Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Besöken struktureras utifrån en modifierad variant av Socialstyrelsens enkät. Nytt är att man samtidigt gör en läkemedelsavstämning, där målet är att minska läkemedelsuttaget och studera följsamhet till ordination. Kontaktperson Referenser Annica Westberg Örnsköldsviks hälso- och sjukvård Tfn: 0661-444 07 Vårdcentralen Fax: 0661-441 96 Bredbyn Trädgårdsgatan 34 890 40 Bredbyn E-post: annika.westberg@lvn.se Peter Möllersvärd folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? 85 Örnsköldsviks hälso- och sjukvård Tfn: 0660-895 88 891 89 Örnsköldsvik Mobil: 070-340 65 88 E-post: peter.mollersvard@lvn.se Möllersvärd, P. 2003. Ett aktivt åldrande i Anundsjö. Erfarenheter av hälsofrämjande hembesök 2001-2002. Rapport nummer 2. Primärvården Örnsköldsvik, Landstinget Västernorrland. Socialstyrelsen. 2002. Förebyggande hembesök. Erfarenheter från 21 försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Linköpings Tryckeri.
86 folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? Avslutande kommentarer Lyckat resultat Utvecklingsarbetet inom kommunerna har bland annat resulterat i att • nya mötesplatser startats • fler aktiviteter arrangerats • utvärdering och dokumentering ökat • arbetet med äldre förankrats politiskt • äldre involverats i verksamheter • folkhälsoarbetet nått personer som tidigare inte varit aktiva • samarbetet förbättrats, även om svårigheter finns • handlingsplaner upprättats i några fall. Projekten visar exempel på hur man kan förändra såväl strukturella förhållanden som enskildas levnadsvanor. Genomgående har verksamheterna planerats efter inventering av lokala behov, önskemål och resurser. Detta är viktigt eftersom lokala data och lokala insatser ger ökat intresse och lokalt engagemang. I flera fall har helhetsgreppets betydelse och interaktionseffekter lyfts fram. Det faktum att projekten dokumenterats och utvärderats gör att de skiljer sig från många andra projekt, liksom att fler än bara de som varit direkt involverade kan dra nytta av erfarenheterna. Över huvud taget uppfyller projekten flera av de kriterier som studier, erfarenheter och kartläggningar visat vara framgångsfaktorer för folkhälsoprojekt, genom att de • tar helhetsgrepp och fokuserar på policyförändringar • har klara mål • mobiliserar flera aktörer • redan från start har som mål att insatserna överförs till ordinarie verksamhet • har bas i forskning och lär från andras erfarenheter • skapar engagemang • skapar uppmärksamhet, opinion och ett “varumärke” för verksamheten • har stöd från kommunledningen • bygger på lokala data eller utgår från lokala förhållanden • tar hänsyn till lokala värden och kultur • anställer personal från kommunen och utvecklar lokala resurser • har tillräcklig tid för genomförandet • har utrymme för flexibilitet. Samtidigt är det viktigt att visa på de svårigheter som uppstått i projekten. Utifrån dessa kan man lära sig mycket. I de tio projekten beskrivs bland annat svårigheterna med tvärsektoriellt samarbete, att marknadsföra projekten, att bädda för fortlevnad inom ordinarie verksamhet, den egna utsatta arbetssituationen med bland annat omorganisationer och att kombinera projektledarrollen med ordinarie uppgifter.
Page 1 and 2:
Folkhälsoarbete för äldre - varf
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut 2003:
Page 5 and 6:
4 folkhälsoarbete för äldre - va
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 folkhälsoarbete för äldre - v
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36: 34 folkhälsoarbete för äldre - v
Page 85: 84 folkhälsoarbete för äldre - v
show all

Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?