Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut

• Kultur- och fritidsavdelningen har visat teaterstycket Mannen från Malmberget
i Hammerdal, Hoting, Fågelberget och Strömsund.
• Primärvården stod för provtagningsmaterial när två distriktssköterskor från
projektet tog blodsocker och kontrollerade blodtrycket.
• Tillsammans med en klädbutik arrangerades mannekänguppvisning med
seniormannekänger från pensionärsorganisationerna.
• Kommunens köksavdelning har under flera aktivitetsdagar medverkat med
soppa och bröd.
• Vaccination mot influensa.
Alla aktiviteter har skett i samverkan med pensionärsorganisationer, butiker, företag
och banker. Sponsring gavs i form av priser, frukt, förfriskningar och bra mellanmål
för äldre.
Det fanns ett motsatsförhållande mellan medicinska aspekter och mer långsiktiga
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter. Eftersom personer med olika
utbildning och bakgrund varit verksamma i projektet har det funnits delade
meningar beträffande bland annat prioriteringar.
Utvärdering
folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? 65
Utvärderingen av den hälsofrämjande, aktiverande delen av projektet gjordes utifrån
de syften som angetts för utvecklingsarbetet och baserades på projektbeskrivningar,
interna rapporter, brev och ostrukturerade intervjuer med personer som varit
involverade i projektet. Frågeställningarna behandlas utifrån aktörsperspektiv,
metodperspektiv, brukarperspektiv och övergripande perspektiv.
Aktörsperspektivet visar att aktörerna tillhör olika kategorier – det politiska och förvaltningstekniska
systemet, som landstinget och kommunen, samt aktörer med
karaktär av frivillig organisation, till exempel Korpen. Ytterligare en kategori är
lokala näringsidkare, som Konsum och Ica. Enskilda föreläsare kan också betraktas
som tillfälliga aktörer.
Metodperspektivet visar att det var framför allt genom hembesöken man nådde de
äldre. För att få ännu bättre effekt ansåg projektledningen det önskvärt att arrangera
informationstillfällen i större skala genom allmänna föreläsningar dit allmänheten
blev inbjuden. Till den första aktiviteten skickades en kallelse till samtliga äldre som
deltog i projektet. Vid övriga aktivitetsdagar vände man sig till alla åldersgrupper i
kommunen genom annonsering i ett informationsblad. Aktivitetsdagen med en
personlig kallelse var välbesökt medan de övriga dagarna hade färre deltagare.
Ur brukarperspektivet kan det vara förvånande att den första aktivitetsdagen inte
kom till stånd förrän projektet pågått i ett år. Orsaken var att man ville etablera
kontakter med målgruppen och kartlägga deras behov innan man erbjöd aktiviteter
för dem. Aktivitetsdagarna koncentrerades till två perioder – tidig höst och vårvinter.
Eftersom projektet delvis handlar om att befästa och i förekommande fall
förändra livsstilar är det angeläget med kontinuitet och sammanhang.
Det övergripande perspektivet belyser framtida förutsättningar för projektet. Det
ekonomiska läget gör det inte rimligt att fortsätta verksamheterna i samma form.
Däremot vore det önskvärt att integrera det nya arbetssättet i det traditionella arbetet.