Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
82 folkhälsoarbete <strong>för</strong> <strong>äldre</strong> <strong>–</strong> var<strong>för</strong> <strong>och</strong> <strong>hur</strong>?<br />
att klara dagliga aktiviteter. Även besökaren skattade den <strong>äldre</strong>s situation utifrån<br />
frågor i formuläret. Funktions<strong>för</strong>måga mättes via två olika, men enkla test. Det ena<br />
testet, som lånats från Danmark, mätte trötthet <strong>och</strong> rörlighet. Det andra testet kallas<br />
”timed up and go” <strong>och</strong> mäter funktions<strong>för</strong>måga via gång<strong>för</strong>måga <strong>och</strong> hastighet. Vid<br />
det andra besöket kompletterades detta med en säkerhetsinventering framtagen av<br />
räddningstjänsten. Olycksfallsrisker identifierades <strong>och</strong> åtgärds<strong>för</strong>slag gavs.<br />
Dessutom inventerades behovet av stödjande aktiviteter <strong>och</strong> besökaren uppmuntrade<br />
till <strong>för</strong>ändring av vanor <strong>och</strong> informerade om <strong>för</strong>eningsutbudet i regionen,<br />
kommunens <strong>äldre</strong>omsorg <strong>och</strong> hälso- <strong>och</strong> sjukvården.<br />
Resultat <strong>och</strong> utvärdering<br />
En utvärdering gjordes <strong>och</strong> resultaten från frågeformulären sammanställdes <strong>och</strong><br />
jäm<strong>för</strong>des. Efter projektets slut skickades också en enkät ut till de seniorer som deltagit<br />
i projektet. Syftet med utvärderingen var att granska om hälsosamtalen lett till<br />
bättre hälsa hos de <strong>äldre</strong>, genom att<br />
• beskriva de <strong>äldre</strong>s nyttoupplevelse av hälsobesöken<br />
• beskriva frakturfrekvenser uppdelat på de <strong>äldre</strong> som tackat ja till besöken <strong>och</strong><br />
de som tackat nej eller inte svarat<br />
• utifrån enkätsvaren jäm<strong>för</strong>a vilka generella <strong>för</strong>ändringar som skett i de <strong>äldre</strong>s<br />
situation mellan de två besökstillfällena.<br />
Deltagarna<br />
Tvåhundratrettiosju (237) seniorer som bodde inom vårdcentralen Bredbyns upptagningsområde<br />
valde att delta i <strong>för</strong>söksverksamheten. De flesta (86 procent) hade<br />
inte hemtjänst.<br />
Fler kvinnor deltog, vilket också motsvarar köns<strong>för</strong>delningen i populationen som<br />
helhet. Köns<strong>för</strong>delningen i seniorgruppen var i stort sett konstant mellan besöksomgångarna.<br />
De flesta bodde ensamma. Till den andra besöksomgången minskade<br />
deltagandet något, då några flyttade, avled eller avböjde fortsatt deltagande.<br />
Make, maka eller sambo<strong>för</strong>hållande var den vanligaste formen av samboende. Drygt<br />
10 procent av de seniorer som inte var ensamstående levde tillsammans med sina<br />
barn.<br />
Nyttoupplevelsen av hälsobesöken<br />
En enkät skickades ut till seniorerna efter de två hälsobesöken <strong>för</strong> att mäta nyttoupplevelsen.<br />
Köns<strong>för</strong>delningen i svarsfrekvensen överensstämmer i stort med dem<br />
som ursprungligen tackade ja till att delta i <strong>för</strong>söksverksamheten (ca 42 procent män<br />
<strong>och</strong> 58 procent kvinnor).<br />
De <strong>äldre</strong> i Bredbyn upplevde <strong>för</strong>söksverksamheten som mycket välbehövlig. Nästan<br />
alla (98,5 procent) ansåg sig ha fått värdefull information <strong>och</strong> 78 procent ansåg sig<br />
haft direkt nytta av hälsosamtalen.<br />
På frågorna om önskat antal hembesök <strong>och</strong> vid vilken ålder dessa bör ske, verkar det<br />
som om seniorerna helst ville ha så många besök som möjligt <strong>och</strong> att dessa bör starta<br />
vid 75 års ålder.