Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut

58 folkhälsoarbete för äldre – varför och hur?
Relationsgrupp 4–12
Ytterligare åtta relationsgrupper har genomförts, de flesta i Stockholm men även på
andra orter (Linköping, Laxå, Ovansjö och Solna).
Resultat
Deltagarna
Det var inte oväntat att fler kvinnor än män deltog. Det är dock viktigt att hitta en
någorlunda balans mellan kvinnor och män när man sätter ihop de relationsgrupper
som inte bygger på par. När det bara kom en man till en grupp så valde han att sluta. I
de grupper där det fanns flera män har männen fullföljt relationssamtalen.
Den yngsta deltagaren var 58 år och den äldsta var 80 år. För 58-åringens del var
relationssamtalen en förberedelse inför pensioneringen, medan det för 80-åringen
innebar att få hjälp med att sätta ord på tidigare livserfarenheter och därigenom ges
möjlighet att reflektera över livet. Majoriteten av deltagarna var i 60–65-årsåldern
och pensionerade.
Intresset för relationssamtal var störst bland tjänstemän på mellannivå. Det betyder
att projektet främst attraherade grupper med medelklassbakgrund. Deltagare med
arbetarbakgrund eller med utländsk härkomst saknades i stort sett. En diskussion
behövs för att lära sig hur man kan intressera dessa grupper.
Ett anmärkningsvärt resultat var att relationsgrupperna i hög grad lockade äldstabarn.
Vad det betyder är en fråga för fortsatt forskning.
Av de deltagare som besvarade frågan om äktenskaplig tillfredsställelse uppgav en
majoritet (67 procent av männen och 60 procent av kvinnorna) att de var mycket
nöjda med sitt äktenskap (eller motsvarande). Det var dock ett stort svarsbortfall på
frågan.
Slutligen visar resultatet att männen före relationssamtalens början upplevde hög
grad av tillfredsställe när det gällde frågor om ensamhet, livsinnehåll, förtröstan, att
livet är intressant, njutbart, meningsfullt och lyckat samt att det fortfarande finns
möjligheter för självförverkligande. Det männen kände sig minst nöjda med var
antalet vänner. Positivt att notera var att männen på alla dessa områden vid mätning
efter avslutad relationsgrupp uppvisade ännu högre tillfredsställelse och att antalet
vänner signifikant förbättrades. Kvinnorna upplevde något högre tillfredsställelse
än männen före relationssamtalens början, och effekten av relationssamtalen var inte
lika påtaglig. Samtliga variabler förbättrades eller var oförändrade, förutom förtröstan
som istället skattades något lägre.
Kursdeltagarnas kommentarer
En utvärdering av relationssamtalen i äldregrupperna har skett med hjälp av en enkät
som mäter socioekonomiska faktorer, fysisk och psykisk hälsa och familjeförhållanden.
Det betonades att det var frivilligt att fylla i enkäten, varför det skiljer sig mellan
grupperna om de fyllt i före eller efter att relationsgruppen avslutades. Resultatet
visar ändå viktiga tendenser. Deltagarna angav att kursen gett dem