Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
38 folkhälsoarbete <strong>för</strong> <strong>äldre</strong> <strong>–</strong> var<strong>för</strong> <strong>och</strong> <strong>hur</strong>?<br />
Kristianstads kommun <strong>–</strong> Må bra på <strong>äldre</strong> dar<br />
Projektet Må bra på <strong>äldre</strong> dar startade på initiativ av Kristianstads kommun <strong>och</strong><br />
Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt, i samarbete med pensionärsorganisationer,<br />
studie<strong>för</strong>bund, Svenska kyrkan <strong>och</strong> Röda Korset. Projektet är en del i kommunens<br />
Framtidsprojekt. Inom detta har kommunen arbetat <strong>för</strong> att finna metoder <strong>för</strong> att öka<br />
medborgarnas inflytande, delaktighet <strong>och</strong> påverkansmöjligheter i samhället.<br />
En grupp bestående av representanter <strong>för</strong> pensionärsorganisationer (PRO, SPF,<br />
SPRK, SKFP), Svenska kyrkan, Region Skåne <strong>och</strong> Kristianstads kommun bildades<br />
<strong>för</strong> att utforma Må bra på <strong>äldre</strong> dar-projektet. Representanterna blev sedan projektets<br />
ledningsgrupp. Intresserade studie<strong>för</strong>bund deltog också. Projektet pågick från<br />
september 1999 till juni 2002 <strong>och</strong> fick bidrag från Socialdepartementet <strong>och</strong><br />
Folkhälsoinstitutet.<br />
Syfte<br />
Syftet har varit att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> den <strong>äldre</strong> generationen att må bra på<br />
<strong>äldre</strong> dar <strong>och</strong> känna sig som en resurs i samhället, <strong>och</strong> att utveckla metoder <strong>för</strong> hälsofrämjande<br />
insatser som kan implementeras i vardagsarbetet.<br />
Målen har varit att<br />
• möjliggöra stödjande miljöer <strong>för</strong> <strong>äldre</strong> <strong>för</strong> att utveckla sociala nätverk<br />
• utveckla samverkan mellan kommun, sjukvårdsdistrikt, studie<strong>för</strong>bund, frivilligsektorn<br />
medflera <strong>för</strong> att utveckla stödjande miljöer <strong>för</strong> <strong>äldre</strong> <strong>och</strong> blivande<br />
<strong>äldre</strong> <strong>för</strong> att skapa <strong>för</strong>utsättningar<strong>för</strong> att minska skillnader i ohälsa<br />
• öka medvetenheten hos blivande <strong>och</strong> nyblivna pensionärer om vikten av en<br />
livsstil med nya <strong>och</strong>gamla sociala nätverk <strong>–</strong> med delaktighet <strong>och</strong> inflytande<br />
över sitt liv <strong>–</strong> <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga ohälsa<br />
• vidga kompetensen hos personal inom vård <strong>och</strong> omsorg till att omfatta systematiskt<br />
<strong>för</strong>ebyggande<strong>och</strong> hälsofrämjande insatser.<br />
Genom<strong>för</strong>ande<br />
Strategin har varit att bygga upp allianser <strong>och</strong> nätverk mellan sektorer, discipliner,<br />
professioner <strong>och</strong> organisationer. SESAME-metoden har använts som aktionsmodell<br />
<strong>för</strong> att skapa stödjande miljöer. Att arbeta med stödjande miljöer innebär att fokus<br />
flyttas<br />
• från sjukdomstänkande till hälsotänkande<br />
• från <strong>för</strong>ebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter<br />
på vardagsarenor<br />
• från individinriktat perspektiv till helhetstänkande.<br />
Metodmässigt med<strong>för</strong> detta en <strong>för</strong>skjutning från professionellt definierade problem<br />
till vad de berörda själva ser som sina viktigaste behov att tillfredsställa. Stödjande<br />
miljöer inkluderar fysiska, sociala, ekonomiska <strong>och</strong> politiska miljöer, vilket skapar<br />
möjlighet att se individernas levnadsvanor i ett större sammanhang <strong>och</strong> inte som<br />
något individuellt eller fritt val.