träffarna. Stöttad av projektledaren startade en 70-årig kvinna en liknande grupp i Kalmar. Deltagarna rekryterades via affischer och kom från Öland och Kalmar. De träffade Emmabodagruppen ett par gånger. Att träffarna därefter upphört ska inte ses som ett misslyckande. De har fyllt sin funktion: deltagarna har utvecklat nya sociala nätverk och umgås numera med dem som de har mest gemensamt med. Stavgång var ett önskemål från en kvinna i 85-årsåldern. I samverkan med Korpen startade två grupper och deltagarantalet var stort. Men när en ledare slutade blev bara en grupp kvar. Flera av deltagarna började gå stavgång utan ledare minst en gång i veckan, och församlingshemmet köpte stavar för utlåning. IT-caféet med tre datorer och en skrivare startades. På caféet kan man lära sig att använda datorer. Varje dag besökte cirka 25 personer IT-caféet, ur olika generationer och kulturer. En kvinna i 50-årsåldern praktiserade på caféet genom att undervisa besökare som tidigare aldrig hade använt datorer. Några pensionärer använde e-post i sina kontakter med barn och barnbarn, några släktforskade, betalade räkningar eller lärde sig hur man skriver dokument eller söker information på Internet. Genom denna aktivitet nåddes yngre pensionärer, arbetslösa och många invandrarkvinnor. Informationssluss för anhöriga startades. Den var bemannad tre dagar i veckan 10–12, och drevs i samverkan med Demensanhörigföreningen, pensionärsorganisationerna och Röda Korset. Syftet var att underlätta för anhöriga att finna rätt väg för att få stöd och hjälp. Deltagarna utvecklade även sitt dataintresse och knöt nya kontakter med varandra. Kulturcaféet startades i samverkan med ett projekt för invandrare som omfattade datortek och svenska för invandrare. Pensionärer och personer från omsorgsutbildningen deltog också. De träffades, spelade kubb och drack kaffe tillsammans. Flera av invandrarna fortsatte att komma till Loket och delta i IT-caféet eller spela biljard eller pingis. Detta medförde att flera i samhället numera känner igen och accepterar dem. Konstutställningar var ett uppskattat inslag som anordnades för att försköna arbetsmiljön och locka fler att besöka Loket. Främst var det lokala konstnärer som ställde ut, och utställningarna har lockat nya besökare. Konstnärer har även arbetat med sina verk på plats, något som lett till många trevliga och intressanta diskussioner över generationsgränserna. Dagis startades i lokalerna. Genom barnen, som har olika nationaliteter, möts olika åldersgrupper och kulturer och lär känna varandra. FRO, en frivillig radioorganisation, startades för att locka ungdomar till lokalerna.
22 folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? Bild- och formgruppen är en förening med cirka 40 medlemmar. De har en verkstad där de tillverkar tavelramar. Eftersom det ofta pågår en konstutställning på Loket har föreningen också där medverkat med sina alster. Generationsöverbryggande verksamheter drivs i Lokets lokaler, till exempel öppen förskola, babycafé, fri verksamhet för barn och ungdomar, korttidsboende för funktionshindrade barn och en stödgrupp för barnfamiljer med problem. Lokalerna hyrs även ut till barnkalas och discon. I Loket finns många tillfällen till möten som genererar nya kontakter, till exempel när en 75-årig man utmanar en 14-årig pojke på schack, när pensionärer spelar fia med barnen, när en turkisk kvinna bjuder hem ungdomar på fika, eller när ungdomarna hjälper en äldre kvinna som fått problem med datorn. Det finns många möjligheter till spontana kontakter som är positiva både på kort och på lång sikt. Vuxenskolan anordnade studiecirklar, bland annat barnteater. En 87-årig kvinna, som tyckte om att spela teater när hon var yngre, medverkade i teatern. Vid en av teaterföreställningarna blev ett medverkande barn sjukt och ersattes av en 55-årig man. Caféföreläsningarna lockade 20–40 besökare per gång, beroende på vilket temat var. Flera av besökarna var yngre pensionärer som inte deltagit i Lokets aktiviteter tidigare. Föreläsare har varit socialchefen, socialnämndens ordförande, kommunalrådet, en kommunutvecklare, en turistansvarig, en blomsterhandlare, en bibliotekarie, en syninstruktör med flera. De har informerat om vad som händer i kommunen och besökarna har fått göra sina röster hörda. Demenscirkeln drevs fem dagar i veckan, tre gånger per dag. Genom ett professionellt bemötande blev deltagarna uppmärksammade och sjukdomens utveckling fördröjdes. Cirkeln anpassades hela tiden till deltagarna. Det fanns inga fasta tider, istället fick deltagarnas dagsform styra. Genom att självförtroendet ökade blev deltagarna mer intresserade av att delta i andra aktiviteter på Loket, till exempel bingo, IT-café eller underhållning. Snickarverkstaden lät 3–5 män utöva sin hobby och utföra renoveringsarbeten. En 75-årig man som tyckte att de maskiner som fanns i verkstaden var för dåliga tog dit sina egna och de som var intresserade fick använda dem. Han lagade bland annat trasiga vävstolar och slipade knivar åt restaurangen. Bostadsområdet Gjutaregatan har startat en träffpunkt för att aktivera de äldre i området. Man har ordnat grillfest, julgransdans, knytkalas, semlefika, halloweenfest med mera, i samverkan med Hyresgästföreningen, hemtjänstgruppen och hyresgästerna. Deltagarantalet har varierat mellan 20 och 50 personer från flera åldersgrupper och kulturer. Ett pensionärspar tog sig an några bosnier. Kvinnan visade hur symaskinen fungerade och mannen tog med sig männen till snickarverkstaden på Loket, där de tillverkade fågelholkar som de sedan satte upp i skogen. Samtidigt pratade de om allemansrätten. En medelålders kvinna bjöd hem invandrarkvinnor för att lära dem att baka kanelbullar. Flera hyresgäster besöker numera Loket och deltar i olika aktiviteter. Ett pensionärspar tagit initiativ till en stor trädgårdsodling på gården som blivit en central mötesplats i området.
Page 1 and 2: Folkhälsoarbete för äldre - varf
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut 2003:
Page 5 and 6: 4 folkhälsoarbete för äldre - va
Page 11 and 12: 10 folkhälsoarbete för äldre - v
Page 21: 20 folkhälsoarbete för äldre - v
Page 73 and 74:
72 folkhälsoarbete för äldre - v
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
show all

Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?