Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut

Burman B, Margolin G. 1992. “Analysis of the association between marital relationships
and health problems: an interactional perspective”. Psychological Bulletin, 12,
36–93.
Hafen et al. 1996. Mind, Body, Health: The Effects of Attitudes, Emotions and
Relationships. Alllyn & Bacon, Massachusetts
Hansson K, Lundblad A-M. 1994. ”Långa äktenskap”. Nordisk psykologi, 4: 17–25.
Kiecolt-Glaser et al. 1997. ”Marital conflict in older adults: Endocrinological and
immunological correlates”. Psychosomatic Medicine, 59, 339–49.
Kiecolt-Glaser et al. 1998. ”Psychological influences on surgical recovery.
Perspectives from psychoneuroimmunology”. Annuals of Pschology, 53,
1209–1218.
Knopff, I. 1992–2002. Manual för leva tillsammans. Center för Tidiga Insatser i
Stockholm. www.levatillsammans.com
Knopff, I. 2002. Handledning. Relationer, Hälsa & Social Gemenskap. Center för
Tidiga Insatser i Stockholm.
Mace, David R. 1982 och 1996. Close Companions. The Marriage Enrichment
Handbook. Winston-Salem.
Mattiasson, A-C & Knopff, I. 2003. Slutrapport. Utveckling av metoden relationssamtal
i äldregrupp. Sophiahemmets Sjuksköterskehögskola.
Arbetsgruppen för Psykisk Hälsovård. Psykisk Hälsovård 1. Wolinsky M. A. 1990.
A Heart of Wisdom. Marital Counseling with Older and Elderly Couples.
Forskning, social rapportering, dokumentation och information. Socialstyrelsen.
1978. Liber, Stockholm.
Folkhälsorapport 1997. Socialstyrelsen. 1997. SoS-rapport 1997:18.
Folkhälsorapport 2001. Socialstyrelsen. 2001.
folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? 61
Statistiska Centralbyrån, SCB. 2001. Giftermål och skilsmässor. s 47.
Äldres hälsa och välbefinnande. Stockholms läns landsting, Stiftelsen Stockholms
läns Äldrecentrum.