Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Frivilligcentralens projektledare hoppade av efter några månader och ersattes med en ny. Även den projektledaren slutade efter en kort tid. Samarbetsproblem mellan olika föreningar i lokalerna medförde att frivilligcentralen våren 2001 flyttade ut ur lokalerna. Under sommaren lämnade flera av föreningarna Lanternan, bland annat Klubb Lanternan som istället flyttade sin verksamhet till Sandarnas dagcentral. Samarbetet mellan Klubb Lanternan och Dagcentralprojektet visade sig bli givande. När Dagcentralsprojektet avslutades drevs fortfarande dagcentralen Lanternan av PRO Majorna. En förändring hade skett i styrelsen och man försökte ta nya tag genom att driva Lanternan efter eget mönster. Majornas Frivilligcentral nystartades 2002 med ny projektledare i andra lokaler, och Klubb Lanternan blomstrar och bedriver social verksamhet på Sandarnas dagcentral. Slutsatser av frivilligarbetet: • Frivilligarbete görs inte av sig själv, och det måste få kosta en del. • Det är oftast inte problemfritt att lämna över en verksamhet till frivilliga krafter. • Alla frivilligarbetare är inte lämpade för uppgiften. • Allt är inte lämpligt att drivas på frivillig väg. • Kommunen bör ha kvar mandatet att styra och leda verksamheten och se till att de frivilligakrafterna har ett gemensamt mål, till exempel genom att äga lokalerna och skriva kontrakt om deåtaganden föreningarna har mot att de lånar lokaler. • De frivilliga krafterna behöver stöd och uppbackning om de ska lyckas. Resurser för detta måstefinnas med när man planerar och startar frivilligt arbete. • Man får inte glömma att frivilligt arbete är något den frivillige gör på just frivillig basis. Det får aldrig ha karaktären av tvång, det måste vara lustfyllt och ge något tillbaka till den frivilligarbetande. Konkreta erfarenheter från Dagcentralprojektet Några konkreta råd till den som vill arbeta med folkhälsa för äldre: folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? 31 • För att nå resultat i det förebyggande arbetet för äldre är det viktigt att utgå från de äldres eget perspektiv. Det är inte vid skrivbordet idéerna ska kläckas utan i samtal med dem det gäller. • Både fokusgrupperna och intervjuerna visade att mat, gemenskap och underhållning är viktigast för att locka deltagare till dagcentraler. • Maten är det bästa dragplåstret. Men det ska vara genuin husmanskost som rotmos, sill, kalops och lutfisk. • Den näst viktigaste anledningen till besök på en dagcentral är gemenskap. Det står också högst på önskelistan även för dem som aldrig besökt dagcentralerna. • ”Mun-mot-mun-metoden” är det effektivaste sättet att rekrytera nya besökare, helst via vänner och bekanta i den egna åldersgruppen. Personalen i hemtjänsten har också en viktig roll. • Flera olika informationsvägar bör användas och kombineras. Men det gäller att välja rätt informationsvägar. Att använda broschyrer och informationsblad som man kan ta med sig hem har visat sig vara framgångsrikt, medan information via Internet fungerat sämre.
32 folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? • En öppen verksamhet, där besökarna kan komma och gå som de vill och slinka in när de har vägarna förbi, uppskattas och lockar flera än en mer styrd verksamhet. Av bara farten deltar många i aktiviteter trots att de från början bara tänkte gå in och äta ett mål mat. Men framförallt uppstår gemenskap i mötet runt måltiden. • Förändring och utveckling behöver tid. Det har varit positivt att Dagcentralprojektet fått pågå i två och ett halvt år, då det gjort att många processer hunnit komma igång och sätta sig. Diskussion En förändringsprocess som Dagcentralprojektet är långt ifrån problemfritt. Det svåraste var den ekonomiskt bistra verklighet som präglat Majornas stadsdelsförvaltning. All icke lagstadgad verksamhet i förvaltningen har varit ifrågasatt. En ökad medvetenhet om folkhälsofrågor har dock präglat beslutsfattarna som insett den förebyggande verksamhetens värde. Därmed var det av avgörande betydelse med ett processorienterat arbetssätt. Då går det inte att i förväg säga exakt hur processen kommer att utveckla sig. Jämfört med ansökan har planeringen inte helt följts. För att nå målet har ibland andra vägar valts än de som man från början tänkt sig. Istället för att anställa en distriktssköterska på 25 procent, vilket inte var möjligt på grund av bristen på distriktssköterskor, har istället sex olika distriktsköterskor och två vårdcentralschefer medverkat. Deras insatser har ersatts per timme. Idag är det förebyggande arbetet väl förankrat på de båda vårdcentralerna och arbetet lever vidare genom många aktiva. Projektledaren har varit mer involverad i kartläggningsarbetet, intervjuundersökningen och utvärderingen än planerat. Det har inneburit att projektledaren arbetat mer än de 80 procent som var avsett. Målgruppen för undersökningen, 70–75 åringarna, var tveksam till intervju i hemmet; merparten (36 av 56) föredrog en telefonintervju. Frågeformuläret var lyckligtvis konstruerat så att det gick lika bra att använda vid en telefonintervju. En värdefull erfarenhet var att ordvalet i informationsbrevet som skickades till intervjupersonerna var av stor betydelse för deras inställning till att delta. När ordet ”intervju” ersattes med ”samtal” eller ”svara på några enkla frågor” gick det bättre. Fortsättning Planerna har hela tiden varit att alla insatser i Dagcentralsprojektet ska leda till en fortsättning i ordinarie verksamhet när projektet är avslutat. Projektgruppen och styrgruppen slås ihop till en grupp, som kommer att ha möte fyra gånger per år. Till dessa möten är även representanter för pensionärsföreningarna välkomna. Distriktsköterskorna från de båda vårdcentralerna kommer att ha samtal om hälsa och friskvård på dagcentralerna även fortsättningsvis. För hösten 2002 och våren 2003 inplanerades ett besök varannan vecka. Vid något tillfälle skulle även Mariaträffen få besök. Fritidsassistenten på Sandarna kommer att utveckla sin yrkesroll ytterligare. Målsättningen är att samarbetet med frivilliga aktörer kommer att fortsätta växa.
Page 1 and 2: Folkhälsoarbete för äldre - varf
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut 2003:
Page 5 and 6: 4 folkhälsoarbete för äldre - va
Page 11 and 12: 10 folkhälsoarbete för äldre - v
Page 31: 30 folkhälsoarbete för äldre - v
Page 83 and 84:
82 folkhälsoarbete för äldre - v
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
show all

Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?