Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur? - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Örnsköldsviks kommun <strong>–</strong> Ett aktivt åldrande i Anundsjö<br />
Örnsköldsviks kommun har en ökande andel <strong>äldre</strong> som bor kvar i eget boende högt<br />
upp i åldrarna. Framtidsbilden av en åldrande befolkning <strong>och</strong> minskade offentliga<br />
resurser väckte intresset <strong>för</strong> att utveckla den hälsofrämjande <strong>och</strong> sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande<br />
verksamheten. Primärvården <strong>och</strong> kommunens <strong>äldre</strong>omsorg startade en<br />
<strong>för</strong>söksverksamhet med uppsökande hälsosamtal bland 75-åringar <strong>och</strong> <strong>äldre</strong>.<br />
Landsbygdens möjligheter till stödjande miljöer fokuseras, på grund av de<br />
geografiska avståndens effekt på tillgängligheten <strong>och</strong> att andelen <strong>äldre</strong> är högre på<br />
landsbygden än i staden. Man valde upptagningsområdet <strong>för</strong> vårdcentralen Bredbyn,<br />
som motsvarar den tidigare kommunen Anundsjö. Ytan är lika stor som Blekinge<br />
<strong>och</strong> här bor drygt 5 000 personer, varav 600 är 75 år eller <strong>äldre</strong>.<br />
Syfte<br />
Syftet med hembesöken var att främja ett aktivt åldrande <strong>för</strong> 75-åringar <strong>och</strong> <strong>äldre</strong> i<br />
Bredbyns upptagningsområde. Inriktningsmålet, bättre hälsa <strong>för</strong> <strong>äldre</strong> i Bredbyn,<br />
skulle nås genom att<br />
• öka den fysiska aktiviteten<br />
• <strong>för</strong>bättra matvanor<br />
• motverka skador<br />
• öka tryggheten<br />
• öka aktivitetsutbudet<br />
• öka deltagandet vid aktiviteter.<br />
Genom<strong>för</strong>ande<br />
folkhälsoarbete <strong>för</strong> <strong>äldre</strong> <strong>–</strong> var<strong>för</strong> <strong>och</strong> <strong>hur</strong>? 81<br />
Planeringen av projektet påbörjades i april 2000, <strong>och</strong> i december samma år startade<br />
projektets mer utåtriktade verksamhet.<br />
Hälsoplaneraren inom primärvården utsågs till projektledare. Den övergripande<br />
planeringen skedde i en arbetsgrupp som bestod av vårdcentralschefen, chefen <strong>för</strong><br />
folkhälsoenheten, kommunsköterskan, vårdutvecklare inom primärvården <strong>och</strong><br />
representanter från räddningstjänsten, PRO <strong>och</strong> SPF.<br />
Före den uppsökande verksamheten utbildades all personal inom hemtjänsten <strong>och</strong><br />
på vårdcentralen i hanteringen av Socialstyrelsens enkät vid hembesöken. Totalt fick<br />
ett 30-tal personer utbildning. Det ansågs viktigt att på detta sätt <strong>för</strong>ankra projektet<br />
även hos dem som inte skulle genom<strong>för</strong>a hembesök. Hösten 2000 gick en inbjudan<br />
ut till 509 av de totalt 600 <strong>äldre</strong> i området. 215 tackade ja.<br />
Målgruppen erbjöds två hembesök, <strong>för</strong>ebyggande hälsobesök, med ett års mellanrum<br />
ut<strong>för</strong>da av disktriktsköterskor eller hemtjänstpersonal. De som hade hemtjänst<br />
besöktes av personal från hemtjänsten, medan övriga <strong>äldre</strong> besöktes av personal från<br />
vårdcentralen. Hemtjänsten redovisade restider på upp till 40 minuter <strong>och</strong> samtalen<br />
tog i genomsnitt cirka 30 minuter. Vårdcentralens personal uppgav en restid på upp<br />
till 60 minuter <strong>och</strong> samtalen tog cirka 60 minuter i genomsnitt.<br />
Hälsosamtalen baserades på Socialstyrelsens enkät <strong>för</strong> strukturerade hälsosamtal.<br />
Frågorna handlade om de <strong>äldre</strong>s självskattade hälsa, funktions<strong>för</strong>måga <strong>och</strong> <strong>för</strong>måga
Change language