Ladda ner rapporten. - Sabo

Professionell renovering 

i SABO-företag 

Boverket april 2008

(denna sidan behöver ni inte fylla i) 

Titel: xx 

Utgivare: Boverket månad 2007 

Upplaga: 1 

Antal ex: xxx 

Tryck: xxx 

ISBN: 91-7147-xxx-x 

Sökord: xx 

Diarienummer: 000-000/2006 

Foto omslag: xxx 

Publikationen kan beställas från: 

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona 

Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 

Fax: 0455-819 27 

E-post: publikationsservice@boverket.se 

Webbplats: www.boverket.se 

Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. 

© Boverket 2006

Förord 

Över en halv miljon av lägenheterna som finns i allmännyttans fastigheter är 

byggda i miljonprogrammet, dvs. från början av 1960-talet till i mitten av 

1970-talet. Upprustningen av detta fastighetsbestånd har bara påbörjats och 

de närmaste 15 -20 åren kommer huvuddelen av detta fastighetsbestånd att 

renoveras. Enligt de uppskattningar som Boverket gjort kommer takten på 

underhållsarbetena att på kort tid behöva tredubblas jämfört dagens situation. 

Xxx mer 

Karlskrona månad 2008 

Ulf Troedson 

Överdirektör 

Boverket

5 

Innehåll 

Inledning ....................................................................................... 7 

Hyresgästen i fokus ...............................................................................7 

Rapportens författare ............................................................................8 

Sammanfattning ............................................................................ 9 

1. Brist på kompetent arbetskraft ................................................ 10 

Kartläggning av dagsläget ...................................................................10 

Byggprogrammet .................................................................................11 

Alternativ till byggprogrammet .............................................................14 

”Multihantverkaren” efterlyses .............................................................14 

Nya utbildningsvägar - två exempel ....................................................16 

Slutsatser och förslag till åtgärder .......................................................17 

Bilaga: Synpunkter från berörda parter ....................................... 19 

Lärlingar...............................................................................................21 

Yrkesarbetare ......................................................................................21 

2. Projektering och upphandling av renovering av badrum, kök och 

stammar ...................................................................................... 22 

Olika typer av renoveringsåtgärder .....................................................23 

Att utföra entreprenadarbete hemma hos hyresgäster .......................23 

Att välja entreprenadform ....................................................................24 

Att välja entreprenadform och upphandlingsmodell efter egna 

förutsättningar .....................................................................................26 

Bostadsföretagens förberedelsearbete ...............................................27 

Projektering .........................................................................................32 

Ordningsregler .....................................................................................34 

Information och kommunikation med hyresgäster under entreprenadtid38 

Besiktningar vid renovering .................................................................40 

Myndigheter .........................................................................................42 

Administrativa föreskrifter som styrmedel vid upphandling .................44 

Bilaga: Exempel på arbetsgången vid ändring ............................ 45 

3. Tävlingen - Utmärkt! Renovering ............................................. 47 

Genomförande ....................................................................................47 

Juryns arbete .......................................................................................48 

Inlämnade bidrag .................................................................................49 

Vinnande bidrag ..................................................................................50 

Presentation av de nominerade och vinnarna .....................................52 

Fortsatt arbete .....................................................................................52 

4. Branschernas ansvar för fortbildning ....................................... 53 

Branschövergripande fortbildningar ....................................................54 

Produktinformation, monteringsanvisningar etc samt information på 

hemsidor ..............................................................................................58 

Problem och förbättringsförslag ..........................................................59 

Goda exempel på fortbildningsinsatser ...............................................60 

Slutsatser ............................................................................................63 

Bilaga: Intervjuerna i delrapport 4 i korthet .................................. 65 

5. Konferensen ”Professionell Renovering” ................................. 69 

Konferensavslutning ............................................................................71

6 Rapportens titel 

Bilaga: Detaljerat program Konferensen Professionell renovering i 

SABO-företag .............................................................................. 72 

6. Grundkrav och tekniskt utförande för renoveringsarbete ......... 79 

Kort om slutsatser ...............................................................................79 


7. Betong i fastigheter från 1960- och 70 tal ................................ 84 

Tillståndsbedömning ...........................................................................86 

Förvaltningsstrategi – aktivt underhåll .................................................86 

Val av reparations- och underhållsprinciper ........................................88 

Upphandling och utförande av betongreparationsarbeten ..................89 


8. Högskolekontakter med fokus på examensarbeten ................. 91 

Genomförande ....................................................................................92 

Resultat ...............................................................................................93 

Omdömen om examensarbetena .......................................................93 


9. Stamledningsrenovering - En branschöversikt ........................ 96 

Om skriften ..........................................................................................97 

De fem kartlagda företagen .................................................................97 

Slutsatser i branschöversikten ............................................................97 

Byte eller renovering – parametrar som påverkar ...............................98 

Branschsamverkan .............................................................................99 

Fortsatt arbete .....................................................................................99

7 

Inledning 

Byggsektorn står inför nya utmaningar, när ombyggnadsverksamheten ökar, 

samtidigt som nyproduktionen av bostäder med stor sannolikhet kommer att 

minska. 

SABO tog därför våren 2007 initiativ till ett större projekt – Professionell 

renovering – vars syfte var öppna upp ögonen såväl på arbetsmarknadens 

parter som på materialtillverkare, produktutvecklare och enskilda 

entreprenörer för den förändring, som nu måste ske på kort tid. För att 

tydliggöra de behov och krav som finns hos medlemsföretagen var det extra 

viktigt att många av bostadsföretagens medarbetare erbjöds möjligheter att få 

medverka och dela med sig av sina erfarenheter. 

Projektet delades därför upp i flera delprojekt, vilka startades upp under 

våren 2007. Resultaten och erfarenheterna från dessa delprojekt har 

sammanställts i denna rapport samt också redovisats i en större konferens – 

Professionell renovering - 22- 23 januari 2008 som hölls i Stockholm. 

Projektet Professionell renovering inleddes med att VD-gruppen för 

byggherrefrågor under hösten 2006 träffade ett antal ledande 

befattningshavare från entreprenadföretag, byggfacket och andra branschoch 

intresseorganisationer. Vid de samtal som då fördes, önskade SABO 

framför allt få dessa nyckelpersoners syn på SABO- företagen som beställare 

och den utmaning som hela branschen står inför när renoveringsvolymerna 

kraftigt kommer att öka. 

Vi märkte en relativt stor okunskap om de renoveringsvolymer som vi som 

stora fastighetsförvaltare redan arbetade med. När vi efter intervjuerna skulle 

summera och skapa ett projekt kring de frågor som diskuterats upptäckte vi 

att det blev mycket svårt att koncentrera sig på ett område utan att uppgiften 

krävde en bredare ansats under 2007, för att därefter göra utvärderingar för 

att se vad som bör prioritera. 

Inte minst sedan flera samarbetspartners anmält intresse för ämnesområdet, 

kändes det naturligt att dela upp projektet på ett antal delprojekt för att belysa 

bredden. Vart och ett av delprojekten har också drivits efter målsättningen att 

de skulle kunna utgöra grunden till fortsatta projekt som SABO eller som 

andra samarbetspartner kan fortsätta att arbeta med. 

Hyresgästen i fokus 

De flesta renoveringsarbetena måste utföras i lägenheter med hyresgäster, 

boende kvar i lägenheterna, vilket ställer delvis nya krav på de hantverkare 

som kommer att anlitas. De SABO – företag, som börjat renoveringsarbeten 

får idag ta emot mycket klagomål från sina hyresgäster på att de anlitade 

hantverkare inte visar respekt för de boende och att överenskomna tider för 

exempelvis badrumsrenoveringar inte hålls. Uppdelningen på olika 

yrkeskategorier och brister i samordning upplevs som mycket besvärande av


de enskilda hyresgästerna, som riktar sin kritik mot sin hyresvärd, dvs. det 

bostadsföretag, som anlitat hantverkarna. 

Rapportens författare 

Denna rapport är en sammanställning av de olika delprojekten, där de olika 

projektledare och författare har bidragit och redovisat sina 

sammanställningar och förslag till fortsatt aktiviteter inom respektive 

delprojektsområde. Huvudförfattare till rapporten har varit Gösta 

Gustavsson, som också fungerat som projektledare för Professionell 

Renovering. Medförfattare inom SABO har varit Stefan Björling och Birgitta 

Frejd. Dessutom har följande delprojektledare medverkat Sigge Baumgarten 

(Brist på kompetent arbetskraft), Per- Åke Grönning (Branschens ansvar för 

fortbildning) Magnus Everitt, Rolf Kling, Marie Hult (Grundkrav och 

tekniskt utförande för renoveringsarbete) samt Mårten Janz (Betong i 

fastigheter från 1960- och 70tal). 

Karin Larén Hallström, MegaMate Communication AB har ansvarat för 

sammanställning och redigering av rapporterna.

Kapitel 9 

Sammanfattning 

Rapporten behandlar professionell renovering ur ett flertal utgångspunkter 

och med flera olika såväl problemställningar som förslag till lösningar och 

fortsatt arbete. 

Delrapport 1 pekar på tendenser och inriktningar för reparations- och 

ombyggnadsbranschen, främst ombyggnader av våtrum som badrum och 

kök. Delrapporten beskriver två goda exempel på utbildningar som skulle 

kunna generera fler hantverkare med bredare kompetens. 

Delrapport 2 behandlar projektering och upphandling av renovering av 

badrum, kök och stammar. Stor vikt läggs vid sociala aspekter angående 

yrkesarbete i hyresgästens bostad. 

Delrapport 3 beskriver tävlingen Utmärkt! Renovering”, som initierades av 

SABO inom ramarna för projektet Professionell Renovering. Syftet med 

tävlingen var att stimulera till i teknikutveckling av produkter och metoder 

som underlättar vid renovering. 

Delrapport 4 handlar om fortbildning inom byggsektorn. Hur sker 

fortbildning av yrkesverksam personal och vilket ansvar tar branscherna för 

den? Den fortbildning som förekommer är ofta i branschorganisationernas 

egen regi. 

Delrapport 5 handlar om den konferens som SABO ordnade för att redovisa 

resultatet av delprojekten i ”Professionell renovering”. 

Delprojekt 6 syftar till att ta fram hjälpmedel för statusbedömning och 

planering av renoveringsbehov och renoveringsstrategier för bostadshus 

byggda mellan 1950 och 1975. 

Delrapport 7 beskriver hur man bedömer tillståndet på betongen, 

underhåller samt upphandling och reparationsarbete av betong. 

Delprojekt 8 syftar till att väcka uppmärksamhet kring professionell renovering 

av flerbostadshus hos studenter på Sveriges tekniska högskolor. I projektet 

ingår en tävling för examensarbeten och uppsatser som behandlade renovering 

och ombyggnad. 

Delrapport 9 beskriver SABOs skrift ”Stamledningsrenovering – En 

branschöversikt”, som tagit fram inom ramen för projektet. Skriften 

behandlar de olika metoder som finns för invändig förstärkning av rör och 

är tänkt att fungera som en guide för fastighetsägare som behöver utföra 

stamledningsrenovering.


1. Brist på kompetent arbetskraft 

Av Sigge Baumgarten 

Byggbranschen lider brist på arbetskraft, särskilt på större orter. Främst 

visar sig bristen vid anbudsförfrågningar gällande reparation och 

ombyggnad. Förväntat anbud uteblir, eller också får projektet högre 

kostnader än kalkylerat. 

Grundutbildningarna vänder sig i huvudsak mot nyproduktionen. 

Gymnasieskolorna som står för den största utbildningsvolymen har ett 

mycket litet antal elever som väljer kursen för reparation och ombyggnad 

och det är inte många som väljer denna yrkeskarriär efter avslutat 

utbildning. Bara ett fåtal erbjuder anställning inom denna sektor. 

Renovering och ombyggnad har generellt låg status, ger sämre betalt och 

ses ofta som ett jobb i slutet av yrkeskarriären. 

Denna delrapport pekar på tendenser och inriktningar för reparations- och 

ombyggnadsbranschen, främst ombyggnader av våtrum som badrum och 

kök. Delrapport 1 beskriver två goda exempel på utbildningar som skulle 

kunna generera fler hantverkare med bredare kompetens. Här finns också 

förslag på åtgärder på såväl kortare som längre sikt. 

Kartläggning av dagsläget 

Idag är det brist på kvalificerade byggnadsarbetare i stort sett i hela landet. 

Av tillgängliga prognoser kan det konstateras att toppen nu sannolikt är 

nådd. Den höga sysselsättningen kvarstår ännu en tid framåt. 

Gymnasieskolans byggprogram är fortfarande den klart viktigaste 

rekryteringsbasen. Alternativa utbildningar samt kompletteringsmöjligheter 

finns inom kvalificerad yrkesutbildning (KY), företagens lärlingssystem, 

samt privata utbildningsföretag. Arbetskraftsinvandringen ökar i hela 

Sverige. Oroande är de relativt tidiga avgångarna som börjar redan före 60 

års ålder för byggnadsarbetare. Däremot är det glädjande med den kraftiga 

ökningen till ungdomsutbildningarna inom byggprogrammet. 

Överhettad arbetsmarknad 

Läget inom branschen kan sammanfattas med att byggmarknaden är het och 

arbetsmarknaden är överhettad. 

Orderingången har fortsatt att stiga, byggandet ökar, företagen är nöjda med 

uppdragsvolymen och planerar för fler anställda. Bostadsinvesteringarna 

ökade med 11,3 procent andra kvartalet 2007 (jämfört med 2006) och 

bostadsinvesteringarna uppgår nu till drygt 3 procent av BNP, vilket är den 

högsta andelen sedan 1993. 

Till detta kommer de enorma renoveringsbehov som föreligger. SABO har 

tagit fram uppgifter som visar att de nödvändiga renoveringarna i 60- och 

70-talets fastigheter uppgår till 70 miljarder kronor, enbart i allmännyttans 

flerbostadshus.

Kapitel 11 

Låg status 

Uppdrag och anställningar med renovering som specialitet har generellt sett 

låg status i byggbranschen. Det anses vara något som passar bäst i senare 

delen av yrkeslivet, när man inte orkar med tempot i nyproduktion. 

Duktiga yrkesarbetare vidareutbildar sig inte. I byggbranschen når man 

inom ett par år maxlönen så det saknas incitament att bättra på sin 

utbildning. 

De driftiga inom bygg väljer ofta att starta eget efter några år som anställd, 

och väljer allt oftare att rikta in sin verksamhet på renovering av 

bostadsrätter och småhus. Det innebär att större fastighetsägare går miste 

om denna kompetens. 

Byggprogrammet 

Gymnasieskolans byggprogram är den viktigaste rekryteringsbasen för 

yrkesarbetare inom byggindustrin. Sedan mitten av 90-talet har antalet 

sökande på byggprogrammet stadigt ökat och 2006 sökte nästan 8000 elever 

till 5100 platser, att jämföras med 1995 då antalet sökande var knappt 1500 

elever. 1 

Huruvida man får arbete efter fullgjord utbildning påverkas naturligtvis 

starkt av konjunkturen. Även antalet sökande till byggrelaterade program 

påverkas av konjunkturen. I en högkonjunktur, då det byggs intensivt, väljer 

många att påbörja sin utbildning. 

Ungdomsutbildningar som genomförs enligt byggprogrammet sker till 

övervägande del av de kommunala gymnasieskolorna men även av fristående 

skolor som har programmet inrättat. 

Byggprogrammet erbjuder utbildning inom betong, murare, träarbetare, 

anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare samt utbildning för 

specialyrken som golvläggare, plattsättare, undertaksmontör, stensättare, 

tätskitsmontör och håltagare. Målare, glasarbetare och plåtslagare ingår även 

i byggprogrammet. 

Specialyrken 

Utbildning mot specialyrken genomförs i tämligen blygsam omfattning. 

Eleverna får oftast i stort sett själva eller tillsammans med specialföretagen 

tillgodogöra sig de teoretiska kunskaperna för respektive yrke. 

Någon speciell inriktning mot reparation och ombyggnad finns inte inom 

ramen för byggprogrammet. En kurs om 150 poäng behandlar reparation och 

ombyggnad och är ett fritt valt ämne. I denna kurs behandlas oftast 

kulturbyggnaders underhåll. Beroende på elevernas val och tillgänglig tid är 

det inte sannolikt att den kursen genomförs. 

Det har fortsatt att vara svårt att rekrytera elever till utbildning inom de 

mindre byggyrkena som golvläggare-, ställningsmontörer-, plattsättare-, 

undertaksmontörer m.fl. 

1 Byggindustrins Yrkesnämnds årsrapport 2006


Överskott träarbetare 

Idag väljer fyra av fem elever träarbete när det är dags att välja 

yrkesinriktning i år 2. En anledning till detta kan vara att träarbete är den 

vanligaste specialkompetensen inom lärarkåren. Denna kraftiga 

snedfördelning medför att många ungdomar redan vid sin första anställning 

tvingas välja annan yrkesinriktning än den man utbildats på. Det finns alltså 

även här ett utrymme för att fånga upp och färdigutbilda lärlingar mot 

kompetenser inom renoverings- och ombyggnadssektorn 

Utbildningar 2006 enligt Byggnadsindustrins Årsrapport 

Byggprogrammets inriktning År 3 

Antal elever totalt 3531 

Hus och anläggning 3073 87 procent 

Varav Byggyrken 2652 

Betong 132 5 procent 

Mur 316 12 procent 

Trä 2082 79 procent 

Golv 61 2 procent 

Spec-yrken 61 2 procent 

Utfärdade Yrkesbevis Byggyrken 2006 (2352 totalt) 

Betong 182 8 procent 

Golvläggare 55 3 procent 

Håltagare 20 1 procent 

Murare 171 8 procent 

Plattsättare 125 6 procent 

Stenmontör 5 0 procent 

Takmontör 3 0 procent 

Trä 1561 73 procent 

Undertak 16 1 procent 

Av ovanstående statistik kan man konstatera att majoriteten av 

byggprogrammets elever huvudsakligen väljer att bli träarbetare. Utfärdade 

yrkesbevis bekräftar att majoriteten väljer träarbetaryrket. Resterande 13 

procent väljer andra yrkeskompetenser som plåt, måleri, glas etc. 

Fler inriktningar? 

Gymnasieskolans byggprogram är strikt uppdelat i tre inriktningar; bygg- och 

anläggningsarbetare, måleri och byggplåt. Andra program som också berör

Kapitel 13 

byggbranschen är energiprogrammet där VVS-montörer ingår och 

elprogrammet där installationstekniker ingår. 

Inom respektive grupp finns de olika yrkena representerade enligt avtalens 

yrkesindelningar. Man kan ifrågasätta om denna strikta uppdelning i 

inriktningar skulle vinna på att vara mer flexibel? 

Antal förstahandssökande och även antalet elevplatser till gymnasieskolans 

byggprogram fortsatte 2006 att öka kraftigt. 7990 elever sökte till 5121 

inrättade elevplatser. Antal sökande ökade med hela 27 procent och antalet 

elevplatser med 15 procent i förhållande till föregående år. 

En stor del av de elever som är intresserade av byggutbildningen kommer 

fortfarande inte in på byggprogrammet utan måste söka sig vidare till andra 

utbildningsvägar. För branschen är det naturligtvis tillfredsställande att 

många söker då detta leder till att medelbetygen på de elever som börjar 

byggprogrammet höjs. 

Det är dock fortfarande så att differensen mellan antal sökande och 

elevplatser är för stor och varför Byggnadsindustrins Yrkesnämnd(BYN) 

reflekterar över hur man i en framtida gymnasieskola kan skapa flera 

inriktningar och på det sättet ge intresserade ungdomar möjlighet till 

utbildning inom programmet. I ett sådant resonemang kan det vara intressant 

att skapa en särskild inriktning som leder mot särskilda kompetenser inom 

ROT-sektorn. 

Kanske skulle en gemensam ingång och bas men ett flertal inriktningar svara 

bättre mot den framtida arbetsmarknadens behov? 

Behörighet saknas trots utbildning 

Flera branschorganisationer har, i vällovligt syfte, skapat speciella 

behörigheter. Dessa kräver utbildningar som administreras av 

organisationerna själva och ingår därför inte i gymnasieutbildningarna. 

Gymnasieskolans program ger därför, trots lång utbildning, inte tillräcklig 

behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter. Bland annat när det gäller heta 

arbeten, tätskiktsarbeten och säker vatteninstallation. 

Många fastighetsägare och deras försäkringsbolag ställer krav på dessa 

behörigheter från hantverkarna. 

Exempel på denna typ av behörigheter är exempelvis Heta arbeten som 

Svenska Brandskyddsföreningen administrerar och Behörighet enligt BBV 

som Byggkeramikrådet ansvarar för. Även utbildning kring de senaste 

anvisningarna från Arbetsmiljöverket (ställningsbyggande, asbets etc) 

saknas på vissa gymnasieskolor. Effekten blir att arbetsgivare som anställer 

nyexaminerade omedelbart tvingas ombesörja och betala kompletterande 

utbildningar för de som kommer från skolorna.


Alternativ till byggprogrammet 

Även om byggprogrammet är den vanligaste utbildningen för 

byggnadsarbetare finns flera alternativ för att utbilda kompetent arbetskraft. I 

synnerhet när det gäller vidareutbildning finns flera vägar att gå. 

Lärlingsplatser 

Företagsutbildning enligt den så kallade lärlingsutbildningen genomförs via 

arbetsgivaren kompletterad med Byggnadsindustrins Yrkesnämnds 

Fackteoretisk utbildning. 

Antalet anställda företagslärlingar har ökat kraftigt de senaste åren. 

Storstadsområdena har förhållandevis många företagslärlingar. Merparten av 

företagslärlingarna läser fackteoretisk utbildning på distans. Maskinförare 

och träarbetare är dominerande yrken, och står för 67 procent, av dem som 

väljer företagsförlagd utbildning. 

Lärlingsutbildning för vuxna genomförs i företagen kompletterad med 

fackteoretisk utbildning via Byggnadsindustrins Yrkesnämnds 

distansutbildning. 

Vuxenutbildning – Kvalificerad Yrkesutbildning 

Vuxenutbildningar som klassas som bristyrken köps av Länsarbetsnämnder 

eller Arbetsförmedlingar av fristående utbildningsgivare, gymnasieskolor, 

Byggutbildning Star i Dalarna AB, Lernia m.fl. 

Nackademin bedriver huvudsakligen så kallad Kvalificerad Yrkesutbildning 

(KY-utbildning) med 80 poängs utbildningar för olika branscher. Bland 

annat förekommer vidareutbildning för yrkesarbetare inom byggsektorn som 

vill vidareutbilda sig till exempelvis arbetsledare. De har även 

byggprogrammet inrättat. 

”Multihantverkaren” efterlyses 

Det finns behov av en bredare och mer mångsidig utbildning för att få fram 

den personal som behövs för den stora mängd renoveringsarbeten som 

branschen står inför. 

Multihantverkaren bör ha sin spetskompetens inom ett yrkesområde men 

med kunskap och behörighet att genomföra uppgifter inom angränsande 

byggyrken. 

En betongarbetare kan till exempel komplettera sin utbildning och 

färdighetsträning mot kakelsättning och tätskitsarbeten samt 

inredningsarbete. 

En träarbetare bör kunna komplettera sina kunskaper mot kakel och 

tätskiktsarbeten. Kakelsättare mot snickeriarbeten och så vidare. 

Yrkesarbetare bör också få komplettera sin behörighet mot begränsad VVSoch 

el- behörighet. 

Genom att färre personer behövs i byggprocessen kortas genomförandetiden. 

En fördel i detta är att hyresgästerna får färre utomstående i sina bostäder 

under kortare tid. 

Med multikompetens blir yrkesarbetaren själv mindre känslig för 

konjunktursvängningar och säsongsvariationer. Risken för

Kapitel 15 

förslitningsskador och annan problematik kring ensartade arbetsuppgifter 

minskar också. 

Olika sätt att utbilda mulithantverkaren 

Det finns ett par olika sätt att utbilda denna multihantverkare: 

-En förändring av gymnasieskolans byggprogram, där eleverna får mer 

uppmuntran att välja inriktning, något som dock kan ta lång tid innan 

eleverna är färdigutbildade. 

-KY-utbildningar. Något mindre tidskrävande men kräver att företagen 

förbinder sig att ställa lärlingsplatser till förfogande. 

-Utbildningar finansierade av Arbetsförmedlingen. Går ganska snabbt men 

riktar sig främst mot bristyrken, är konjunkturberoende och kräver ansökan 

och beslut från myndigheten 

-Intern företagsutbildning som kompletterar befintlig kompetens. Det 

snabbaste sättet att göra byggnadsarbetare till ”multihantverkare”. 

Arbetskraftsinvandring 

Ytterligare ett sätt att möta behovet är att anlita utländsk arbetskraft. I 

Sverige har vi arbetskraftsinvandring från flera grannländer. Även utländska 

företag åtar sig entreprenader på den svenska marknaden. 

Vad som kan saknas i kunskap hos utländsk arbetskraft rörande svenska 

bestämmelser för säkerhet, byggtekniska krav m.m. Yrkesutbildningen 

överensstämmer sällan med våra yrken utan har ofta en annan yrkesprofil. 

Detta kan vara till fördel, bland annat vid badrumsrenoveringar eftersom 

yrkesarbetarna kan svara för fler arbetsuppgifter. Vid validering måste deras 

kvalifikationer värderas utifrån deras annorlunda kompetensprofil. 

Sammansättning av arbetslag och företag 

Också hur arbetslaget är sammansatt påverkar arbetets utfall. Med färre 

inblandade yrkesgrupper kan man förvänta sig en effektivare produktion med 

kortare omloppstider och mindre störningar för hyresgästerna. Man 

minimerar planeringsmissar och risk för felkällor. Förutsättningarna för 

högre kvalitet ökar. 

Eftersom behovet av byggnadsarbetare med kompetens inom renovering är 

så stort, finns också utrymme för nischade företag. 

Validering och dokumentation 

För att sätta samman relevanta arbetslag krävs att byggnadsarbetarnas 

kompetenser är inventerade och sökbara. Det finns dataprogram för detta och 

flera metoder kan användas till exempel självutvärdering eller 

chefsbedömning. 

Validering av arbetares tidigare kunskaper är ett relativt nytt inslag för att 

godkänna nya medarbetares kunskaper som yrkesarbetare. Om de saknar viss 

behörighet kan de komplettera både teoretiska och/eller praktiska kunskaper 

för att bli godkända som yrkesarbetare.


Nya utbildningsvägar - två exempel 

Vi har tittat närmare på två innovativa exempel när det gäller utbildning av 

byggnadsarbetare. Det ena är företaget Byggutbildning Star i Dalarna AB. 

Med förankring i den regionala byggbranschen driver företaget delar av 

gymnasieskolans byggprogram på entreprenad. Det andra exemplet är 

Lernia, som arbetat fram ett koncept för vidareutbildning för 

byggnadsarbetare inom renovering. Utbildningen sker på uppdrag av 

arbetsgivaren. Förutom detta exempel finns flera alternativ som erbjuder 

vidareutbildningar, bland annat Entreprenörsskolan, Liber Hermods och 

Byggnadsindustrins Yrkesnämnd. 

Enskilda entreprenörer kan också ansöka om att få inrätta en Kvalificerad 

Yrkesutbildning (KY-utbildning) för renoveringsarbeten och svara för den 

företagspraktik som ingår i utbildningen. Det ställs i sådana fall krav på att 

de enskilda entreprenörerna upprättar och följer godkända kursplaner. 

Lernia - utbildningskoncept 

Lernia har tagit fram ett förslag med korta men grundläggande 

utbildningar. 

Exempelvis skulle en allround snickare kunna komplettera sin kompetens 

med korta utbildningar i rivning och återvinning, ventilation, plattsättning 

samt fönster- och snickerimålning. 

Så här skulle kurserna inom paketet ”Multihantverkare” kunna fördelas: 

ELKU1201 Elkompetens A 50 

ELL1201 Ellära A 50 

ELL1203 Växelström trefas 50 

AMT1206 Rivning och återvinning 50 

BYPL1214 Ventilationsanläggningar 150 

HUS1203 Beklädnader 150 

HUS1216 Keramiska plattor 100 

HUS1217 Plattsättning 200 

MÅL1204 Fönstermålning 100 

MÅL1205 Snickerimålning 100 

MÅL1208 Våtrum 100 

1100p 

Därutöver skulle de studerande kunna välja valbara kurser för att på så sätt 

bygga upp specialkompetens. 

Utbildningsansvarige Björn Larsson, Lernia, tror att beställaren av ett 

projekt har möjlighet att påverka vilken utbildning byggnadsarbetarna har, 

genom att ställa krav i upphandlingar och genom att öppna dialog mellan 

byggherre och entreprenör. Det finns exempel på utländska företag som 

vunnit upphandlingar tack vare att de anställda hade multipla kompetenser.

Kapitel 17 

Idag kan bostadsrättsinnehavare och småhusägare påverka tiden man har 

utomstående i sin bostad genom val av småföretagare med flera 

yrkeskompetenser. Detta val skulle kunna bli möjligt även för 

hyresrättsmarknaden och de som beställer renoveringsarbeten på detta 

fastighetsbestånd. En ytterligare påbyggnadsutbildning är utbildning i 

socialt bemötande, något som är mycket viktigt då man arbetar i 

människors hem. 2 

Star – gymnasieutbildning 

Ett annat mycket bra exempel på nytänkande inom utbildning av 

byggnadsarbetare är Byggutbildning Star i Dalarna AB. På alla 

gymnasieskolor i Dalarna som har byggprogrammet inrättat svarar 

företaget för anskaffande av platser för arbetsplatsförlagd utbildning och 

även för lärlingsplatser efter fullföljd gymnasieskola. Företaget svarar på 

entreprenad för den teoretiska utbildningen för de så kallade 

specialyrkena. Star jobbar även med andra byggföretags behov av olika 

specialiteter som till exempel utbildning inom reparation och 

ombyggnad. Allt detta sker i nära samarbete med den regionala 

byggföretagen. 

Över 250 företag är representerade och deras engagemang bidrar med allt 

från idéer till hur utbildningen ska läggas upp till att erbjuda relevant 

utbildning under hela utbildningstiden. 

I gymnasieskolans förordning krävs att minst 600 timmar under de tre 

åren ska vara arbetsplatsförlagd utbildning. I många fall når eleverna upp 

till 1300 timmars utbildning på arbetsplatserna. Byggutbildning Star i 

Dalarna AB svarar även för att eleverna erhåller den personliga 

skyddsutrustning som krävs samt arbetskläder. Därutöver erhåller 

eleverna måltidsersättning för de dagar de är ute på byggarbetsplatserna. 

Star bekostar även deras personliga verktyg och eventuell annan 

utrustning. Byggutbildning Star i Dalarna AB genomför kontinuerlig 

handledarutbildning för företagens medarbetare. Detta för att upprätthålla 

en god utbildning på arbetsplatserna. 

Byggutbildning Star i Dalarna AB driver på entreprenad vuxenutbildning 

för byggnadsarbetare i Dalarna, men även på andra orter utanför länet. 

Slutsatser och förslag till åtgärder 

• Fort- och vidareutbildning av befintliga yrkesarbetare måste komma 

igång med det snaraste för att det täcka det mest närliggande 

behoven inom reparation och ombyggnad. 

• Yrkesutbildningen måste breddas mot reparation, om - och 

tillbyggnad. 

2 Intervju med Björn Larsson, Lernia


• Samtliga företag, även beställare, som har byggrelaterade program 

som rekryteringsbas av ungdomar måste engagera sig i 

utbildningarna och tydligöra vilka krav de ställer på 

gymnasieskolan. En självklarhet borde vara att ställa upp med 

lärlingsplatser av god kvalitet. De måste också visa att de har 

kommande behov av yrkesarbetare med förändrade och nya 

kunskaper. 

• Det bör skapas fördjupade samarbetsformer mellan parterna/ 

organisationerna för att analysera och erbjuda utbildningar som 

efterfrågas. 

• Arbetskraftsinvandring av yrkesarbetare ger oss möjlighet att lära 

och ta intryck av olika vägar att utbilda yrkesarbetare med rätt 

kunskaper. 

• Dagens system för validering är begränsat till de traditionella 

svenska byggyrkena. En hantverkare med multipla kompetenser 

borde kunna valideras utifrån dessa och därmed uppnå den status 

som han eller hon förtjänar. 

• Utveckling av arbetskraftbesparande metoder och utrustning för om 

- och tillbyggnader bör stimuleras för att minimera arbetsskador och 

förslitningar. Detta skulle också sannolikt locka fler ungdomar, även 

kvinnliga, till denna del av branschen. 

• Arbetsmarknadens parter måste se över de problem som finns på 

arbetsmarknaden och som cementerar nuvarande yrkes- och 

branschgränser. För att få en effektiv och rationell produktion måste 

man se över de problem, som framförallt förekommer inom 

reparations- och ombyggnadssektorn. De krävs en större öppenhet 

över skrå- och branschgränserna och ett ökat samarbete mellan de 

avtalsslutande parterna. 

• Ett gemensamt program för alla utbildningar inom byggsektorn vore 

kanske att föredra. Det bör vara möjligt att välja till en eller flera 

specialiteter från inriktningar inom egna programmet eller från andra 

närliggande byggrelaterade program. Huvudinriktningen bör ge ett 

yrkesbevis efter fullföljd utbildning inom valt yrkesområde med 

tilläggskompetens för andra specialiteter. I en sådant ”program” 

skulle elevernas olika intressen och val mot yrkesinriktning kunna 

tillfredsställas och därmed bättre täcka branschens olika behov. 

• De stora beställargruppernas behov, och deras synpunkter, bör i 

ökad utsträckning tas i beaktande vid förändring av byggrelaterade 

program.

Kapitel 19 

Bilaga: Synpunkter från berörda 

parter 

Till grund för delrapport 1 ligger ett trettiotal intervjuer med företagsledare, 

lärlingar, lärare och elever i såväl gymnasieskolan som utbildningsföretag. 

Även ett par konsulter, representanter för lokala SABO-företag och 

Regionala Yrkeskommittéer, såväl representanter för arbetsgivare och 

arbetstagare har intervjuats. Här följer en sammanfattning av deras 

synpunkter. 

Företagsrepresentanter 

Kontakter mellan utbildningsgivare och företag på respektive ort är ofta 

begränsade till några lokala företag, riksföretag och deras personalansvariga. 

Dessa företag på respektive ort är som regel positiva till att ställa upp med 

platser för arbetsplatsförlagd utbildning och att ta hand om lärlingar och 

därigenom får möjlighet att ”välja” vilka de kan ge fast anställning efter 

fullgjord utbildning. Ofta är det dessa företag som hjälper Regionala 

Yrkeskommittéerna med information till grundskolor och gymnasieskolor 

om branschen rekryteringsbehov och dess olika yrken. 

Specialföretagen är sällan medverkande och därmed blir specialyrkena 

kanske inte tillräckligt uppmärksammade i skolor och av elever. 

Specialföretagen anser också att gymnasieskolans utbildningar saknar 

relevanta kunskaper samt vilja att utbilda för deras behov. Fåmansföretagen 

anser att det är för tidskrävande och att de saknar resurser att avsätta på 

elever, lärlingar och att hålla kontakter med skolor och utbildningsgivare. 

Osäkerhet att anställa lärlingar beror på om de kan bereda lärlingarna 

anställning fram till att utbildningen fullföljts, vilket avtalet kräver. 

Det förekommer att arbetsgivare upphandlar utbildningar av externa 

utbildningsgivare för egna yrkesarbetare . Exempelvis har ett företag som 

arbetar med badrumsrenoveringar med den så kallade metoden ”Rum i 

rummet” egna utbildningar till vad de kallar badrumstekniker av egna och 

underentreprenörers personal. 

Något företag anser att det inte är värt att satsa på fortbildningar eftersom då 

andra företag då anställer dem efter utbildningen. 

Flera företagsrepresentanter anser att hjälpmedel och nya maskiner bör 

utvecklas för att underlätta arbetet och för att minimera förslitningsskador 

vid reparation och ombyggnad och därmed göra arbetet mer attraktivt. 

Angeläget är att alla förstår att kundrelationer är ett viktigt inslag vid 

reparation och ombyggnad då arbetet utförs i kunders bostäder och även med 

kvarboende hyresgäster. Social kompetens är viktiga egenskaper hos 

yrkesarbetare och bör ingå i grundutbildningen för alla yrkesgrupper. Det får 

inte råda mista tvivel om att samtliga inblandade är ärliga och ”justa” 

medarbetare. Renhållning och städning måste prioriteras av samtliga 

inblandade. 

Gubbarna måste bli mer ”allround” och kunna jobba över alla yrkes- och 

branschgränser.


På sikt krävs att reparations- och ombyggnadsarbetet får en högre status. 

Genom att ge arbetare inom reparations och ombyggnadssektorn en 

positivare yrkestitel, till exempel ”Badrumstekniker” kan vara ett alternativ 

enligt en företagsrepresentant. 

Befintliga yrkesarbetare måste attraheras att gå in på reparations- och 

ombyggnadsarbetet om närliggande behov skall kunna tillgodoses. 

Några företag anser att vid badrumsrenoveringar skall lägenheterna vara 

utrymda, medan andra anser att de boende skall få disponera lägenheterna 

under ombyggnaden och därmed minimera hyresförlusterna. 

En generell uppfattning bland företagen är att kollektivavtalen är för statiska. 

De borde vara öppnare över avtalsgränserna för att kunna göra produktionen 

effektivare, dock inte att därigenom sänka fastställda säkerhetskrav. 

Skolledare/lärare 

Byggprogrammets skolledare och lärare är som regel positiva till kontakter 

med näringslivet. Förutom kontakter med de regionala yrkeskommittéerna så 

sker detta med tidigare upparbetade kontakter med de lokala byggföretagens 

representanter men även med de stora företagen och deras personalansvariga. 

Tidsbrist är ett argument för att kontakterna är begränsade. Det upplevs som 

om fåmansföretag och underentreprenörer saknar tid och resurser att hjälpa 

till med information och arbetsförlagd utbildning samt att ta hand om elever/ 

lärlingar. Arbetsplatsförlagd utbildning på reparation och ombyggnad är 

generellt inte populärt bland elever. Kulturminnesmärkta objekt däremot 

lockar eleverna mer. 

Yrkeslärarna anser att de på den begränsade tid som finns för 

yrkesutbildningen i skolan inte kan ge bredare kunskaper till närliggande 

yrken. Detta får arbetsgivarna själva ombesörja när de anställer lärlingar. 

Byggläromedlen uppfattas generellt som bra. För specialyrken som håltagare 

och undertaksentreprenörer m.fl., är läromedlen ofta ”tunna”. Generellt är 

läromedlen till vissa delar föråldrade och inaktuella beroende av att nya 

bestämmelser tillkommit och läromedlen inte uppdaterats. Nya 

arbetsmetoder, nya material och nya maskiner har också tillkommit, vilket 

inte finns med i läromedlen. Läromedlen borde finnas tillgängliga via 

internet, dels för att snabbare hållas aktuella och för enklare tillgång. Lägre 

kostnader är ett ytterligare önskemål. 

Elever 

Förutom att bli ”snickare” har elever som regel liten kunskap om 

byggbranschens olika yrken när de börjar på Byggprogrammet. Vid 

arbetsplatsförlagd utbildning inom reparations- och ombyggnadssektorn kan 

eleven tänka sig att fortsätta sin utbildning om den är relaterad till denna del 

av byggsektorn då den ger, enligt några, en mer allsidig utbildning än vad 

nyproduktionen ger. Grupptrycket inom klassen påverkar säkert många att 

välja den utbildning som majoriteten i klassen väljer. Kvaliteten på den 

arbetsplatsförlagda utbildningen är av avgörande betydelse för val av 

inriktning. Reparation och ombyggnadsarbeten har ofta en negativ klang och 

uppfattas som tungt, dammigt och som ett slut i yrkeskarriären när man inte 

orkar med hetsen i nyproduktionen.

Kapitel 21 

Lärlingar 

Lärlingar som fått anställning har varierande uppfattningar om hur allsidig 

lärlingsutbildningen bör vara. De är beroende av hur det fungerar på 

arbetsplatserna och vilken ”handledare” de får inom det yrke de valt. 

Lärlingarna anser att reparations- och ombyggnadsarbeten passar bäst för 

äldre yrkesarbetare. Av de lärlingar som fått anställning på reparations- och 

ombyggnadsarbeten upplever de att utbildningen ger bredare 

hantverkskunskaper och är mer intressant än ren nyproduktion eftersom de 

själva får ta initiativ och lösa problem eventuellt i samråd med någon duktig 

yrkesarbetare. Badrumsrenovering upplevs av de flesta som något negativt 

med tunga transporter, bilningar, dammigt, mycket spring och gnälliga 

hyresgäster. Några lärlingar som kommit in på reparations- och ombyggnad 

har dock den uppfattningen att dessa arbeten ger en bredare utbildning och 

att det är mer varierade arbetsuppgifter med möjlighet till egna initiativ. I och 

med att de får mer varierade och bredare kunskaper menar de att de blir 

värdefullare för företagen och får därmed en säkrare anställning. 

Yrkesarbetare 

Uppfattningen bland yrkesarbetare till reparation och ombyggnadsarbete 

varierar ifrån acceptabelt om det är ett enstaka arbete, till att det är ett bra och 

stimulerande arbete. 

Yrkesarbetare är som regel beredda att tillfälligt arbeta inom reparations- och 

ombyggnadssektorn om de sedan får fortsätta att arbeta inom 

nyproduktionen. Flertalet av yngre yrkesarbetare är negativa till reparation 

och ombyggnadsarbeten för att det är dammigt, tungt och att det saknas bra 

redskap och hjälpmedel. 

Många anser att reparationer passar bäst i slutet på yrkeskarriären. 

Andra har den uppfattningen att man har större frihet och varierade 

arbetsuppgifter inom reparations- och ombyggnadssektorn. Det finner det 

stimulerande att umgås med hyresgäster och att lösa deras problem. De 

framhåller att goda kundrelationer är en förutsättning för att kunna arbeta 

med ombyggnad av t.ex. våtrum när man jobbar nära kunden. 

En del yrkesarbetare anser att vid reparation och ombyggnadsarbete är 

friheten större, man får ofta själva lösa problemen. Man arbetar ofta i mindre 

arbetslag med god sammanhållning med mindre stress och med varierade 

arbetsuppgifter över skrågränserna. Ofta får man god kontakt med 

hyresgäster och man uppskattas för bra arbete.


2. Projektering och upphandling 

av renovering av badrum, kök 

och stammar 

Renovering av badrum, kök och stammar är ett par av de vanligaste 

renoveringsåtgärderna i hyreslägenheter. Ofta är många hantverkargrupper 

inblandade i denna typ av renoveringar. Hantverkarna och den som bor i 

lägenheten, måste ta hänsyn till varandra och samsas om relativt små 

utrymmen. Denna delrapport behandlar projektering och upphandling av 

denna typ av renoveringsprojekt. 

Eftersom den tekniska livslängden på tätsikt och ledningar ligger mellan 35 

och 50 år, så bedöms denna typ av renoveringsåtgärder att kraftigt öka under 

de närmaste åren. 

Arbetena innebär relativt stora ingrepp i lägenheterna under den en 

begränsad tid. 

SABO- företagen har under de senaste årtiondena genomgått stora 

organisatoriska förändringar. Huvuddelen av företagen har idag anpassat sina 

organisationsmodeller efter hyresgästernas önskemål om service i boendet. 

Modeller med husvärdar och dylikt är vanliga, och en stor del av hantverksoch 

servicetjänster handlas upp och utförs av olika entreprenad- och 

förvaltningsbolag. 

När ombyggnadsvolymerna nu ökar, kommer SABO-företagen att ställas 

inför en valsituation. Antingen anställer man själv hantverksteam eller också 

handlar man upp hela eller delar av denna typ av arbeten. Förutsättningar är 

mycket varierande och vi har i detta avsnitt samlat kunskap om hur olika 

modeller för renovering kan utvecklas och upphandlas. Stor vikt behöver 

också läggas vid att renoveringsarbetena ska kunna utföras hos kvarboende 

hyresgäster . Att även belysa hur förberedelsearbetena ska organiseras utgör 

en viktig del, och ständig utveckling inom dessa områden förutsätts även ske. 

SABO har samlat erfarenheterna och sammanställt dessa tillsammans med en 

arbetsgrupp med representanter för medlemsföretag och HBV (de 

kommunägda bostadsföretagens inköpsförening). Man har arrangerat ett 

tiotal lokala träffar där enskilda renoveringsprojekt har redovisats med 

avseende på hur de varit organiserade, hur de handlats upp samt hur 

projekten samordnats med bostadsföretagens normala verksamheter. 

Målsättningen med arbetet har framför allt varit att det ska leda fram till 

handledning med beskrivning av rutiner eller förfaringssätt åt 

bostadsföretagen. Successivt under de närmaste åren kommer SABO att 

arbeta vidare inom dessa områden och då samla goda exempel på 

förfrågningsunderlag, mallar, checklistor, etc, så att dessa blir tillgängliga för 

medlemsföretagen och möjliga att nyttja framgent.

Kapitel 23 

Olika typer av renoveringsåtgärder 

Man kan dela in renoveringar i tre grupper: genomgripande renoveringar och 

ombyggnationer, renovering av badrum, kök och stammar samt enstaka 

underhållsåtgärder. 

Den förstnämnda innebär så stora ingrepp i fastigheten att hyresgästerna 

måste flytta till annat boende medan arbeten pågår. 

Denna typ av omfattande arbeten på fastigheterna gör att de efter 

ombyggnaderna kommer att erhålla nybyggnadsstandard. Både finansiellt 

och ur uthyrningssynpunkt kan de betraktas som likvärdiga med 

nyproducerade bostäder. 

Enstaka underhållsåtgärder, såsom byte av fönster, fasadåtgärder och 

renovering av balkonger, kan vara störande för hyresgästen men inte 

förorsaka större ingrepp inne i lägenheter. 

Renovering av badrum, kök och stammar är de vanligaste förekommande 

renoveringsåtgärderna, och det är denna typ av arbeten som denna rapport 

behandlar. 

Eftersom den tekniska livslängden på tätsikt och ledningar ligger mellan 35 – 

50 år, så bedöms denna typ av renoveringsåtgärder att kraftigt öka under de 

närmaste åren. 

Arbetena innebär relativt stora ingrepp i lägenheterna under en begränsad tid. 

Under denna tid är det svårt att utföra personlig hygien och laga mat i 

lägenheterna. Därför gäller det att i största möjliga mån begränsa den tid då 

arbetet pågår. Omsorgen om de boende måste vara vägledande för hur denna 

typ av arbeten planeras och utförs. Huvuddelen av vår rapport uppehåller sig 

därför kring vad som kan göras för att utföra önskvärda åtgärder med 

minimal störning för de boende. 

Att utföra entreprenadarbete hemma hos 

hyresgäster 

Att arbeta hemma hos hyresgäster i bebodda lägenheter ställer krav på såväl 

hyresgästen som på arbetsledningen och den enskilde hantverkaren. 

Fastighetsägaren informerar i god tid, ofta flera år i förväg, om sina planer 

för renovering för hyresgästerna. Någon månad innan arbetena ska utföras 

informeras i regel hyresgästerna av representanter från både fastighetsägaren 

och den entreprenör som ansvarar för samordning av de enskilda arbetena. 

Vid dessa träffar överlämnas i allmänhet detaljerade tidplaner som beskriver 

när arbetena påbörjas och när de planeras vara avslutade. Dessa tidplaner 

sätts även upp i berörda trapphus. Endast de delar av lägenheten samt 

trapphus som berörs av själva arbetena kommer att vara disponibla för de 

hantverkare som ska utföra arbetena.


Planering och samordning 

Från entreprenörernas sida ställer detta krav på en mycket detaljerad 

planering och samordning. Ofta handlar det om att utföra många moment på 

en liten yta. Ju fler olika hantverksgrupper engageras i arbetena, desto 

svårare blir det att få arbetena att flyta på ett bra sätt. Emellanåt uppstår 

väntetider mellan olika hantverksgrupper, något som upplevs mycket 

frustrerande av den enskilde hyresgästen. 

De goda exempel som finns att inom renoveringssektorn visar att det går att 

utföra renoveringar med små störningar för den enskilde hyresgästen. Om 

planeringsarbeten utförts noggrant, rätt material levererats i rätt tid och att ett 

mindre antal hantverkare ansvarar för arbetena så blir störningarna mindre. 

Just respekten för den enskilde hyresgästen, och att kunna tänka sig in i 

dennes situation är viktiga egenskaper för de hantverkare som ska utföra 

denna typ av arbeten. Att som entreprenör kunna erbjuda hantverkare som är 

mångsidiga och som kan ta ett stort eget ansvar är framgångsfaktorer för att 

lyckas inom renoveringssektorn. 

Att välja entreprenadform 

Generalentreprenad 

Generalentreprenad även kallad utförandeentreprenad innebär att beställaren, 

dvs. fastighetsägaren anlitar konsulter som i detalj beskriver och på ritningar 

visar hur renoveringen ska utföras. Ett sådant angreppssätt kan underlätta 

informationen och samrådet med hyresgästerna i ett tidigt skede. Med ett 

detaljerat förfrågningsunderlag upphandlas sedan entreprenörerna, vilket 

också innebär att när beställare och entreprenör är överens om de 

ekonomiska villkoren, så kan arbetena påbörjas relativt snart. 

Totalentreprenad 

I en totalentreprenad beskriver fastighetsägaren istället vad denne önskar få 

utfört. Det sker exempelvis genom att man talar om vilka ledningar som ska 

bytas ut och vilka typer av vägg- och golvbeklädnad som önskas. Det är 

också vanligt att man beskriver de funktioner som ska uppnås exempelvis 

energiförbrukning etc eller anger referensobjekt. Entreprenören lämnar ett 

anbudspris som i mycket är baserat på erfarenhetsvärden från andra liknande 

projekt. Någon detaljerad projektering utförs inte på anbudsstadiet. 

Det blir först efter att beställaren och entreprenören har blivit ekonomiskt 

överens som den detaljerade projekteringen påbörjas. Entreprenören beslutar 

om vad som ska detaljprojekteras eller vad som kan utföras utan detaljerade 

anvisningar. Det detaljerade projekteringsarbetet utförs ofta med hjälp av 

konsulter som entreprenören i sin tur anlitar, eller genom att låta eventuella 

underentreprenörer komma med förslag till lösningar. Entreprenören utgår 

från den kravspecifikation som fastighetsägaren har angivit inför 

upphandlingen och sammanväger dessa med de regler och normer som måste 

uppfyllas.

Kapitel 25 

Övriga entreprenadformer 

Det förekommer även två andra entreprenadformer, nämligen delad 

entreprenad och samordnad generalentreprenad. Båda dessa innebär att 

beställaren med hjälp av konsulter tar fram ett detaljerat 

förfrågningsunderlag och handlar upp ett stort antal enskilda entreprenörer. I 

den delade entreprenaden förutsätts att beställaren under entreprenadtiden 

samordnar och leder arbetena medan man vid den samordnade 

generalentreprenaden överför detta samordningsansvar till en av 

entreprenörerna. 

Båda dessa entreprenadformer ställer stora krav på att beställaren avsätter 

personal som både har erfarenheter och kompetens för denna typ av 

samordning. 

Partnering 

Detta sätt att arbeta med entreprenader under partneringliknande former har 

blivit vanligt under senare år. Även denna typ av entreprenadarbeten måste 

upphandlas. När beställaren utför upphandlingen av samarbetspartner lägger 

man stor vikt vid de erfarenheter som entreprenören kan uppvisa från 

liknande projekt. En viktig del är att beställaren tar kontakt med, och noga 

intervjuar, de som varit beställarerepresentanter i projekt som entreprenören 

tidigare genomfört. 

Arbetar man med partnering kan det vara mycket lämpligt att det finns ett 

samverkansavtal mellan parterna som reglerar vad som ska vara målet för 

samarbetet. 

Detta kan exempelvis att man i ett tidigt skede ska göra ett provtrapphus eller 

provhus för att studera hur olika lösningar ska utformas och vilken 

ombyggnadskostnad som ska eftersträvas. Når man inte den gemensamma 

målsättningen ska beställaren kunna avbryta samarbetet och det bör därför 

vara reglerat hur kostnaderna fördelas i detta inledande skede. 

När man kommer längre och det börjar utkristalliseras vad som båda partner 

vill åstadkomma är det inte ovanligt att parterna utfrån de gjorda 

erfarenheterna i provhuset och provtrapphuset överenskommer om fasta 

ersättningar. 

När man arbetar vidare i projektet kan man efter en tid komma fram till 

ytterligare förändringar. Vid en parteringuppgörelse skall man vara öppen för 

att kunna utföra dylika förändringar. Detta gäller såväl besparingar som 

åtgärder som ger fördyringar i projektet. 

Årsentreprenader 

Om fastighetsägaren har något eller några enstaka hus som ska renoveras är 

det vanligt att detta arbete utföres med hjälp av den grupp av entreprenörer 

som fastighetsägaren har ramavtal med och som utför byggservice och andra 

förvaltningstjänster åt företaget. Det kan därför finnas anledning att se över 

förfrågningsunderlagen för ramavtalen, så att man i dessa har skrivningar 

som medger att man anlitar dessa entreprenörer även för denna typ av 

renoveringsarbeten. Tänk då även på att redan i ramavtalen har reglerat vad 

som ska gälla för ekonomiska och andra förutsättningar om man önskar att


någon av årsentreprenörerna ska ha ett samordnande uppdrag i den grupp av 

entreprenörer som anlitas på detta sätt. 

Att välja entreprenadform och 

upphandlingsmodell efter egna förutsättningar 

När det enskilda bostadsföretaget ska välja entreprenadform och vilken 

upphandlingsmodell som ska tillämpas i det enskilda fallet, bör 

företagsledningen främst analysera följande: 

• Den egna organisationen möjligheter att arbeta aktivt som byggherre 

i projektet 

• Företagens rutiner för denna typ av renoveringsarbeten 

• Den lokala konsult- och entreprenadmarknadens erfarenheter av 

renoveringsuppdrag 

Det är viktigt att avsatta egna resurser som, gärna på heltid, kan koncentrera 

sig som projektledare vid initiering av denna typ av renoveringsprojekt. 

Undantagsvis bör externa konsulter anlitas i dessa tidiga skeden av 

projekten. Problemet är att när uppdraget är avslutat tar dessa personer med 

sig erfarenheterna till andra uppdrag hos andra uppdragsgivare. Det är viktigt 

att det finns en kunskap och erfarenhet kvar i det egna företaget, eftersom 

denna typ av renoveringar med stor sannolikhet kommer att upprepas ett 

flertal tillfällen inom bostadsbeståndet under de närmste åren. 

Just i de tidiga skeden av projekten är det viktigt att vara aktiv som beställare 

och på så sätt kostnadsstyra objekten. Det är också en fördel om de personer 

som avsatts i den egna organisationen har förvaltningserfarenhet från de 

objekt som ska renoveras. 

Egna rutiner för renoveringar kan tidigare ha utvecklats och tillsynes fungera 

bra, men även här brukar det finnas betydande möjligheter till att ytterligare 

rationalisera och att förkorta de tider som de kvarboende hyresgästerna 

behöver ha hantverkare i sina hem. 

Den lokala marknaden både på konsult- och entreprenadsidan bör inventeras. 

Om nya metoder eller upphandlingsmodeller övervägs kan med fördel 

bostadsföretaget inbjuda representanter från konsulter och entreprenörer som 

man tidigare anlitat för att få deras synpunkter innan man som beställare tar 

ställning till på vilket sätt som projektet skall genomföras. En öppen dialog 

med olika samarbetspartners bör eftersträvas och det uppskattas ofta när 

beställare i tidiga skeden informerar om kommande projekt.

Kapitel 27 

Bostadsföretagens förberedelsearbete 

Tekniska utredningar - förprojektering 

Ju bättre kunskap och ordning som förvaltningen har om fastighetsbeståndet, 

desto enklare blir det planera och genomföra renoveringar. Detta gäller bl.a 

hur är husen byggda, bjälklagens tjocklek,vilka sorters stammar finns på 

installationssidan. Viktigt är också att veta vilka badrum som redan är 

renoverade och orsaken och omfattningen av de vattenskador som 

förekommit i de aktuella husen. Det finns ingen nedre detaljeringsgrad för 

sådana här uppgifter om de aktuella fastigheterna. 

Om förvaltningen har sammanställt och uppdaterat ett register där samtliga 

vattenskador, avloppsstopp, olika klagomål från hyresgäster etc. förs in finns 

goda förutsättningar, eftersom en samlad dokumentation över dessa problem 

med husen ger en bild av husens kondition. Ofta har fastighetsskötare 

och/eller byggserviceentreprenörer som åtgärdat dessa fel löpande och ingen 

sammanställande dokumentation förs. Om det inte förts någon 

dokumentation av detta slag rekommenderas att bostadsföretaget går igenom 

vilka problem som är mer eller mindre vanliga med förvaltare, 

fastighetsskötare och andra som reguljärt arbetar med husen. Dessa personer 

har kontakt med hyresgästerna och får ofta en mycket god bild om vilka 

fokusområden som bör finnas när det gäller underhåll och renoveringar. 

Det vanligaste angreppssättet inför en renovering är att anlita en konsult som 

går igenom fastighetsbeståndet och därvid inventerar och utvärderar de olika 

installationerna och tätskikten. Konsulter som har den kunskap som krävs för 

att genomföra en teknisk utredning av äldre hus är dock sällsynta. Konsulter 

bör handlas upp i konkurens. Det ska klart framgå i förfrågan vad som 

uppdraget ska omfatta och vad som ska inventeras. Att få kontakt med 

personer, som inte längre är yrkesverksamma, men som var med när husen 

uppfördes eller har förvaltat dessa kan även ge värdefull information. Det är 

också betydelsefullt att komplettera konsulternas arbete med den kompetens 

som finns i det egna företaget. 

Ett enkelt sätt att få en uppfattning om fastighetens status kan också vara att 

införskaffa en fuktmätare och fuktmäta strategiska punkter i husen och 

lägenheterna. 

Lägenheter som ligger i samma, eller i likadana hus, är inte alltid så lika som 

man skulle kunna tro. Under 60- och 70-talet byggdes ofta ett flertal liknande 

hus på samma plats. Speciellt det hus som uppfördes först, är troligt olikt de 

senare uppförda. Det som inte fungerade inledningsvis och det som kunde 

göras bättre rättades till när de senare husen uppfördes. Detta kan innebära 

stora och kostsamma problem om det vid upphandlingstillfället förutsatts att 

husen är lika och det visar sig inte vara så. fallet. Rekommendabelt är 

sålunda att klarlägga i vilken ordning som husen i en grupp byggdes.


Hyresgästerna har också mycket kunskaper om skicket i lägenheterna och 

husens kondition. Om exempelvis bostadsföretaget arbetar med MIBB 3 - 

undersökningar är detta ett sätt att inhämta intressant information. Om 

företaget inte arbetar med MIBB eller andra enkätundersökningar kan man 

inför en förprojektering skapa en enkät som skickas ut till hyresgästerna. 

Nyttig information kan företaget också erhålla genom intervjuer med 

hyresgäster eller att företaget på annat sätt tar del av hyresgästernas 

kunskaper om förhållandena. I många lägenheter har badrum renoverats med 

punktinsatser exempelvis vid fuktskador. Detta kan betyda att det finns 

lägenheterna som nyligen har åtgärdats och där man kan dra nytta av gjorda 

erfarenheter. 

Det är även viktigt att lyssna på vad hyresgästerna själva anser vara 

prioriterat inom renovering och underhåll och att det som genomförs också 

tilltalar hyresgästerna. Ett vanligt sätt för att öka möjligheten till 

kommunikation är att det skapas samrådsgrupper med 

hyresgästrepresentanter från de hus som skall renoveras. Förslag till 

åtgärdsprogram arbetas fram inom ramen för dessa grupper innan de 

redovisas för övriga hyresgäster på stormöten. 

Entreprenörerna är också en part som kan ha betydande och värdefullt 

kunnande som är angeläget att ha med vid förprojektering och utredning. Om 

entreprenör är utsedd bör de tas med så tidigt som möjligt i projektet. 

Långtidsplaner för underhåll 

Att efter en teknisk utredning av ett bostadsföretags bestånd lägga upp ett 

tänkbart scenario för framtida underhåll och renoveringar har flera fördelar. 

Den enheten som inom bostadsföretaget arbetar med dessa frågor får en bra 

bild om vad som behövs göras åt beståndet inom valt intervall. Vanligt 

förekommande längder på dessa intervall bland allmännyttiga företag är 10 – 

20 år. Med en långtidsplan för åtgärder på beståndet som underlag går det att 

uppskatta vilka resurser som kommer krävas från bostadsföretaget i form av 

finanser och egen arbetskraft. En långtidsplan ger även underlag för andra 

enheter inom företaget för hur de ska bedriva sitt arbete. Enheter som 

exempelvis arbetar med uthyrning kan förberedas för att kontrakt ska skrivas 

med hänsyn till att inom de närmaste åren kommer en större ombyggnation 

att äga rum. 

Ett annat exempel är kommunens hemsjukvård. Dessa enheter har troligtvis 

synpunkter och råd på vilka åtgärder som företaget bör genomföra. 

Långtidsplaner för underhåll ska givetvis redovisas för företagets ledning och 

styrelse. Om ett underhålls- och renoveringsbehov förankras tidigt hos 

hyresgästföreningen ökar också förutsättningarna för att dessa behov blir en 

naturlig del av kommande hyresförhandlingar. 

Det kan även vara en fördel om bostadsföretaget delger långtidsplanerna till 

intresserade entreprenörer så dessa vet vad som kommer att efterfrågas från 

3 Miljöinventering av innermiljön i befintlig bebyggelse

Kapitel 29 

bostadsföretaget i framtiden. Det är viktigt att informera alla entreprenörer på 

ett likartat sätt, exempelvis genom att redovisar sin långtidsplanen på sin 

hemsida. Det som publiceras på hemsidan bör dock vara kortfattat och de 

som så önskar kan vid intresse kontakta bostadsföretaget för att få veta mer. 

Långtidsplaner bör inte innehålla för mycket detaljer. Det viktiga är att 

redovisa tänkta åtgärder, uppskattade volymer och när i tiden de planeras att 

genomföras. 

Detaljerade planer för de närmaste tre åren 

Att ha detaljerade planer för underhåll och renoveringar som sträcker sig 2-3 

år framåt ger samma fördelar som de som sträcker sig 10 år eller längre 

framåt. Skillnaden är att de blir mer konkreta. 

När företaget vet vilka projekt som ska genomföras de närmaste 2-3 åren 

finns det tid att påbörja det detaljerade planeringsarbetet. 

En kategori av hyresgäster som kan bli svåra och kostsamma att tillmötesgå 

vid större renoveringar är lokalhyresgästerna, vilka inte går att störa och 

flytta på samma sätt som lägenhetshyresgäster. Att genomföra renovering 

och underhåll i de utrymmen som hyrs av lokalhyresgäster kan i många fall 

vara helt omöjligt. Sällan finns ersättningslokaler som dessa hyresgäster lätt 

kan flytta sin verksamhet till. Det kan i flera fall vara värt att hålla lokaler 

outhyrda om företaget vet att man kommer renovera lokalerna inom en snar 

framtid. Om företaget väljer att hyra ut lokaler som snart kommer renoveras 

är det viktigt att renoveringen tas i beaktande vid skrivandet av 

hyreskontrakt. 

Ett av de större problemen för ägare av hyresfastigheter är att vid förslag till 

standardförbättrande åtgärder är att få in hyresgästgodkännandet från 

hyresgäster som påverkas. I och med att företaget vet vilka renoveringar och 

större åtgärder som kommer genomföras inom nästkommande 2-3 år ges gott 

om tid till att informera och inhämta dessa godkännanden. Om det är någon 

hyresgäst som motsäger sig åtgärden finns det även tidsmässigt utrymme att 

få ärendet behandlat i hyresnämnden före upphandling och byggstart. 

I ett speciellt projekt som SABO drev under 2005- 06, behandlades denna 

problematik och redovisat erfarenheterna i en handbok; ¨Ombyggnad på 

hyresgästernas villkor¨. I denna rapport beskrivs i detalj hur man bör arbeta 

med informationsarbete m.m. .


Rapporten kan beställas från SABO s förlag, www.sabo.se. 

Provlägenhet och provtrapphus 

Provlägenheten eller provtrapphuset har flera funktioner. Dels är det ett sätt 

att kontrollera installationer och byggdelars skick och ge underlag för 

kostnadsberäkning. Dels kan provlägenheter fungera som visningslägenheter 

för hyresgäster. 

Bland de bästa sätten att göra en teknisk utvärdering av ett hus kondition är 

att genomföra en renovering av ett badrum, ett helt trapphus eller om det 

handlar om en mycket stor renovering med flera likartade hus kan det vara 

frågan om ett provhus. Detta ger otvivelaktigt den bästa informationen om i 

vilket skick installationer, tätskikt etc. befinner sig i. Att göra ett prov som 

detta ger mycket information om hur projekteringen för renoveringen ska 

fortgå, vad som behövs göras, vad man kan vänta med, vilka tider som krävs 

för olika åtgärder, vilka ”överraskningar” man kan föreställa sig stöta på mm. 

Den tyngst vägande parametern när det ska beslutas om man ska genomföra 

en renovering av flerbostadshus är kostnaden. Att göra ett provbadrum eller 

provtrapphus kan ge värdefull information och underlätta de 

kostnadsuppskattningar som måste utföras inför det större projektet. 

Om en vattenskada ska åtgärdas är det att rekommendera att ”passa på” att 

dokumentera hela arbetet, hur exempelvis våtrummet är uppbyggt, vilken tid 

som krävdes, kostnader etc. Detta är ett sätt att genomföra ett provbadrum, 

som en del i det vanliga förvaltningsarbetet. 

Om det ej ännu är bestämt att det ska genomföras några större insatser men 

att det däremot ska genomföras ett provtrapphus eller provlägenhet är det att 

rekommendera att man använder personal som är på något sätt knuten till

Kapitel 31 

bostadsföretaget. Sådan personal kan vara egen byggservicepersonal eller 

bostadsföretagets årsentreprenörer på ramavtal. 

Det är SABOs rekommendation att någon form av prov görs i samband med 

en storskalig renovering detaljplaneras. 

Provlägenhet kan bli visningslägenhet 

Provlägenheten har flera tillämpningsområden. Många hyresgäster har inte 

det kunnandet som krävs för att läsa ritningar och behöver därför visuella 

hjälpmedel för att förstå de förändringar som renoveringen ger. Ett av de 

större administrativa problemen som förvaltare idag har är att få det 

godkännandet som krävs från samtliga hyresgäster. En provlägenhet som 

även fungerar som visningslägenhet hjälper i denna process. Hyresgästen får 

förståelse för att de faktiskt får något för de höjda hyrorna. Om hyresgästerna 

även har möjlighet till val eller tillval i samband med renoveringen kan dessa 

val med fördel demonstreras i visningslägenheten. Olika köksluckor kan 

monteras i visningslägenheten. Badrum kan kaklas med de olika färger som 

finns att välja mellan. Om inte bostadsbolaget nyttjar visningslägenheten kan 

dessa val ske i separata utställningslokaler, vari man redovisar olika 

badrums- och kökslösningar. Flera bostadsbolag har vid tidpunkter när val 

skall ske sett till att visningslägenheter och utställningslokaler varit 

tillgängliga men hyresgästernas entrénycklar. Erfarenheter har nämligen visat 

sig att hyresgästerna gärna vill kunna diskutera sina val med vänner och 

bekanta som kan ha svårt att ställa upp under dagtid. 

Information till hyresgästerna 

En grundregel för bostadsföretaget är att det sällan går att ge för mycket eller 

för tidig information till hyresgästerna. 

En förutsättning för att kunna informera hyresgäster är att företaget har något 

att informera om. Det krävs dock inte att ett stambyte eller liknande är 

färdigprojekterat och att entreprenörer är upphandlade innan det är dags att 

informera hyresgästerna. Om företaget har tankar på att det troligtvis behövs 

göras något med ett visst område eller hus, och man avser att besöka ett antal 

lägenheter för detaljstudier, så kan man gå ut med just den informationen. 

Exempel på tidig information om renovering: 

Ett flertal vattenskador i byggnaden har visat på att ledningar och tätskikt 

behöver åtgärdas. Vi kommer från förvaltningens sida under den närmaste 

tiden att detaljutreda hur och när dessa renoveringsåtgärder skall utföras 

Av denna anledning kommer en del mätningar och prov att utföras i vissa 

lägenheter. När vi vet mera om vilka åtgärder som kommer att föreslås 

kommer vi att kalla till ett allmänt informationsmöte. 

När det kommer till större renoveringar som inbegriper att hantverkare och 

andra kommer arbeta i hyresgästernas hem eller lokal är det viktigt att dessa


idéer förankras i ett tidigt skede. Det är också viktigt att förklara för 

hyresgästerna varför det behövs. Många hyresgäster är inte insatta i hur 

ledningssystem eller tätskikt fungerar och det är därför viktigt att förklara 

varför sådana saker kräver åtgärder. Det är angeläget att hyresgästerna förstår 

att åtgärden krävs och att de kanske till och med själva tycker det ska bli 

roligt med ett nytt kök eller badrum. 

I frågan om hyresgästgodkännande är informationen den viktigaste detaljen. 

Om hyresgästerna fått rätt information i rätt tid är det mer troligt att 

processen med att få in dessa godkännanden kommer ske lättare. Om det 

dessutom är någon hyresgäst som sätter sig emot renoveringen är det viktigt 

att denne blivit informerad tidigt så att det finns tidsmässigt utrymme att 

detaljinformera denne och eventuellt gå till hyresnämnden och få ärendet 

behandlat. 

Bostadsföretaget kan välja många olika kanaler för att få ut sin information. 

Det kan vara separata utskick, informationsmöten för hyresgästerna, 

hembesök, blad eller tidning som skrivs för hyresgästerna av 

bostadsföretaget, Om bostadsföretaget väljer att samla hyresgästerna för ett 

större möte kanske man måste locka med fika och premiering av närvaro 

genom, exempelvis utlottning av biobiljetter. 

Frågor om evakuering, hyreshöjningar, ersättningar, tider och omfattning är 

ofta de frågor som intresserar hyresgäster mest. Exempelvis vilka regler som 

gäller kring evakuering och ersättningar för men i boendet är något som ofta 

går att sätta upp tidigt. Det är därför bra om bostadsföretaget förbereder vilka 

ersättningar och vilka regler som gäller kring evakuering tidigt så dessa 

frågor kan besvaras tidigt. För att underlätta detta för den egna personalen 

bör man samla på sig ett antal – Frågor och svar, som man från 

bostadsföretaget har förtecknat, så att personalen får lättare att besvara 

frågeställningarna på ett likartat sätt. 

När bostadsbolaget informerar hyresgäster är det viktigt att använda ord och 

begrepp som gemene man också förstår. Få hyresgäster vet att groda, stam 

och grenar är facktermer för detaljer på fastighetens ledningsnät utan blir 

mycket förvånad över att renoveringen mer tycks handla om djur och växter. 

Projektering 

Typlösningar och funktionskrav 

Den typ av projektering som tillämpas är helt beroende av entreprenadform. 

När det gäller totalentreprenad används funktionskrav och typlösningar., som 

redovisas som exempel på vad som beställaren förväntar sig. Ofta används 

begrepp referens, som både kan vara en hel byggnad eller en enstaka produkt 

eller rum. Använder man sig av referenser är det mycket viktigt att man i text 

beskriver i vilket avseende som exempelvis ett framtaget referensbadrum 

eller – köksuppställning ska utgöra referens. Ska det vara placeringen av

Kapitel 33 

olika enheter inbördes eller avser det enbart standard på utförda ytor eller 

produkter? 

När man använder sig av totalentreprenad ansvarar entreprenören för att 

anläggningen uppfyller myndighetsnormer. Har man som beställare högre 

krav på exempelvis energihushållning eller önskar större luftomsättningar än 

normkraven, måste dessa krav specificeras. 

Att som beställarerepresentant under projekteringsstadiet ställer stora krav 

eftersom entreprenören ansvarar och driver projekteringen utifrån de i 

förfrågningsunderlagets förutsättningar och beställarens uppgift är då bara att 

följa hur projektering bedrivs. Om entreprenören eller beställaren i dessa 

skeden tar upp och förändrar standardfrågor eller lösningar kommer detta 

med stor sannolikhet att innebära krav på ersättningar för ändrings- och 

tilläggsarbeten. 

Det gäller sålunda att när man använder sig av typlösningar och 

funktionskrav att ha ett väl genomarbetat förfrågningsunderlag som beskriver 

vad som ska bli resultatet av entreprenaden 

Färdig projektering 

När man använder sig av utförandeentreprenad/generalentreprenad så har 

beställaren i förfrågningsunderlaget bifogat ett färdigprojekterad handling 

som det ska gå att direkt börja bygga efter. Denna projektering har i de flesta 

fall utförts av konsulter på uppdrag av beställaren. När man använder sig av 

denna metod gäller det att som beställare ta en aktiv roll och styra 

projekteringsarbetet och de konsulter som anlitats. På projekteringsmötet 

fastläggs standard på anläggningen och väljs produkter av skilda slag. Det 

gäller att man som beställare tar med medarbetare med erfarenheter från 

förvaltningen och att man mellan beställaren och konsulterna blir överens om 

produktspecifikationen. 

Det finns exempel på större beställare som har upprättat speciella 

projekteringsanvisningar som de har med redan när de upphandlar 

konsulttjänsterna. I dessa projekteringsanvisningar framgår de olika krav och 

standarder som finns inom bostadsföretaget. Anledningen till att det 

upprättats denna typ är handledning är att man ur förvaltningssynpunkt ska få 

likartade anläggningar att sköta framledes. Det är dock viktigt att även sätta 

sig ner och titta igenom denna typ av handlingar, eftersom det finns risk att 

de kan hålla tillbaka nytänkande. Ett sätt som tillämpats mellan SABOföretag 

som samarbetar är att de ansvariga projektledarna träffas och kritiskt 

granskar och öppet diskuterar varandras projekteringsanvisningar. En sådan 

övning leder ofta till ett antal förändringar och upplevs som positiv bland de 

som deltagit.


Ordningsregler 

Ställa krav på önskade omloppstider 

Varje byggnad är den andra olik och på samma sätt finns inga 

renoveringsprojekt som är identiska. Dock är det vanligt att bostadsföretagen 

har en för företaget fastställd omloppstid, vanligt förekommande 

omloppstider ligger inom intervallet 3-6 veckor vid renovering av våtrum, 

kök och stambyte i huset . Långa omloppstider fördyrar renoveringsprojektet. 

då risk finns att det går åt fler arbetstimmar, att de administrativa kostnaderna 

ökar samt att företaget går miste om hyresintäkter under tiden. Det är viktigt 

att bostadsföretaget ställer sådana krav att entreprenören hela tiden måste 

sträva efter att effektivisera processen och på sätt sänka kostnaden och vid 

En effektivare byggprocess ger också mindre störningarna för hyresgästerna. 

Vid större renoveringsarbeten flerbostadshus är det inte sällan det upptäcks 

vattenskador. Dessa vattenskador har inte synts eller luktat och ha därför inte 

upptäckts. När däremot entreprenören river i lägenheterna upptäcks de. Det 

är därför extra viktigt att förutsättningar för att klara denna typ av störningar 

finns i avtalet mellan beställare och entreprenör. Entreprenören ska vara 

förberedd för sådana här saker kan inträffa och bör ha en plan för att 

minimera störningen genom att exempelvis kunna sätta in extra resurser så 

att inte tidplaner för hela projektet förskjuts. Speciellt i början av ett större 

renoveringsprojekt bör den planerade tidsåtgången utökas i de första 

trapphusen, så att entreprenören därvid kan dimensionera och intrimma sin 

personal inför det fortsatta renoveringsarbetet. 

Ställa krav på arbetskraften 

De personer som vistas i lägenheterna är främst de hantverkare som utför 

renoveringsarbetet. Hantverkarnas beteende är därför viktigt speciellt vid 

renovering med kvarboende hyresgäster. Det är extremt viktigt att personalen 

är väl införstådda i att lägenheterna först och främst är människors hem och 

inte en byggarbetsplats. 

Det är betydelsefullt att hantverkare och annan personal som arbetar i 

lägenheterna vet vilka regler som gäller och att de känner ansvar att efterleva 

dessa. Det är vanligt förekommande att bostadsföretag har regler som de 

önskar att entreprenörers personal ska följa. Dessa regler delges 

entreprenören i samband med upphandlingen och är en del i det avtal som 

gäller för arbetet. Tyvärr är det dock inte alltid som dessa förhållningsregler 

når den faktiskt utförande hantverkaren. Det finns exempel bland 

allmännyttans medlemmar där bostadsföretaget själv informerar om sina 

regler direkt till hantverkarna vid exempelvis ett startmöte för entreprenörens 

personal. Andra exempel är att bostadsföretaget har kortare kurser på någon 

timme för entreprenörens personal i kundbemötande Om hantverkarna 

dessutom måste kvittera att de tagit del av informationen är det troligt att de 

känner mer ansvar för att efterleva reglerna.

Kapitel 35 

Det är ofta ”småsaker” som irriterar och oroar hyresgästerna under en 

ombyggnad. Om hyresgästerna är hänvisade till dusch- och wc-bodar under 

renoveringen, är det inte acceptabelt att hantverkare som ofta har smutsiga 

kläder, också använder dessa utrymmen. Att ha främmande människor 

springandes ut och in i ens hem är ett stort orosmoment för många 

hyresgäster. Det underlättar för många om hantverkarna bär namnbricka så 

de direkt ser att det är personer som tillhör entreprenören som utför arbetet i 

deras hem. Regler kring detta finns i ID06, som är ett system för obligatorisk 

ID- och närvarokontroll på byggarbetsplatser. 

Det är vanligt att det vid stamledningsrenoveringar installeras tillfälligt 

vatten och avlopp i trappuppgångar eller liknande platser. Detta för att 

hyresgästerna ska ha tillgång till detta då de inte har det i lägenheterna. Det 

är väldigt viktigt att inga hantverkare använder dessa till exempelvis att 

blanda bruk eller liknande. 

Vid större ombyggnadsprojekt såsom stambyte är det vanligt att ordinarie 

nyckelsystem tillfälligt under byggtiden byts ut mot ett speciellt system med 

byggnycklar. Syftet med ett sådant system är att det finns en huvudnyckel 

som går till samtliga lägenhetslås. Detta för att underlätta nyckelhanteringen 

för främst hantverkare. Ett problem som ofta uppstår är att hantverkare eller 

andra som arbetar i lägenheterna ej låser då de lämnar lägenheterna. Ofta är 

det ett flertal personer som arbetar i samma lägenhet och dessa springer ut 

och in för att hämta material eller annat. Det är därför viktigt att alla som 

vistas i lägenheterna har förståelse för att det inte handlar om en 

byggarbetsplats utan folks hem! Det bör vara inskrivet i avtalet hur förlust av 

nycklar regleras. För att de personer som vistas i lägenheterna ska få 

förståelse för detta är information det främsta verktyget. Lappar med 

förhållningsregler sätts med fördel upp i lägenheterna, gärna på insida 

ytterdörr där det exempelvis tydligt står; ”när lägenheten lämnas utan uppsikt 

ska ytterdörren låsas”. 

Om ett projekt innefattar flera hus där liknande åtgärder ska göras är det en 

vanligt att entreprenören och bostadsföretaget gemensamt låter genomföra 

enkätundersökningar om hur hyresgäster upplevt renoveringen efter avslutad 

etapp eller hus. En sådan undersökning har flera fördelar, främst att 

entreprenör och bostadsföretaget får information om vad som kan förbättras, 

men det kan även vara en sporre hos hantverkare och entreprenör att 

förbättra sitt utfall efter varje undersökning. Detta är rekommenderat att alltid 

göras utföra och kontinuerligt utvärdera denna typ av enkäter vid större 

renoveringar. 

Det förekommer att entreprenörer anställer personer som inte talar svenska 

och det förekommer även att utländska entreprenörer lämnar anbud. Det bör 

redan i förfrågan ställas krav från bostadsbolaget där det beskrivs i 

vilken utsträckning som svensktalade personal önskas. I många fall kan det 

räcka med att enbart arbetsledningen är svensktalande.


Städning i lägenheter och trapphus 

Bland de vanligaste klagomålen från hyresgäster är att lägenheter, trapphus 

och gårdar inte städas som det borde. På gårdar är det ofta klagomål på att 

det skräpas ner, ex. rivmassor, emballage. Detta kan till stor del bero på dålig 

logistik gällande avfallshantering. Det är viktigt att entreprenören 

tillhandahåller tillräckligt med containrar och att dessa placeras så de är lätt 

åtkomliga för hanteringen av byggavfall. Något som är väldigt vanligt 

förekommande är att hyresgästerna ser sin chans att bli av med den gamla 

soffan och använder entreprenörens containrar för att bli av med den. Detta 

är ett besvär för entreprenörerna vilket ibland kan användas som ursäkt för 

att entreprenörens egen byggavfallshantering brister. Det bör regleras i AFdelen 

att entreprenörernas containrar ska vara låsbara. En annan sak 

bostadsföretaget kan göra för att undvika detta problem är att speciella 

containrar ställs ut åt hyresgästerna där de får slänga grovsopor. Detta 

uppfattas även från hyresgästerna som en fin gest och ger ett mervärde för 

samarbetet med hyresgästerna och bostadsföretaget. Det är även ur flera 

perspektiv önskvärt att entreprenörerna källsorterar sitt byggavfall. Dels är 

detta i linje med gott miljöarbete och oftast även en kostnadsbesparing för 

alla inblandade. 

I lägenheterna är damm en av de vanligaste anledningarna till klagomål. Vid 

större renoveringsarbeten är det nästan omöjligt att undvika att det dammar 

speciellt vid rivningsarbeten. 

Det finns däremot ett flertal dammbegränsande installationer och hjälpmedel 

som går att använda. Dammväggar i plast kan sättas upp i dörrhål för att 

undvika dammspridning, hela rum kan vakuumsättas vid exempelvis 

rivningsarbeten. Att begränsa dammspridning och underlätta städning är 

viktigt för både hantverkare och hyresgäster skall trivas. En entreprenör har 

exempelvis gjort en tillfälligt montage av en centraldammsugare hängande i 

det trapphus som renoverades. Vid varje våningsplan fanns ett stick där man 

kan koppla på en slang för att dammsuga i och utanför lägenheterna. 

Centraldammsugaren kan med fördel ingå i den installationen som innehåller 

tillfälligt vatten och avlopp.

Kapitel 37 

En cetraldammsugare i trapphuset kan göra att hyresgästens obehag under 

renoveringstiden minskar. 

Det är även att rekommendera bostadsföretaget att tidigt förklarar för 

hyresgästerna att det kommer damma i lägenheterna. Ofta dammar det till 

och med efter avslutad entreprenad. Detta bör påtalas får att på så sätt 

förbereda hyresgästerna och slippa ett flertal klagomål. 

Ställa krav på hyresgäster och egen personal 

Det är viktigt att bostadsföretagets egen personal besitter rätt kunnande och 

engagemang i renoveringsfrågor. Detta gäller i umgänget med såväl 

hyresgäster som entreprenörens företrädare. 

En fastighetsägare har alltid rätt att genomföra underhåll i sina fastigheter. I 

enlighet med Jordabalken är fastighetsägare skyldiga att genomföra åtgärder 

så att lägsta godtagbara standard erhålls i lägenheterna. 

En bostadslägenhet ska anses ha lägsta godtagbara standard, om den är 

försedd med anordning inom lägenheten för 

1. kontinuerlig uppvärmning, 

2. kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för hushåll och hygien, 

3. avlopp för spillvatten, 

4. personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt badkar eller dusch, 

5. försörjning med elektrisk ström för normal hushållsförbrukning, 

6. matlagning, omfattande spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen och 

avställningsytor. 

Utöver vad som anges i sjätte stycket krävs det för att lägsta godtagbara 

standard ska uppnås 

1. att det finns tillgång både till förrådsutrymmen inom fastigheten och till 

anordning för hushållstvätt inom fastigheten eller inom rimligt avstånd från


den, och 

2. att huset inte har sådana brister i fråga om hållfasthet, brandsäkerhet eller 

sanitära förhållanden som inte skäligen kan godtas. Lag (2003:626). 

Utdrag ur jordabalken 18 a § (sjätte och sjunde stycket) 

Detta innebär att det inte krävs hyresgästgodkännande för exempelvis 

stambyte eller omputsning av fasader. Det krävs däremot 

hyresgästgodkännande i de fall ägaren utför standardhöjande åtgärder i 

samband med renoveringsarbetet. Mer om hyresvärdars och hyresgästers 

rättigheter och skyldigheter finns beskrivna och diskuteras i SABO-rapporten 

”Ombyggnad på hyresgästernas villkor”. 

Lämpliga arbetstider 

När arbetet sker i människors hem är det viktigt att arbetet sker på bestämda 

tider. Vanliga tider för hantverkare är 07.00-16.00. Normala arbetstider för 

stora delar av arbetsmarknaden är däremot 08.00–17.00. Med hänsyn till de 

kvarboende är det därför att rekommendera att de som ska utföra arbete i 

lägenheterna inte går in i dem före 07.30. Oftast måste hantverkare förbereda 

arbetet innan han/hon kan utföra arbetet i lägenheterna så detta brukar inte 

vara ett större problem men bör regleras i avtalet. 

Entreprenaden bör vara så väl planerat så arbete i lägenheterna kan ske på de 

bestämda arbetstiderna. Om det krävs övertidsarbete i lägenheterna det vill 

säga att arbetet sker efter 16.00 innebär detta en störning för hyresgästerna. 

och bör därför undvikas. 

Arbete som innebär buller är extra viktigt att reglera när det får ske. Buller 

påverkar inte bara innehavaren av den lägenheten som arbetas i utan även 

grannlägenheter och i vissa fall till och med grannfastigheter. 

Information och kommunikation med 

hyresgäster under entreprenadtid 

Renoveringsvärdens uppgifter 

Många bostadsföretag anställer värdar vid större renoveringar. Värdarnas 

främsta uppgift är vara en länk mellan de berörda hyresgästerna, 

entreprenörer och bostadsföretaget. Renoveringsvärden är så att säga 

”spindeln i nätet”. 

Arbetsbördan för bostadsföretaget ökar under en större renovering och 

värdarnas uppgift är att till stor del att avlasta bostadsföretagens ordinarie 

personal. En renoveringsvärds arbete är till stor del administrativt och 

behöver ha flera egenskaper och kompetenser när det gäller såväl det 

administrativa arbetet som de sociala kontakterna.

Kapitel 39 

Vilka arbetsuppgifter som ingår för en renoveringsvärd beror mycket på 

renoveringsprojektets omfattning. 

Exempel på arbetsuppgifter som lämpligen kan tilldelas 

renoveringsvärdar: 

• Sköta insamlandet av hyresgästgodkännanden. 

• Hjälpa hyresgäster som behöver evakueras till annat boende. Vid 

evakuering behövs samordning av flytt av möbler, bredbandoch 

telefonabonnemang, nyckelhantering och dylikt. 

• Hjälpa till och administrera val och tillval 

Vid många renoveringsprojekt är det vanligt att hyresgästerna har 

möjlighet att göra olika val och tillval. Exempelvis är det vanligt att 

hyresgästerna själva får välja färgsättning på kakel, klinker, 

köksluckor och tillval såsom badkar, tvättmaskin och dylikt. Det 

administrativa arbetet runt detta skötes lämpligen av en 

renoveringsvärd. Arbetet består av att hämta in hyresgästernas olika 

val och se till att valen görs inom utfäst tid. 

• Svara på frågor från hyresgästerna gällande renoveringen. Det är 

också viktigt att hyresgästerna vänder sig till dessa värdar och inte 

till andra anställda hos företaget. Det ska klart framgå för 

hyresgästerna var de ska vända sig med sina frågor och annat. 

• Administrera frågor rörande hyror och ersättning och ändring i 

bolagets fastighetsregister. 

Klara riktlinjer när hyresgäster trots allt måste flyttas 

Även om större renoveringar genomförs med kvarboende hyresgäster är det 

vissa personer som ändå måste flyttas till annat boende. Evakuering av 

hyresgäster är kostsamt. Det är främst flyttkostnader av möbler, bredbandoch 

teleabonnemang som är dyrt. Det är därför önskvärt att minimera antalet 

hyresgäster som erbjuds alternativt boende. Vanliga grupper som kan önska 

alternativt boende är personer med sjukdom, småbarnsfamiljer, äldre och 

skiftarbetare som arbetar natt. Hur förvaltare väljer att hantera denna fråga är 

olika. Det viktigaste är dock att bostadsföretagen tidigt informerar 

involverade hyresgäster om vilka kriterier som krävs för alternativt boende. 

Detta är oftast möjligt och underlättar bland annat för bostadsföretagen att få 

in erforderliga hyresgästgodkännanden. Många av de hyresgäster som initialt 

ställer sig kritiska till renoveringar är personer som faller in i tidigare 

nämnda grupper. Om dessa tidigt är medvetna vilka regler som gäller kring 

renoveringen är det mer troligt att de lämnar godkännandet. 

Ekonomisk kompensation 

Det är som nämnts ovan dyrt att genomföra evakueringar av hyresgäster 

under entreprenadtiden. Det kan därför vara kostnadsbesparande att


bostadsföretaget erbjuder hyresgästerna olika former av kompensation vid 

renoveringsarbeten. Överenskommelser om villkoren görs vid separat 

förhandling med hyresgästföreningen. Vanligt är att hyresgästerna som bor 

kvar i lägenhet i första hand erbjuds att bo hyresfritt under den tid arbete 

utförs i dennes lägenhet. Det är också vanligt att hyresgäster som ordnar med 

eget boende i stället för en evakueringslägenhet erhåller en kontant 

ersättning. 

En grundregel är ha att samma regler gäller för alla hyresgäster. Detta både 

de regler som gäller evakuering och de som gäller för kompensation. 

Undantag från reglerna bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Om 

någon hyresgäst behandlas på annat sätt än reglerna föreskriver är det troligt 

att detta blir en källa för klagomål bland andra hyresgäster som då anser sig 

felaktigt behandlade. 

Besiktningar vid renovering 

Besiktning i samband med projektering 

Denna typ av besiktning utförs av representanter från beställaren. Vid detta 

besiktningstillfälle har man dessutom ett bra tillfälle att informera 

hyresgästen om vad som planeras och även få unik information från 

hyresgästen om det aktuella badrummet. Flera bostadsföretag utför denna 

besiktning med två personer, där en av dem har som huvuduppgift att 

samtala och informera hyresgästerna medan den andre antecknar och tar 

eventuella kontrollmått. Om ett badrum inte tidigare har haft kakel och 

klinker, så gäller det att kontrollera vad detta kommer att innebära. Ofta kan 

måtten variera mellan olika lägenheter. I små utrymmen som badrum finns 

dessutom rör, slitsar och dylikt som kan ställa till bekymmer om nytt porslin 

eller andra inredningar ska få plats efter renoveringen. Har hyresgästen egen 

inredning exempelvis tvättmaskin, badrumsskåp så bör man komma överens 

med hyresgästen hur dessa ska behandlas i samband med renoveringen. 

Resultatet av denna besiktning blir ju beställarens inventering inför att 

arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag. Annan viktig information 

om fastigheten är sammanställningar av felanmälningar och reparationer som 

utförts på senare år. Misstänker man generella fuktskador eller förekomst av 

asbest i sättbruk bör man utföra kompletterande utredningar. Själva arbetet 

med att sammanställa förfrågningsunderlaget utförs oftast av en konsult. 

Samarbetet mellan konsulten och de som i beställarens organisation gjort 

denna besiktning är viktigt för att erhålla ett bra handlingar för den 

kommande renoveringen 

Försyn 

Denna typ av besiktning utförs ofta ett par veckor innan de egentliga 

entreprenadarbetena ska påbörjas i t. ex ett badrum. Hyresgästen är 

informerad om att en försyn ska ske och att detta är en möjlighet att få träffa 

den ansvarige arbetsledaren innan arbetet påbörjas. Besiktningen utförs ofta 

av entreprenörens platschef och en representant från beställaren exempelvis

Kapitel 41 

områdesförvaltaren eller projektledaren för renoveringen. Syftet med 

besiktningen är att kontrollera skicket i badrummet innan arbetena påbörjas. 

Vid denna besiktning tas i förekommande fall även fuktprov för att utröna 

om det finns indikation på brister i tätskit eller läckage vid golvbrunnar. 

Om vattenskador konstateras så är det vanligt att entreprenören omedelbart 

påbörjar arbeten i lägenheter med vattenskador. På så sätt utnyttjas tiden 

fram till ordinarie starttidpunkten för att torka ur, byta ut material och dyl, 

Entreprenören eliminerar på detta sätt att extra arbete i enskilda badrum gör 

att tidplaner för hela entreprenadarbetena påverkas. Dessutom kan 

platschefen informera beställaren representant om de tilläggsarbeten som bör 

utföras i den aktuella lägenheten 

Eftersyn 

Denna typ av besiktning utförs omedelbart när arbetena i ett badrum har 

avslutats. Besiktningen sker oftast trapphusvis. Det är ofta samma personer 

som utfört försynen, dvs. platschefen och en representant från beställaren 

exempelvis områdesförvaltaren eller projektledaren för renoveringen. 

Vid besiktningen kontrolleras arbeten, installationer och inredning och 

hyresgästen har därvid rätt att framföra eventuella synpunkter. 

Förbesiktning 

Kapitel 7 i AB 04 och ABT 06 handlar om besiktningar beträffande däri 

rekommenderas förbesiktning i följande fall 

- Om arbete efter färdigställandet av entreprenaden inte är eller inte 

utan väsentligt ingrepp blir åtkomligt för besiktning, 

- Om avhjälpandet av fel i arbete efter färdigställande skulle vara till 

väsentlig olägenhet för parten, 

- Om arbete före färdigställandet tas i bruk av beställaren, 

- Om i övrigt särskilda skäl föreligger 

Eftersom en renovering av flerbostadshus med kvarboende hyresgäster är ett 

komplicerat arbete, så har ofta beställaren i sitt förfrågningsunderlag 

beskrivit hur man ska tillämpa försyn, eftersyn, egenkontroll samt de mer 

formella besiktningarna – förbesiktning och slutbesiktning. 

Tidpunkter för de olika synerna och besiktningarna brukar sammanställas i 

besiktningsplan. 

För att i ett tidigt skede få en kvittens på att entreprenaden uppfyller de 

kontraktsenliga fordringarna är det lämpligt att kalla till en förbesiktning. 

Förbesiktningen bör utföras av den besiktningsman som ska utföra 

slutbesiktningen och därvid besluta om godkännande av entreprenaden. 

När första badrummet alternativt trapphuset i en större entreprenad är färdigt 

har vardera parten möjlighet att begära en förbesiktning för att få en kvittens 

på att det färdigställda badrummet uppfyller de krav som ställts upp 

kontrakthandlingarna. Man kallar denna typ av besiktning ofta normerade 

förbesiktning


Det är mycket praktiskt att tillämpa denna besiktningsmodell, eftersom man 

vid detta besiktningstillfälle kan diskutera slutresultaten och eventuellt göra 

vissa korrigeringar. Entreprenören får därvid en referensobjekt som går att 

uppvisa för de egna yrkesarbetarna och övriga underentreprenörer. Man kan 

således undvika att göra s.k. seriefel , dvs. fel där man måste gå tillbaka till 

varje badrum. 

Slutbesiktning 

Varje besiktning har ju till syfte att konstatera om och i så fall vilka fel som 

föreligger i entreprenaden. 

Vid kontrakttidens utgång ska dock en slutbesiktning äga rum. Vid 

slutbesiktning ska besiktningsmannen avgöra om entreprenaden (dvs. 

entreprenörens åtagande i dess helhet) är godkänd eller inte. Ett besked i 

godkännande frågan lämnas vid slutsammanträdet. 

Ett godkännande betyder dock inte att alla delar är helt kontraktenliga utan 

betyder att besiktningsmannen anser att entreprenören i stort sett och på alla 

viktiga punkter har fullgjort sina skyldigheter. 

Ett godkännande betyder alltså inte att felen har godkänts utan det är 

entreprenaden som godkänts. De fel som har noterats och som entreprenören 

ansvarar för ska åtgärdas. 

Ett godkännande av en entreprenad betyder följande 

- Entreprenören blir skyldig att utan dröjsmål och senast inom två 

månader avhjälpa de fel som noterats vid slutbesiktningen 

- Entreprenadtiden är slut och garantitiden börjar 

Innestående (dvs. obetalda delar) av entreprenaden förfaller till betalning. 

Beställaren har dock fortfarande rätt att innehålla delar av kontraktsumman. 

Enligt AB 04 och ABT 06 har man rätt att innehålla 5 % av 

entreprenadsumman jämte mervärdesskatt på det innehållna beloppet för 

avhjälpande av fel, dock högst i två månader. Därefter får beställaren endast 

innehålla ¨betryggande belopp¨ för att avhjälpa fel som konstaterats vid 

slutbesiktningen. Det är tyvärr vanligt det tar lång tid att få småsaker i 

åtgärdade i lägenheter, vilket skapar irrationer bland hyresgästerna. 

Beställaren bör vid val av det ¨betryggande beloppet ¨ se till att det finns 

tillräckligt med medel så att beställaren kan hota med att ta in annan 

entreprenör för att åtgärda felen, och krav på ersättning krävas av den 

ursprunglige entreprenören. Detta är naturligtvis inte att rekommendera men 

ibland är det nödvändigt för de fel åtgärdade som irriterat hyresgästerna. 

Objektansvaret, dvs. risken för att entreprenaden ska skadas genom 

olycksfall, brand etc övergår på beställaren. 

Myndigheter 

Det finns ett flertal myndigheter och andra organ som bestämmer och 

reglerar renoverings- och byggprojekt. I detta kapitel redovisas övergripande

Kapitel 43 

för de regleringar som gäller angående arbetsmiljö, byggteknik och miljö i 

samband med byggprojekt. 

Byggtekniskt 

Vid renovering av flerbostadshus är det ett flertal myndigheter vars lagar, 

föreskrifter, förordningar och regler är tvingande. Den övergripande 

samhällsplaneringen regleras av Miljöbalken och Plan och Bygglagen, PBL. 

Vid åtgärder som är att avse som underhåll är det PBL, PBF, BVL och BVF 

som är de huvudsakliga regelsamlingarna vars regler är tvingande. Med 

underhåll avses inre och yttre åtgärder som behövs för att ett byggnadsverks 

tekniska egenskaper i huvudsak ska bevaras. Underhåll avser både arbeten 

som måste göras vid upprepade tillfällen under en byggnads brukstid och 

speciella åtgärder som ska hålla byggnaden i ett gott tekniskt skick eller 

främja en rationell drift av byggnaden. Exempel på underhåll är ommålning, 

omläggning av tak och stambyte. 

Begreppet ombyggnad togs bort ur bygg- och planlagstiftningen i mitten av 

1990-talet. Det som inte är att definiera såsom nybyggnad eller underhåll är 

att definiera som ändring. Ändringen kan vara tillbyggnad eller annan 

ändring. 

Tillbyggnad 

Med tillbyggnad avses åtgärder som ökar en byggnads volym oavsett i vilken 

riktning detta sker. Hit räknas alltså påbyggnad och utgrävning för källare, 

men inte att en vind inreds inom befintlig byggnadsvolym. 

Annan ändring 

Med annan ändring (annan än tillbyggnad) avses yttre eller inre åtgärd som 

innebär ändring av till exempel planlösning, fasad, konstruktion, 

installationer eller byte av inredning och material i större omfattning än vad 

som följer av underhåll. Ändringsbegreppet är inte kopplat till om en 

byggnads brukstid förlängs eller inte utan utgår från åtgärden som sådan. 

Boverket ger rekommendationer vid ändring av byggnad i skriften 

”Allmänna råd om ändring av byggnad”, BÄR. Exempel på arbetsgång vid 

ändring enligt BÄR återfinns som bilaga. 

Arbetsmiljö 

Byggherren har ett långt gående ansvar för arbetsmiljö främst under 

projekteringen. Byggherren ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när 

en byggnad eller anläggning projekteras. Samma skyldighet har byggherren 

när projektering sker av s.k. ROT-arbeten (renovering, ombyggnad eller 

tillbyggnad) på eller i en befintlig byggnad eller anläggning. Byggherrens 

skyldighet att beakta arbetsmiljösynpunkter vid projektering avser både 

byggskedet och det framtida brukandet. Byggherren kan inte med laglig 

verkan överlåta sitt arbetsmiljöansvar vid projekteringen till någon annan. 

Konsulter som anlitas av byggherren, t.ex. arkitekter, konstruktörer och


andra som medverkar vid projekteringen, ska se till att arbetsmiljösynpunkter 

beaktas inom ramen för sina uppdrag. 4 

Generella regler gällande bygg- och anläggningsarbete återfinns i AFS 

1999:3. Det finns dock flertalet föreskrifter som gäller vid mer specifika 

arbeten exempelvis sanering, ställningsarbeten m.fl. Det går att genom 

Arbetsmiljöverket beställa olika produktpaket. 

Dessa paket innehåller de flesta gällande föreskrifter samt broschyrer och 

böcker inom valt arbetsområde. 

Miljöstyrning 

Byggherren ansvarar för ett projekts miljömål och de beslut som krävs i 

prioriteringen mellan miljöfrågor och övriga krav. Byggherrens 

projektledning svarar för att miljöstyrningen utföres och samordnas mellan 

de olika projektörerna och byggherren. 

I arbetet med miljöstyrning i ett byggprojekt ingår bland annat att rätt 

byggmaterial används, att avfallshantering sker på miljömässigt riktigt sätt, 

att drift och framtida underhåll är kräver minimal miljöpåverkan etc. 

Administrativa föreskrifter som styrmedel vid 

upphandling 

För att kunna delge entreprenören vilka omloppstider, ordningsregler m.m. 

som beställaren önskar tillämpa vid den aktuella renoveringen, samlas all 

denna information i en separat handling kallad – Administrativ Föreskrifter 

(AF) 

Denna handling finns med i förfrågningsunderlaget som skickas ut till 

entreprenörerna. Det finns strikta regler hur man upprättar denna typ av 

handling och dessa anvisningar finns i en separat skrift AMA AF 07, som 

utges av Svensk Byggtjänst. 

De administrativa föreskrifterna är uppbyggda enligt ett fastställt system och 

det är viktigt att uppgifter återfinns under rätt rubriker för att de skall kunna 

tillämpas och skall gälla. 

I det fortsätta arbetet med ¨Professionell Renovering¨ avser SABO att 

sammanställa lämpliga texter för Administrativa Föreskrifter, som bör 

tillämpas vid renoveringsarbeten. På nätverksträffar , kurser och via 

hemsidor avser SABO att delge medlemsföretagen dessa hjälpmedel. 

4 Broschyr – ”Arbetsmiljö vid byggande - vem eller vilka har ansvaret?”, 

Arbetsmiljöverket

Kapitel 45 

Bilaga: Exempel på 

arbetsgången vid ändring 

Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR


Exempel på arbetsgången vid ändring, forts

Kapitel 47 

3. Tävlingen - Utmärkt! 

Renovering 

Tävlingen Utmärkt! Renovering”initierades av SABO inom ramarna för 

projektet Professionell Renovering. Syftet med tävlingen var att stimulera till 

i teknikutveckling av produkter och metoder som underlättar vid renovering. 

SABO anser att det skett alldeles för lite utveckling av såväl metoder som 

produkter inom renoveringssektorn. Därför arrangerade man tävlingen 

”Utmärkt! Renovering” vilken syftade till att stimulera branscherna att 

fokusera på utveckling och innovation av både produkter och metoder vilka 

är tillämpliga vid renovering av bostäder och byggnader. Tävlingen är ett av 

delprojekten i SABO:s projekt ”Professionell renovering”. Avgränsningarna 

för de inlämnade förslagen var mycket vida, de enda kriterierna för att få 

lämna in var att tävlingsförslaget lämnades in enligt SABO:s mall och att 

bidraget hade en klar sammankoppling till renovering av flerbostadshus 

och/eller byggnader. Både privatpersoner och företag var välkomna att delta. 

I instruktionerna till tävlingen framgick att förutom äran så erhöll samtliga 

nominerade förslag möjlighet till utställning i samband med konferensen 

samt 10 minuter vardera på scenen då de hade möjlighet att presenterade sina 

respektive bidrag. 

Genomförande 

Då det både efterfrågades nya metoder och produkter delades tävlingen upp i 

dessa två kategorier. ”Utmärkt! Renovering” utlystes i flertalet facktidningar. 

För att delta var intresserade tvungna att hämta ut tävlingshandlingarna från 

SABO. Handlingarna gav tydliga anvisningar om hur tävlingsbidragen skulle 

presenteras för att underlätta utvärdering. Bidragen skulle inlämnas i 

pappersformat och längden var inte begränsad. De skulle dock följa en viss 

disposition med givna rubriker. 

Rubrikerna 

Produktens/metodens namn 

Företagets namn och kontaktuppgifter 

Kortfattad beskrivning av de produkter/metoder som hittills används i 

aktuellt område 

Utförlig beskrivning av den förslagna produkten/metoden 

Vad skiljer den förslagna produkten/metoden från de produkter/metoder som 

hittills nyttjas? 

Hur stor är användbarheten av produkten/metoden vid 

renoveringsverksamhet? 

Hur skiljer sig produkten/metoden sig kostnadsmässigt från de vanligast 

förekommande produkterna/metoderna?


Projektledare för ”Utmärkt! Renovering” var Anders Johansson, SABO. 

Tävlingens symbol. 

Juryns arbete 

Juryn bestod av representanter för utbildningsväsendet, hyresgästerna samt 

beställare. Under november utsågs de 5 personer som ingick i juryn. 

Juryn 

Carl-Erik Andersson, teknisk chef, Nyköpingshem 

Jan Borgbrant, professor emeritus, Luleå Tekniska Högskola 

Ing-Marie Odegren, VD, Alingsåshem 

Lars Skoglund, ombyggnadsansvarig, Svenska Bostäder 

Stefan Strid, arkitekt, Hyresgästföreningen. 

Juryns ordförande var Jan Borgbrant. Juryn arbetade fram de tre bästa 

bidragen i vardera kategorin genom att poängsätta bidragen enligt, av juryn 

utarbetade, kriterier. 

Kriterier för bedömning av tävlingsbidragen 

Innovationsgrad / Idéhöjd 

Nytänkande, syn, angrepp 

Okonventionellt tänk 

Smarthet/trappstegstänkande 

Resurssnålt 

Hänsyn till olika intressen 

Användbarhet vid renovering

Kapitel 49 

Hållbarhet, ekonomiskt. socio-ekonomisk 

Konsekvens- livscykelanalys 

Upprepningsbart 

Påverkan i hemmamiljö 

Tidsåtgång, kortare 

Flexibilitet/strategiska beslut 

Trygghet och säkerhet = hög 

Slut kvalitet mervärde = förbättrar 

God förståelse - pedagogik 

Efter att juryn poängsatt bidragen utformades motiveringar för samtliga 

inlämnade bidrag. Först efter att motiveringarna utarbetats och 

kommunicerats bland juryledamöterna utsågs en vinnare och två 

hedersomnämnande i vardera kategorin. De två vinnarna röstades fram av en 

enhällig jury. 

Inlämnade bidrag 

Sammanlagt lämnades 11 bidrag in i tävlingen. 5 stycken i kategorin produkt 

och 6 stycken i kategorin metod. 

Metod 

Företag 

Skanska och KBAB 

YIT Sverige AB 

Våtrumsutveckling i Norden AB 

Nordic Relining AB 

Vaskab AB 

Proline Entreprenad AB 

Bidrag 

Partnering 

Omtanke om hyresgästen 

InWall-metoden 

LSE-System 

Vaskab-metoden 

Proline-metoden 

Produkt 

Företag 

AB Markaryds Metallarmatur 

Georg Fischer AB 

LinTec Combisystem AB 

DaKKI AB 

B&L Lund AB 

Bidrag 

MMA ROT-bok 

Instaflex Polybuten 

LinTec Combisystem 

DaKKI Brunnen 

Absoflex


Vinnande bidrag 

Vinnande produkt 

Vinnare i kategorin ”Bästa produkt” blev AB Markaryds Metallarmatur med 

bidraget ”MMA ROT-bok”. 

Det vinnande bidraget, MMA:s Rot-bok. 

De två företag som tilldelades hedersomnämnande i kategorin ”Bästa 

produkt” blev Georg Fischer AB med bidraget ”Instaflex Polybuten” och 

LinTec Combisystem AB med bidraget ”LinTec Combisystem”. 

Våtrumsutveckling i Norden AB med bidraget ”InWall-metoden”. 

AB Markaryds Metallarmaturs 

”Genom en systematisk analys av äldre värmesystemens 

förnyelsebehov tillhandahålls en kostnadseffektiv och 

energibesparande åtgärd. Arbetsmetoden strävar efter enkelhet och 

minimal störning i boendet. Ett genomtänkt produktsortiment 

passande för flertalet ventiltyper i såväl äldre som nyare fastigheter 

beskrivs utförligt i en informativ manual.” 

Hedersomnämnande 


”Genom förberedelse och planering i nära samverkan med kund tas 

underlag fram för tillverkning av produkten i en industriell miljö. 

Produktionsmetoden ger förutsättningar för långt driven 

rationalisering och kostnadseffektivitet. Den förtillverkade 

produkten möjliggör minimerade störningar i boendet genom att det 

befintliga vattensystemet kan behållas fram till det nya är komplett 

installerat.” 


”En hyresgäst kan få ett komplett badrum installerat i ett flexibelt 

modulsystem med funktionsgaranti. Modulerna är uppbyggda för att 

nå hög driftsäkerhet och god service-tillgänglighet. De förtillverkade

Kapitel 51 

enheterna möjliggör minimala arbetsinsatser i den boendes 

hemmamiljö. Hög flexibilitet finns i systemet för att möta 

hyresgästers enskilda krav. Systemet har potential för ytterligare 

produktutveckling och effektivisering för ökat kundvärde.” 

Vinnande metod 

Vinnare i kategorin ”Bästa metod” blev YIT Sverige AB med bidraget 

”Omtanke om hyresgästen”. 

I YITs broschyr Omtanke om hyregästen beskrivs den vinnande metoden 

närmare. 

YIT 

”Metoden kännetecknas av ett marknadsmässigt kundfokus. 

Renoveringens olika moment och produkter är sammanförda till en 

helhet med installatören i centrum som utförare av huvuddelen av 

insatserna. Det föreslagna arbetssättet har förutsättningar att bli en 

framtidsmodell för kortare genomförandetider och med stor potential 

till ytterligare nytänkande.” 

Hedersomnämnande 

De två företag som tilldelades hedersomnämnande i kategorin ”Bästa metod” 

blev Nordic Relining AB med bidraget ” LSE-System” och 

Våtrumsutveckling i Norden AB med bidraget ”InWall-metoden”. 

Våtrumsutveckling – InWall-metoden 

”Genom ett systemtänkande vid renovering av badrum eftersträvas 

minsta möjliga störningar för hyresgästerna. Att utbilda


yrkesarbetare hos engagerade entreprenörer formas certifierade 

multihantverkare. I den industrialiserade tillverkningen eftersträvas 

kontinuerliga förbättringar genom forsknings- och 

utvecklingsengagemang.” 

Nordic Relining 

”En systematisk arbetsmetod tillämpas som ger hyresgästen 

begränsade störningar i egna boendet. Den produkt som levereras 

bygger på att återanvända befintliga vatten- och avloppssystem. 

Målet är för metoden är en kostnadseffektiv åtgärd med minimal 

miljöpåverkan.” 

Presentation av de nominerade och vinnarna 

De tre bidrag som nominerats i respektive kategori erhöll under konferensen 

”Professionell renovering” den 22- 23 februari var och en 10 minuter på 

scenen då de presenterade sina respektive bidrag. Presentationerna skede 

under konferensens första dag. Varpå 5 minuter efterföljde för frågor från 

publik och moderator. Samtliga sex nominerade företag hade reserverats 

utställningsyta i anslutning till konferensen. De två vinnarna presenterades 

först under middagen under konferensen första dag. Första priset bestod i en 

speciellt framtagen statyett föreställande en ”multihantverkare”. Statyetten är 

även symbolen för konferensen. Prisutdelare var SABO:s VD, Kurt Eliasson, 

och juryns ordförande, Jan Borgbrant. 

Fortsatt arbete 

SABO anser att tävlingen föll väl ut och har för avsikt att arrangera fler 

tekniktävlingar för att på så sätt uppmuntra och visa upp innovationer inom 

bygg- och renoveringssektorn. 

Det kan noteras att fackpressen uppmärksammat både konferensen och 

själva tävlingen. I ett flertal artiklar har de prisbelönta metoderna och 

produkterna utförligt beskrivits.

Kapitel 53 

4. Branschernas ansvar för 

fortbildning 

Av Per-Åke Gröning 

Hur sker fortbildning av yrkesverksam personal inom byggsektorn och vilket 

ansvar tar branscherna för den? SABO-företagen har konstaterat att det 

förekommer extremt lite fortbildning av personal inom byggsektorn jämfört 

med andra sektorer. Den fortbildning som förekommer är ofta i 

branschorganisationernas egen regi. 

De arbeten som ska utföras inom ramen för renoveringar av 

miljonprogrammets bostäder kommer att ställa stora krav på den enskilde 

hantverkaren för att han ska kunna utföra sitt uppdrag på ett riktigt sätt. Det 

kan handla om tätskikt, kopplingar eller dylikt som kan ge mycket stora 

följdskador, om arbetena inte utförs på ett riktigt sätt. En del av dessa 

arbetsmoment följs av andra, så att resultatet av arbetet byggs in eller täcks 

över, vilket försvårar eller omöjliggör besiktningar eller kontroll. 

Anvisningar för montage av enskilda produkter har blivit bättre under senare 

år, men det kan vara svårt att beskriva alla specialfall. Av erfarenhet vet vi 

dock, att ibland läses bara delar av de anvisningar som bifogats materialet 

eller produkten. Materialtillverkare och leverantörer måste aktivt kunna 

erbjuda såväl beställare som entreprenörer både vägledning och fortbildning 

kring de produkter som ska användas. 

SABO:s målsättning med detta projekt är att, tillsammans med 

entreprenadföreträdare och ett antal materialtillverkare och leverantörer, i 

detalj studera hur fortbildning genomförs. Målsättningen är att med hjälp av 

goda exempel visa på hur fortbildning kan och bör vara organiserad när det 

gäller användning av olika material eller arbetsmetoder. 

Delprojektets syfte är också att påverka entreprenörer, materialtillverkare och 

materialleverantörer att ta ett ökat ansvar för fortbildning. 

Kartläggningen av branschernas ansvar för fortbildning har huvudsakligen 

skett genom intervjuer med företrädare för företag verksamma inom olika 

branscher.


Branschövergripande fortbildningar 

Enligt vår definition handlar fortbildning om hur information och kunskaper 

om produkter och arbetsmetoder överförs till dem som ska sätta, lägga eller 

montera produkter eller använda arbetsmetoder, så att det sker på ett riktigt 

sätt. Det kan t.ex. röra sig om bruksanvisningar, tekniska beskrivningar, 

monteringsanvisningar, instruktionsfilmer, information och demonstrationer 

på mässor, kundträffar eller utbildningar. 

Behörigheter och certifikat 

Som komplement till följande kapitel beskrivs här några av de 

branschövergripande utbildningar för behörighet och certifikat som kommit 

upp under våra intervjuer. Texterna har, med en del ändringar, tagits ur den 

information från branschorganisationer, utbildningsanordnare och andra som 

finns att tillgå på Internet. 

Ingen av nedan beskrivna utbildningar är gratis. 

Säker Vatten 

En Säker Vatteninstallation är en installation som är utförd enligt gällande 

installationsregler, av legitimerade montörer och arbetsledare anställda i ett 

Auktoriserat VVS-företag och där föreskrivna kontroller är genomförda och 

intyg överlämnat till beställaren. 

Branschreglerna infördes i september 2005 och är framtagna av VVS- 

Auktorisation och VVS Företagen i samråd med leverantörer och 

försäkringsbolag. Arbetet har fått finansiellt stöd av SBUF, Sveriges 

Byggutvecklingsfond. 

Säker Vatteninstallation är ett initiativ från VVS-branschen för att minimera 

risken för vattenskador, legionella, brännskador och förgiftning orsakade av 

vatteninstallationer. 

Branschreglerna ägs och förvaltas av VVS-Auktorisation, en 

medlemsförening för VVS-företag som är auktoriserade enligt 

branschregelsystemet. Svensk Installationskontroll AB är ett av VVS- 

Auktorisation inrättat, helägt bolag som har till uppgift att förvalta 

branschreglerna på uppdrag av VVS-Auktorisation samt att ombesörja att 

medlemskontroller m m kopplade till branschreglerna. 

Branschreglerna ställer krav på installationen och de företag och personer 

som utför dem samt ger beställaren en ökad trygghet i form av särskilt 

kontrollintyg för installationen. Branschreglerna kan delas in i följande delar: 

Installationsregler, kontroll och intyg 

Monteringsanvisningar 

Auktorisation av företag 

Branschlegitimation för VVS-montörer och arbetsledare

Kapitel 55 

En Auktoriserad VVS-installatör: 

har avgett en skriftlig avsiktsförklaring att följa branschreglerna Säker 

Vatteninstallation och ansvarar för att de VVS-montörer som utför 

installationerna har branschlegitimation; 

har personal med dokumenterad kunskap om lagstiftning, byggregler och 

normer för VVS-installationer; 

har ansvarsförsäkring; 

har VVS-montörer och arbetsledare med branschlegitimation. 

VVS-montörer med yrkesutbildning kan efter endagsutbildning i Säker 

Vatteninstallation med godkänt prov få en branschlegitimation. På branschlegitimationen 

finns personuppgifter, bild på innehavaren och uppgift om 

företaget där personen är anställd. Legitimationen är alltid knuten till ett 

Auktoriserat VVS-företag. 

Säker Vatteninstallation lägger stor vikt vid att montering ska ske enligt de 

monteringsanvisningar som leverantören av en produkt tillhandahåller. Att 

använda VVS-produkter från en leverantör som har avtal med Säker 

Vatteninstallation innebär därför en trygghet. Monteringsanvisningarna ska 

då vara: 

• skrivna på svenska; 

• lätta att förstå; 

• anpassade för VVS-montörens arbete; 

• tekniskt förenliga med reglerna i Säker Vatteninstallation; 

• upplagda i VVS-Informations databas. 

Sådana monteringsanvisningar får märkas med symbolen Säker 

Vatteninstallation. 

Branschreglerna Säker Vatteninstallation följer kraven i Boverkets 

byggregler, BBR, och är avstämd mot Boverkets allmänna råd för ändring av 

byggnad, BBR. Branschreglerna är även samordnade med de anvisningar 

som finns i Golvbranschens våtrumskontrolls, GVK:s, och 

Byggkeramikrådets, BBV:s, branschregler om tätskikt för vägg och golv. 

Behörighet enligt BBV 

Bakom Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, BBV, står både 

entreprenörer och leverantörer genom Plattsättningsentreprenörers 

Riksförening, PER, och Kakelföreningen, KAF. BBV har ersatt de regler 

som tidigare benämndes PER:s branschregler. 

För arbeten med tätskikt under kakel och klinker i våtutrymmen krävs 

behörighet enligt BBV - dels för företaget och dels för den som gör jobbet. 

Hur får man behörighet? Tre olika kurser förekommer: 

1. Tätskiktskurs, teorikurs. En dag. 

2. Behörighetskurs för företagen. En dag. 

3. Kurs i praktisk tillämpning av godkända konstruktioner. Ca tre timmar.


Vem ska gå de olika kurserna? 

Plattsättare som utför tätskiktsarbete går kurs 1 och 3 för personlig 

behörighet. Arbetsledare och/eller företagsledare går kurs 1 och 2 för 

företagets behörighet. Enmansföretagare går kurs 1, 2 och 3 för företagets 

och egen behörighet. 

Kurserna ska genomföras i den angivna ordningsföljden. 

Kurs 1. Tätskiktskurs, teori: 

Endagskurs för plattsättare som utför tätskiktsarbete och för 

arbetsledare/företagsledare. Kursen innehåller detaljerad genomgång av 

branschreglerna med krav på underlag, konstruktioner och arbetsutförande. 

Kursdeltagare som kommer att utföra tätskiktsarbete ska ha utbildning till 

plattsättare eller murare och vara verksam med sådant arbete för att delta i 

kursen. 

Kurs 2. Behörighetskurs för företagen 

Endagskurs för arbetsledare/företagsledare som är våtrumsansvarig i 

företaget. Genomgången kurs 2 och kurs 1 krävs för ansökan om behörighet 

för företaget. 

Kursen innehåller till stor del entreprenadjuridik samt information om de 

juridiska kraven och konsekvenserna av behörigt och fackmässigt arbete 

enligt branschreglerna. 

Grundläggande materialkunskap om keramiska plattor, tätskikt, fästmassor 

och tillbehör ingår samt en orientering om keramikens egenskaper och 

verkningssätt i byggkonstruktioner. 

Kurs 3. Praktisk tillämpning av godkända konstruktioner 

Kursen genomförs av leverantörer av godkända konstruktioner enligt 

branschreglerna, i samarbete med Byggkeramikrådet. Kursdeltagare ska 

själva ta kontakt med valfri leverantör enligt branschreglerna. 

Kursdeltagare som kommer att utföra tätskiktsarbete ska ha utbildning till 

plattsättare eller murare och vara verksam med sådant arbete för att delta i 

kursen. 

Heta arbeten 

Försäkringsbolagen och Svenska Brandskyddsföreningens (SBF) 

utbildningskommitté har fastslagit gemensamma regler för utbildningar i 

brandskydd vid heta arbeten. Utgångspunkten är de gemensamt utarbetade 

”Säkerhetsregler för heta arbeten” och försäkringsbolagens motsvarande 

säkerhetsföreskrifter i försäkringsvillkoren. 

Heta arbeten, som är en förkortning av tillfälliga brandfarliga heta arbeten, 

omfattar svetsning, skärning, lödning, takläggning, bearbetning med

Kapitel 57 

snabbgående verktyg och annat arbete som medför gnistbildning eller 

uppvärmning och där risk för brand kan uppstå. 

Den som ska utföra eller bevaka heta arbeten ska ha behörighetsutbildning 

och erfarenhet av brandskydd. Utbildningen ska vara genomförd enligt den 

plan som beslutats av försäkringsbolagen och SBF:s utbildningskommitté. 

Kursinnehåll, exempel: 

Lagar och anvisningar 

Försäkringsvillkor 

Brandrisker 

Säkerhetsregler 

Förebyggande arbete 

Släckmedel och släckutrustning 

Förebyggande brandskydd 

Tätskiktsarbeten 

Släckövning 

Kurstid: Cirka en dag 

Utbildningen avslutas med ett skriftligt prov. Efter godkänd utbildning 

erhålles ett certifikat som gäller i 5 år, därefter ska utbildningen förnyas. 

Asbest – särskild utbildning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter 

(AFS 2006:1) 

Alla som ska leda eller utföra rivning av asbest eller asbesthaltiga material 

måste ha särskild utbildning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

Syftet med utbildningen är att ge deltagarna de teoretiska och praktiska 

kunskaper 

om säkerhetsaspekter och rivningsteknik som erfordras enligt föreskrifterna. 

Kurstid: 4 dagar


Produktinformation, monteringsanvisningar 

etc samt information på hemsidor 

Fortbildning omfattar enligt vår definition även bruksanvisningar, 

monteringsanvisningar, produktblad, instruktionsfilmer och liknande. De 

flesta produkter levereras med anvisningar för montering samt drift och 

skötsel. Rent generellt kan sägas att alla företag vi intervjuat arbetar 

medvetet med att utveckla och förtydliga sitt informationsmaterial och sina 

hemsidor. 

Det finns en strävan mot förenklade foldrar med mer bilder och mindre text, 

eftersom det oftast bara är hemma-fixaren som ger sig tid att studera mer 

detaljerade beskrivningar. Översättning till flera språk finns ofta redan idag 

eller är under arbete. 

Produktbeskrivningar etc finns också på hemsidorna, som är lättare att hålla 

uppdaterade än en tryckt produktkatalog. Någon tillverkare har slutat att 

distribuera produktblad och helt gått över till att låta kunderna själva, vid 

behov, trycka ut det uppdaterade material som finns på hemsidan. 

Erfarenheten visar att drift- och skötselinstruktioner har en tendens att 

försvinna och då är det smidigt att kunna hämta informationen via hemsidan. 

Eftersom en ”levande” demonstration är lättare att ta till sig än skisser och 

skriftliga beskrivningar blir det också vanligare att hemsidan innehåller korta 

demonstrationsfilmer. Flera av företagen vi intervjuat ingår i internationella 

koncerner där informationsmaterialet kan fås på flera språk via hemsidan. En 

del hemsidor är under ombyggnad för att bli ännu mer användarvänliga. 

Mer sällan hittar man via hemsidan information om företagens fortbildning i 

form av kurser, kundträffar och liknande – men undantag finns. 

Reklamationer 

När det gäller reklamationer har alla intervjuade sagt i stort sett samma sak, 

nämligen att man utreder orsaken, stoppar försäljningen och rättar till felet. 

Generellt kan man säga att reklamationer idag inte upplevs som ett stort 

problem, utan gäller en ytterst liten del av vad som produceras och säljs. Av 

denna lilla del är mellan 50 och 80 % s k goodwill-reklamationer. Med 

goodwill-reklamationer menas sådana som man egentligen inte är skyldig att 

åtgärda, eftersom det inte är något fel på själva produkten, men som man 

ändå tar kostnaden för. Oftast rör det sig om handhavandefel. 

Det faktum att reklamationerna gäller en mycket liten del av den totala 

volymen behöver inte innebära att de är få till antalet. Vårt intryck är att en 

hel del tid och kraft läggs ner på hanteringen av dessa ute i försäljnings- eller 

serviceorganisationen.

Kapitel 59 

Problem och förbättringsförslag 

Under denna rubrik har vi samlat några exempel på de problem och 

förslag till lösningar eller förbättringar som kommit upp och 

diskuterats under intervjuerna. Exemplen har inte viktats inbördes 

eller grupperats på annat sätt. 

”I installationsbranschen finns ett erfarenhetsglapp efter den period när man 

slutade tillämpa lärlingssystemet. Läget är bättre nu, eftersom ett liknande 

lärlingssystem återinförts, men många montörer i 30-årsåldern har 

fortfarande mycket begränsade kunskaper. Det är också slående hur lite de 

stora riksinstallatörerna internt satsar på fortbildning.” 

”Alltmer platta och slimmade organisationer har ofta eliminerat vissa 

mellanled som verkmästare och arbetsledare. Dessa hade tidigare järnkoll på 

processer och materialflöden. Montörerna fick precisa instruktioner för ett 

visst jobbavsnitt och arbetade sedan på ackord inom denna ram. När 

mellanleden saknas uppstår oftare situationer där exempelvis vis rätt material 

saknas, det ser man på det ökade antalet akutleveranser.” 

”Vissa leverantörer har försökt skaffa sig konkurrensfördelar genom att 

skapa ett tvingande system med sina produkter. … svårare att plocka ihop 

delar från olika leverantörer. Detta systemtänkande kan skapa felkällor och 

leder till en taggig kommunikation mellan montör och leverantör – en känsla 

av att man förskansar sig i olika läger, ”vi och dom”. Leverantörerna borde 

istället lägga mer krut på att inte komplicera tillvaron för kunderna, utan 

underlätta genom att vända på problematiken och förebygga fel genom att 

varna tydligt för olika riskmoment.” 

”Säker Vatten är ett bra steg på vägen, men utbildningen bör bli mer 

omfattande.” 

”Vi vill stötta grundutbildningen genom att ställa upp med utbildning och 

information och bemöta eleverna väl – de är viktiga för oss eftersom det 

råder brist på rörinstallatörer.” 

”Alla i branschen är i viss mån medansvariga till den brist på utbildning som 

lett, och fortfarande leder, till vattenskador av olika slag. Om vi vågat vara 

tuffare hade vi t.ex. kunnat kräva mer kunskap av våra kunder för att de 

skulle få använda våra produkter. Men då måste man också kunna erbjuda 

utbildning, vilket vi nu gör på bred front. Marknaden kräver alltmer 

information, och det gynnar alla i längden.” 

”En annan aspekt är vikten av att entreprenörerna som ska utföra arbetet 

verkligen kan jobba ihop, vilket dessvärre inte är någon självklarhet idag. 

Man borde kunna skapa speciella ”våtrumsgrupper”, samspelta team som 

jobbar smart och smidigt.”


Goda exempel på fortbildningsinsatser 

Med reservation för att det kan vara vanskligt att göra ett urval som 

enbart grundas på vad som sagts vid intervjuer och skriftligt material 

som överlämnats i samband med dessa, har vi ändå velat ge särskild 

uppmärksamhet åt följande initiativ: 

Uponor AB: 

”Redan på 80-talet startade vi golvvärmekurser och idag satsar koncernen 

stort på utbildning, utveckling och miljöhänsyn. År 2003 drog vi igång 

kampanjen ”Vattensäkra Sverige” för att via utbildning och certifiering 

minimera riskerna för vattenskador vid användning av Uponor 

Tappvattensystem PEX. Vi låg därmed steget före branschreglerna, ”Säker 

Vatteninstallation”, som kom för ett par år sedan. 

Uponors utbildning Vattensäkra Sverige är en kursdag som avslutas med ett 

prov där man ska ha 75 % rätt för att bli certifierad. Målsättningen med 

utbildningen är att kunna installera, alternativt projektera, Uponor 

Tappvattensystem PEX på ett vattenskadesäkert sätt i enlighet med 

VVS Företagens branschregler, BBR 2006 och Nordtest NT VVS 129. Vi 

går också igenom monteringsanvisningar, VASKA (vattenskadesäkert 

byggande), genomföringar, risken för legionellaspridning m m. Kursen 

vänder sig till VVS-installatörer, VVS-konsulter, grossister, skadereglerare, 

inspektörer, hustillverkare, byggsamordnare m fl. 

Under 2007 har vi satsat ytterligare på utbildning / fortbildning genom att 

inrätta en särskild utbildningsenhet - Uponor Academy - som riktar sig till 

installatörer, konsulter, grossister, butikspersonal, skolor, hustillverkare och 

andra aktörer i branschen. Våra utbildningar fokuserar på kunskap kring 

Uponors system för Infrastruktur och VVS samt tillhörande samhällskrav 

och branschregler. Vi har också tagit fram en diger uppsättning broschyrer 

för de olika kurserna. Uponor Academy finns, förutom i Norden, i flera av de 

länder där vi verkar. 

Uponor tror starkt på att utbildning skapar förståelse för varför man ska 

tänka och jobba på ett visst sätt - och det ökar motivationen att göra rätt.” 

Sto Scandinavia AB: 

”Generellt sett är utbildning lätt - men uppföljning svårt. Vi har nu en 

speciell utbildningsavdelning för att höja nivån på fortbildningen. På Sto 

Centers samlar vi regelbundet kunder för utbildning / uppdatering, och vi 

anordnar också kurser på specifika objekt för att uppdatera aktuella 

”gubbar”. På våra största center finns speciella instruktörer beredda att hjälpa 

till med utbildning i arbetsteknik ute på olika byggarbetsplatser. 

Instruktörerna reser över hela Sverige. All försäljningspersonal är anställd 

och specialutbildad av Sto och utbildas fortlöpande i vårt miljöarbete där vi 

försöker överträffa de miljölagar som är relevanta för vår verksamhet.” 

Idag strävar Sto efter att formalisera utbildningen och siktar på en 2-dagars 

kurs av högsta kvalitet för entreprenörer och beställare med avslutande 

certifiering. Certifieringen kräver dock att vi får till stånd den gemensamma

Kapitel 61 

norm med P-märkning som vi försöker arbeta fram i dialog med SP (Sveriges 

Tekniska Forskningsinstitut). Vi förespråkar lika villkor för samtliga aktörer 

i Sverige med gemensamma normer, oberoende tester och slutligen P- 

märkning. Om P-märkningen kommer till stånd får entreprenören krav på sig 

att använda rätt produkter.” 

FM Mattsson: 

”Vår fortbildning sköts sedan 1989 via FM Mattsson-skolan, och totalt har vi 

utbildat ca 15.000 personer (fastighetsskötare / installatörer, bostadsbolag 

och konsulter samt elever från Lernia och gymnasieskolor). Kurserna varar 

normalt en halv dag där största delen av tiden avsätts för praktiska övningar, 

men vi har också lagt in en hel del teoretiska moment. Teoridelen handlar 

mycket om säkerhet, riskminimering och miljöaspekter (hindra vattenskador, 

legionella-smitta m.m.). Under utbildningen presenterar vi också Ostnorkoncernens 

stenhårda miljödeklaration. Kursen avslutas med ett test. Vi kör 

också en kortare version av utbildningen (ca två timmar) ute på plats hos 

kunderna.” 

LK Lagerstedt & Krantz AB: 

”Vi utbildar på bred front - det blir billigare i längden att satsa några timmar 

på att förebygga felaktig användning av produkterna. Om monteringen inte 

är korrekt spelar det ingen roll hur bra produkterna är. Vi satsar mycket på att 

samla ”gubbarna” för direktinformation - utan mellanled. Ofta lämnar vi 

direktinformation till installatörerna redan innan byggstart. Det är också 

vanligt att vi antingen samlar montörerna här alternativt bjuder in dem till 

grossister eller besöker arbetsplatsen för information. Våra kurslokaler 

används också för utbildning i Säker Vatteninstallation. I dessa fall körs 

kursen av ackrediterade utbildningsföretag. Nytt nu för tiden är att vi vid 

informationsträffarna dels berättar om själva produkten och dels hur den 

används och kombineras enligt Säker Vatten. På detta sätt inpräntas 

regelverket kontinuerligt på ett naturligt sätt”. 

Dahl Sverige AB: 

”Dahl har förändrat sin traditionella roll som grossist. Idag strävar vi efter att 

erbjuda olika typer av mervärde och därigenom underlätta arbetet för 

kunderna på olika sätt. Som ett led i denna strävan anordnar vi regelbundet 

kundträffar respektive internutbildning där vi informerar om nya produkter 

och arbetsmetoder, ofta med representanter från tillverkarna på plats. Idag är 

informationen generellt sett ytligare än förr, och det krävs att 

mötesdeltagarna kan ställa rätt frågor. Vi försöker kompensera detta med att 

via Dahl-skolan ge våra egna medarbetare fördjupad information, så att de 

kan lotsa kunderna rätt i djungeln av nya produkter och lösningar. 

Våra utbildningar är mycket uppskattade, speciellt av små- och medelstora 

aktörer. Vi ordnar även utbildning, med efterföljande certifiering, i Säker 

Vatteninstallation. Kursen leds av ackrediterade utbildare. Oftast kommer 

representanter från flera olika företag till kurserna, men ibland kör vi 

exklusivt för ett företag. Hittills har vi här nere utbildat ca 280 montörer och 

totalt i landet ca 1.000.”


Maxit Sverige: 

”Maxit spenderar inte mycket pengar på reklam och marknadsföring, vi 

lägger istället mycket krut på utbildning och fortbildning. Maxit-institutet är 

vår egen skola för utbildning både externt och internt, en blandning av teori 

och praktik som avslutas med kunskapsprov, utbildningsbevis och 

dokumentation. Vi vänder oss till olika yrkeskategorier, t.ex.: 

byggentreprenörer, fastighetsägare, arkitekter, konsulter, återförsäljare m fl. 

Delar av vårt kursutbud finns idag även som interaktiv utbildning via nätet 

och vi räknar med att framöver kunna erbjuda interaktiva utbildningar inom 

de flesta av våra produktområden. På vår hemsida finns en särskild flik för 

utbildning. Här presenteras maxit institutet med aktuell kursplan, information 

om kurserna och man kan också anmäla sig direkt via nätet. 

Vi satsar även på certifierade Maxit - entreprenörer, som i vår regi genomgått 

speciella utbildningar (under ett år, totalt ca 14 kursdagar, sedan ”körkort” 

som uppdateras varje år ca två kursdagar). Syftet med certifiering av 

entreprenörer är att säkerställa att arbetet utförs professionellt och med 

högsta kvalitet. Alla arbeten utförs då enligt Maxits 

kvalitetssäkringsprogram. På vår hemsida presenteras certifierade Maxitentreprenörer 

under en egen flik. Här finns mer information om 

certifieringskrav, kursutbud och -innehåll etc samt även förteckning över 

våra certifierade entreprenörer och/eller konstruktörer inom angivna 

produktområden.” 

Reflektioner om ansvar 

Nedan följer en del funderingar och frågeställningar som kommit upp 

under den tid detta projekt pågått och som kanske kan tjäna som 

diskussionsunderlag - eller som en fråga värd att utreda närmare. 

Helhetsansvar för systemlösningar 

Ett helhetsansvar bör eftersträvas när systemlösningar används i 

entreprenader. En del tillverkare och leverantörer marknadsför system, 

system för tappvatten eller fasad- och putssystem etc, som tillskrivs diverse 

goda egenskaper. Ordvalet – system och marknadsföringen av detsamma kan 

lätt leda tanken till att tillverkaren också garanterar systemets goda 

egenskaper. Detta är normalt inte fallet, eftersom den eller de som sätter ihop 

systemet inte är anställda hos tillverkaren eller leverantören. Därmed har 

denne inte heller ansvaret för systemets helhet utan bara för levererade 

material, monteringsanvisningar etc. Lite förenklat uttryckt kan man säga, att 

det är den enskilde hantverkaren som är anställd hos putsentreprenören eller 

VVS-installatören, svarar för att de enskilda komponenterna sätts samman 

till en helhet (ett system). Den enskilde hantverkaren och ansvarig 

arbetsledning hos entreprenören, är beroende av att det sker uppföljning och 

fortbildning av tillverkaren eller leverantören. Detta sker tyvärr i alltför liten 

omfattning och när problem uppstår finns risk för konflikt eftersom vare sig 

entreprenör eller tillverkare tar ett helhetsansvar.

Kapitel 63 

Ansvar för kompetent arbetskraft 

För att säkerställa att entreprenörens har kompetent arbetskraft, uppmanas 

beställaren av olika branschorganisationer och försäkringsbolag att 

tydliggöra vilka kompetenskrav som skall ställas på arbetskraften som skall 

utföra visst arbete. 

Om man jämför en byggarbetsplats med en bilverkstad förstår man kanske att 

detta inte är helt logiskt. 

När jag man lämnar in sin bil på bilverkstan för service, utgår man ifrån att 

den som tar hand om bilen vet vad han/hon håller på med, dvs. har 

kompetens för det arbete som ska utföras och har kunskap om vad som ingå i 

ett servicetillfälle. Inte lämnar man som beställare av bilservice med en 

specifikation om vilken kompetens som bilmekanikern ska inneha och vilka 

kurser som denne skall ha gått. 

Men som beställare av entreprenadarbeten måste man inte bara tala om vilket 

arbete man vill ha utfört, utan också vilka kvalifikationer eller vilken 

utbildning som krävs av de personer som ska utföra arbetet. Varför denna 

skillnad? Det måste vara entreprenörens huvuduppgift att se till att man har 

kompetent personal. 

Slutsatser 

Ansvaret för att anställda hos entreprenörer och installatörer har nödvändig 

kompetens, är en del av arbetsgivaransvaret. Därmed är det också 

arbetsgivarens skyldighet att se till att den anställde har erforderlig 

grundutbildning och får ta del av den fortbildning som erbjuds, och som 

behövs för att följa med i utvecklingen när det gäller nya produkter och nya 

arbetssätt. 

Enligt vår definition handlar fortbildning om hur information och kunskaper 

om produkter och arbetsmetoder överförs till dem som ska sätta, lägga eller 

montera produkter eller använda arbetsmetoder, så att det sker på ett riktigt 

sätt. Det kan t.ex. röra sig om bruksanvisningar, tekniska beskrivningar, 

monteringsanvisningar, instruktionsfilmer, information och demonstrationer 

på mässor, kundträffar eller utbildningar. 

Tillverkare och grossister har ett intresse av att deras produkter fungerar på 

det sätt som det är tänkt, eftersom det motsatta förhållandet slår direkt mot 

försäljningen. Deras fortbildningsinsatser tjänar också syftet att stärka 

relationen till kunden, att minska antalet reklamationer samt att reducera 

mängden rådfrågningar och krav på information som riktas mot företaget via 

telefon, mejl eller på annat sätt. Ansvaret för fortbildning är därmed i allt 

väsentligt en del av respektive företags marknadsföring. 

Det är i stort sett samma produkter som ska installeras, sättas, läggas eller 

monteras och samma arbetsmetoder som används, t.ex. i våtrum, såväl i 

nyproduktion som vid renoveringsarbeten. Om man utgår från vår definition


av begreppet fortbildning och gör en bedömning grundad på 

intervjumaterialet, får vi intrycket att branscherna tar ett rimligt ansvar för 

fortbildningen. Vi vill emellertid komplettera det allmänna intrycket med 

några funderingar eller reservationer. 

Vi har konstaterat att det som görs inom området knappast är tal om ett 

ansvar för fortbildning i formell mening utan snarare en del av tillverkare och 

grossisters marknadsföring av i första hand enskilda produkter. 

Mot bakgrund av den pågående debatten om fuktskador, felaktiga 

byggmetoder etc kan man fråga sig om utbudet av fortbildning som riktar sig 

till hantverkare och yrkesarbetare, och som oftast har grossister, leverantörer 

och branschorganisationer som avsändare eller arrangörer, motsvarar det 

faktiska behovet av kunskaper och information om nya produkter och 

arbetssätt. 

Är t.ex. de fortbildningar som är utbildningar om produkter och metoder och 

innehåller ord som mästare, skola, institut, akademi och universitet 

tillräckligt omfattande? Det rör sig ofta om några timmars eller någon dags 

utbildning med både teori och praktiska övningar, kanske avslutad med test 

och certifiering. Tveksamhet kan ställas från beställarhåll vad gäller 

utbildningarnas längd, omfattning och inte minst de fantasifulla namn som 

den enskilde tillverkaren givit sina interna utbildningsorgan. 

Om vi emellertid vidgar begreppet fortbildning till att inte bara omfatta 

produkter och arbetsmetoder, utan hela byggprocessen, framträder en annan 

bild. 

Under detta projekt har vi inte stött på någon fortbildning, och vi tänker 

närmast på utbildningsinsatser riktade till yrkesfolk, som fokuserar ett 

helhetstänk för att kunna utföra hela byggprocesser. Exempelvis hur 

renoveringsarbeten i flerfamiljshus skiljer sig från nyproduktion. Här finns 

möjligheter för branscherna att ta ett större ansvar genom att utforma ett 

program för fortbildning eller vidareutbildning. Programmen skulle kunna 

rikta sig, inte bara till hantverkare, utan också till andra aktörer i 

renoveringsprocessen. Ett sådant initiativ vore särskilt välkommet med tanke 

på det stora behovet av upprustning av miljonprogrammets bostäder – och 

det är bråttom!

Kapitel 65 

Bilaga: Intervjuerna i delrapport 4 

i korthet 

I det följande har vi försökt sammanfatta det viktigaste som framkommit om 

fortbildningsinsatser vid varje intervju. 

Katarina Swahn, Produktchef VVS Installation, Mats Rosman, 

Inköpschef VVS, Ahlsell AB: 

”Ahlsell jobbar på flera fronter när det gäller fortbildning, 80 % är intern 

fortbildning och leverantörerna måste delta i denna process. Det är viktigt, 

både för oss och för leverantörerna, att våra anställda har grundliga 

kunskaper när dom möter kunderna i butiken. Under våren 2008 planerar vi 

omfattande produktutbildning för vår egen personal. Vi ordnar också 

regelbundet kundträffar ihop med tillverkare som ex vis LK, Wirsbo och 

Pipeline Systems.” 

Magnus Ericson, Area Manager Sweden, BLÜCHER Sweden AB: 

Blücher deltar löpande i informationsträffar hos grossister där kunder och 

leverantörer möts för kunskapsutbyte. Vi reser även ut och informerar 

enskilda kunder om våra produkter och metoder. I Kakelföreningen 

samarbetar Blücher med diverse tätskiktsleverantörer. Branschen är tekniskt 

sett ganska harmoniserad, så vid utbildningar säger vi i princip samma sak 

angående teknik och system för tätskikt.” 

Börje Malmros, Projektledare ByggCompagniet i Malmö AB: 

”Vi kartlägger det individuella utbildningsbehovet hos våra anställda och ser 

till att alla har uppdaterad kompetens inom sitt område, ex vis PERbehörighet. 

Mycket fortbildning sker genom leverantörernas försorg. Vid 

stora jobb kommer leverantörerna ofta, på vår begäran, ut till arbetsplatsen 

och går igenom speciella moment. Informationen fungerar bra och det är 

inget knussel – leverantörerna ställer alltid upp!” 

Kenneth Klang, ansvarig för Teknik/Produktion, CC Höganäs 

Byggkeramik AB: 

”I samarbete med Byggkeramikrådet anordnar vi kurser som ger 

tätskiktsbehörighet enligt PER:s branschregler, dels för företaget och dels för 

den som gör jobbet. Den sista kursen, praktisk tillämpning, hålls hos oss 

leverantörer och härefter får plattsättarna sitt ”körkort”. Hantverkarna vill se 

och testa, inte läsa, hur jobbet ska göras, så våra kurser och demonstrationer 

är mycket viktiga.”


Per Sörås, VD, Kent Mattsson, Ansvarig Försäljning / Teknik, 

Columbi Vägg AB: 

”Vi är alltid på plats för att vägleda installatörerna när första kassetten ska 

monteras och har fått bekräftat att inget underlättar arbetet så mycket som 

detta. Naturligtvis upprepas instruktionen vid behov. För övrigt informerar vi 

om våra produkter på sedvanligt sätt via mässor, utställningar, möten med 

(potentiella) beställare, broschyrer, hemsida m m.” 

Hans Nexing, Försäljning/Marknad, Malmö, Dahl Sverige AB: 

”Dahl anordnar regelbundet kundträffar och internutbildning, ofta med 

representanter från tillverkarna på plats. Idag är informationen generellt sett 

ytligare än förr, och det krävs att mötesdeltagarna kan ställa rätt frågor. Vi 

försöker kompensera detta med att via Dahl-skolan ge våra egna medarbetare 

fördjupad information, så att de kan lotsa kunderna rätt i djungeln av nya 

produkter och lösningar. Vi ordnar även utbildning med certifiering i Säker 

Vatteninstallation. Kursen leds av ackrediterade utbildare.” 

Peter Bäckström, Affärsutvecklare Affärsområde Öst, FM Mattsson: 

”Vår fortbildning sköts sedan 1989 via FM Mattsson-skolan, och totalt har vi 

utbildat ca 15.000 personer (fastighetsskötare / installatörer, bostadsbolag 

och konsulter samt elever från Lernia och gymnasieskolor). Mest praktiska 

övningar, men också teori om säkerhet, riskminimering och miljöaspekter. Vi 

kör också en kortare version av utbildningen ute hos kunderna och behovet 

av utbildning verkar vara konstant.” 

Mats Åström, Produktansvarig Fredrik Svensson, Marknadschef, LK 

Lagerstedt & Krantz AB: 

”Vi utbildar på bred front - det blir billigare i längden att satsa några timmar 

på att förebygga felaktig användning av produkterna. Om monteringen inte 

är korrekt spelar det ingen roll hur bra produkterna är. Ofta lämnar vi 

direktinformation till installatörerna redan innan byggstart. Det är också 

vanligt att vi antingen samlar montörerna här alternativt bjuder in dem till 

grossister eller besöker arbetsplatsen för information. Våra kurslokaler 

används också för utbildning i Säker Vatteninstallation.” 

Crister Larsson, Marknadschef, maxit Sverige: 

”maxit spenderar inte mycket pengar på reklam och marknadsföring, vi 

lägger istället mycket krut på utbildning och fortbildning. maxit institutet är 

vår egen skola för utbildning både externt och internt, en blandning av teori 

och praktik. Delar av vårt kursutbud finns idag även som interaktiv 

utbildning via nätet. Certifierade maxit entreprenörer har i vår regi 

genomgått speciella utbildningar (under ett år, totalt ca 14 kursdagar, sedan 

”körkort” som uppdateras varje år ca två kursdagar). Syftet med certifiering 

av entreprenörer är att säkerställa att arbetet utförs professionellt och med 

högsta kvalitet. Alla arbeten utförs då enligt maxits 

kvalitetssäkringsprogram.”

Kapitel 67 

Johan Bergelin, Distriktschef Mälardalen Norra, Mora Armatur: 

”Mora-skolan utbildar såväl yrkesverksamma installatörer från 

installationsfirmor och serviceavdelningar på fastighets- och 

förvaltningsbolag som elever från olika skolor (Lernia, gymnasie- och 

yrkesskolor). Jag hoppas att vi kan uppgradera Mora-skolan för att ytterligare 

stötta grundutbildningen och fånga upp eleverna tidigt – dom är viktiga för 

oss eftersom det råder brist på rörinstallatörer.” 

Olav Brudvik, VD, Proline AB: 

”Det som hindrar oss från att växa snabbare är att vi själva måste rekrytera, 

utbilda och träna våra tekniker, det finns inga färdiga ”relining-experter”. Vi 

föredrar personer med erfarenhet från bygg/anläggning eller mekanisk 

verkstad och lägger stor vikt vid ärlighet, etik och moral. Sex månaders 

provanställning inleds med Proline-skolan (arbetsmiljö, skydd, lära känna 

plast och rör), därefter tre månaders fältutbildning. Blivande gruppledare får 

påbyggnadsutbildning. I höst drar vi igång en intern ledarutbildning där vi 

bl a funderar kring ”Proline-andan” och sedvanliga ledarskapsfrågor.” 

Göran Lundin, VD och Koncernchef, Stefan Nilsson, Säljare Distrikt 

Syd, Purus AB: 

”Nyckelpersoner hos grossister, bostadsföretag (teknisk service), 

byggföretag, VVS-konsulter m fl informeras löpande om våra nya produkter, 

säkerhet, finesser, olika lösningar etc. Vi deltar också i informationsträffar 

hos grossister etc och bjuder in byggföretag, försäkringsbolag, konsulter, 

grossister m fl till vårt Technical Centre i Sjöbo för att öppet diskutera 

gemensamma branschproblem. Tillsammans med andra leverantörer, och 

med stöd av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), strävar vi efter att ta 

ett gemensamt ansvar för att olika produkter ska fungera säkert ihop (t.ex. 

tätskikt mot klinker, golvmatta, golvbrunn).” 

Greger Wivéus, SCHÖNOX: 

”Genom SCHÖNOX Certified Partners fördjupar vi samarbetet med utvalda 

distributörer som t.ex. KERMA Kakel i Malmö. Tillsammans med KERMA 

utbildade vi i maj 254 plattsättare inför de nya branschreglerna från 1 juli. Vi 

försöker årligen bjuda in entreprenörer respektive grossister för uppdatering 

av produkter och arbetsmetoder. Emellanåt ordnar vi frukostmöten då vi 

bygger upp miljöer ute på lagret där deltagarna får prova våra produkter. Att 

få testa själv brukar kunna omvända eventuella tvivlare. Våra fickguider med 

arbetsbeskrivningar för plattsättning, golvavjämning etc uppskattas och 

används flitigt. Utbildning ger högre kompetens, säkrare produktval och 

bättre utförda jobb.”


Per Karnehed, Produktchef Fasadsystem, Sto Scandinavia AB: 

”Generellt sett är utbildning lätt - men uppföljning svårt. Vi har nu en 

speciell utbildningsavdelning för att höja nivån på fortbildningen. På Sto 

Centers samlar vi regelbundet kunder för utbildning / uppdatering, och vi 

anordnar också kurser på specifika objekt för att uppdatera aktuella 

”gubbar”. På våra största center finns speciella instruktörer beredda att hjälpa 

till med utbildning i arbetsteknik ute på olika byggarbetsplatser. 

Instruktörerna reser över hela Sverige. All försäljningspersonal är anställd 

och specialutbildad av Sto och utbildas fortlöpande i vårt miljöarbete där vi 

försöker överträffa de miljölagar som är relevanta för vår verksamhet.” 

Calle Andersson, VD och koncernchef, Tygelsjö Gård VVS AB och 

Avfuktarna Syd AB: 

”Våra anställda genomgår grundläggande kurser för att bli certifierade 

montörer, t.ex. Säker Vatteninstallation, Tätskiktsutbildning enligt PER, 

GVK-behörighet (Svensk Våtrumskontroll), Fuktmätning i betong – LTH. 

Vidare avsätter vi några timmar en onsdag i månaden (på betald arbetstid) för 

fortbildning och produktinformation hos vår huvudleverantör, grossisten 

Dahl Sverige AB. Träffarna är också ett forum där synpunkter och klagomål 

ventileras fritt, vilket kan bidra till att förbättra processer och produkter.” 

Stig Gustavsson, Marknadschef, Marcus Sporrong, 

Utbildningsansvarig, Uponor AB: 

”Koncernen satsar stort på utbildning, utveckling och miljöhänsyn. År 2003 

drog vi igång kampanjen ”Vattensäkra Sverige” för att via utbildning och 

certifiering minimera riskerna för vattenskador och låg därmed steget före 

branschreglerna, ”Säker Vatteninstallation”, som kom för ett par år sedan. 

Under 2007 har vi skapat Uponor Academy för fortbildning riktad till olika 

aktörer i branschen. Utbildning skapar förståelse för varför man ska tänka 

och jobba på ett visst sätt - och det ökar motivationen att göra rätt.”

Kapitel 69 

5. Konferensen ”Professionell 

Renovering” 

Den 23 januari 2008 anordnade SABO en konferens för att redovisa 

resultatet av delprojekten i ”Professionell renovering”. Förutom 

anförandena av de olika projektledarna, hölls ett antal föredrag med 

anknytning till ämnet. Konferensen var även en plattform för möte mellan de 

olika aktörerna som har intressen och skyldigheter i arbetet med 

renoveringen av flerbostadshus. 

Sammanlagt besöktes konferensen av 220 deltagare. 116 personer var från 

SABO:s medlemsföretag, SABO:s styrelse och SABO AB. 104 personer var 

externa deltagare från bland annat privata hyressektorn, bostadsrättssektorn, 

fack, entreprenörer, utbildningssektorn, Hyresgästföreningen och media. 

16 företag deltog som utställare. Samtliga företag har produkter eller tjänster 

som har god anknytning till renovering. 

Blücher Sweden AB 


Infometric AB 


Markaryd Metallarmatur AB 

Maxit AB 

Motala Hissar AB 

Nordic Relining AB 

Proline Entreprenad AB 

Sacrab Installation AB 

Sandå Måleri AB 

Skanska AB 

Sto Scandinavia AB 

Uponor AB 

Vaskab AB 

YIT Sverige AB 

Program 

Detaljerat program bifogas. Konferensens grundtema var att renovering 

måste ske med minsta möjliga påverkan för hyresgästerna. Dagarna var 

sedan uppdelade bland annat inspiration från andra branscher, goda exempel 

från renovering, paneldebatt, redovisning av delprojekten och de nominerade 

i tävlingen ”Utmärkt! Renovering”. Detaljerat program i bilaga. 

Debatt 

Konferensen avslutades med en paneldebatt där representanter beställare, 

entreprenörer, utbildare, fack och hyresgästföreningen deltog. Debattledare 

var konferensens moderator Lennart Ekdal. 

Debattdeltagare: 

Anders Sandberg, Lulebo 

Per Stenholm, Skanska Direkt


Tony Andersson, Bravida 

Hans Tilly, Byggnads 

Björn Larsson, Lernia 

Marcus Kjellin, Hyresgästföreningen 

Den övergripande frågeställningen som skulle debatteras var ”Vilka 

förändringar krävs för att göra renoveringar på hyresgästernas villkor?”. 

Samtliga debattdeltagare hade sedan, innan debatten, förberett någon 

frågeställning på detta tema som de önskade diskutera. 

Frågor som diskuterades under paneldebatten. 

• Innovationen inom renoverings- och byggsektorn förekommer 

knappt, varför? 

Anders Sandberg ansåg det konstigt att andra branscher 

lägger ner enorma belopp på utveckling och forskning 

medan byggsektorn lägger ner minimalt. Han ansåg att det 

är förfärligt att ingen tar ansvar för dessa bitar och undrade 

varför det blivit på detta sätt. Hans Tilly ansåg att det att 

bristen på statligt stöd är en förklaring. Tidigare har det 

varit staten som tillhandahöll forskning inom området men 

så är det inte längre. 

• Problemet med för många ”gubbar” i branschen. 

Panelen diskuterade varför det är så mycket gubbar i 

branschen. Samtliga instämde på att detta är ett problem. 

Under diskussionen var det en kvinna i publiken, Lotta 

Jaensson, Skanska, som begärde ordet och hon ansåg at det 

till stor del har att göra om attityden i branschen. Hon ansåg 

det även vara ett problem att panelen som utgjordes av 

enbart män var de som diskuterade frågan. Hon inbjöds då 

att delta i debatten. Hans Tilly berättade att Byggnads haft 

flera projekt som syftat till att få in flera invandrare och 

kvinnor i branschen. Detta har dock endast resulterat i att 

det blivit flera kvinnor under projektens gång men att dessa 

redan efter några år lämnat branschen. 

• Ej stimulerande lönesättning för hantverkare som önskar 

vidareutbilda sig. 

• Fortsatta samtal 

Frågan om multihantverkare och deras lönesättning lyftes. 

Skanska berättade att de för några år sedan utbildat några 

hantverkare som kan liknas vid multihantverkare men att 

deras tjänster inte efterfrågats. Hans Tilly berättade att det 

gjorts försök under 1970-talet med att ge hantverkare med 

flera kompetenser högre lön men att detta ej fallit väl ut.

Kapitel 71 

Paneldebatten avslutades med att samtliga deltagare enades 

om fortsatt dialog i frågor rörande renovering av 

flerbostadshus och påverkande faktorer 

Konferensavslutning 

Konferensen avslutades med att ordförande för VD-gruppen för 

byggherrefrågor, Bertil Rignäs, summerade de två dagarna. Han som 

representant för initiativtagarna till projektet uttryckte sig nöjd med både 

innehåll och utförande av konferensen. Han påpekade dock att detta dock var 

starten på det intensiva och hårda arbete med renoveringsfrågor som samtliga 

berörda parter nu har framför sig. 

Enkätundersökningen som skickats ut efter avslutad konferens visar på att 

konferensen var uppskattad och att deltagarna var nöjda med upplägg och 

innehåll.


Bilaga: Detaljerat program 

Konferensen Professionell 

renovering i SABO-företag 

Inledning 

10.00 Moderator Lennart Ekdal och SABO:s VD Kurt Eliasson 

inleder konferensen med att hälsa välkomna och redogör för projektets 

bakgrund. 

Hur ett projekt blev nio delprojekt 

Projektledaren Gösta Gustavsson berättar översiktligt om 

de olika delprojekten

Kapitel 73 

Projektledare för Professionell Renovering Gösta Gustavsson. 

11.00 Hur ser statliga myndigheter på renoveringssektorn 

Bättre koll på underhåll – erfarenheter 

från Boverkets utredning och vilka frågor är aktuella idag 

Madeleine Hjortsberg, Boverket 

Renovering av flerbostadshus som tillsynsprojekt 

Erfarenheter från arbetsplatser som även är bostadsmiljöer 

Viveca Wiberg, Arbetsmiljöverket 

Hur ser entreprenadmarknaden på renoveringssektorn 

Så ser Peab på renoveringssektorn 

Liselott Bergkvist, Peab Sverige AB 

12.00 Lunch samt möjlighet att besöka utställningens montrar 

13.30 Fokus på kundperspektivet 

Modern sjukvård erbjuds på patientens villkor 

Redovisning av hur en förändringsprocess utförts inom sjukvårdsområdet 

Sylvia Resch, områdeschef Malmö Allmänna sjukhus


. Sylvia Resch berättar att efter omorganisation har väntetiden för besked vid 

misstanke om bröstcancer minskat från 42 dygn till 2 timmar. 

Vad skall hyresgästen kunna förvänta sig vid en renovering? 

Ewa Frisk, Hyresgästföreningen 

14.30 Kaffe 

15.00 Utmärkt! Renovering 

Syfte med tävlingen 

Anders Johansson, SABO 

Juryns arbete kommenteras av juryns ordförande 

Jan Borgbrant, professor emeritus, Luleå tekniska universitet 

”Bästa renoveringsmetod” i tävlingen Utmärkt! Renovering 

Redovisning från de tre nominerade förslagen 

InWall AB, YIT Sverige AB och Nordic Relining AB

Kapitel 75 

BILD 4. Yngve Berglund, YIT intervjuas av moderator Lennart Ekdal. 

16.00 Paus 

16.15 ”Bästa produkt” i tävlingen Utmärkt ! Renovering 

Redovisning från de tre nominerade förslagen 

Lin Tec Combisystem AB, Georg Fischer AB och 

Markaryd Metallarmatur AB 

17.00 Första dagens program slut – möjlighet att besöka utställningens 

montrar fram till kl 18.00


Mingel bland utställarna. 

19.00 Middag med underhållning 

SABO:s VD Kurt Eliasson med biträde av juryns ordförande Jan Borgbrant 

delar ut de två prisen i tävlingen ”Utmärkt! Renovering” och med biträde av 

utvärderingsgruppens ordförande Gillis Edholm priset till bästa 

examensarbete 

23 jan 2008 

08.30 Projektredovisningar 

VVS Företagen och Svensk Ventilation redovisar projektet tekniska 

handledning för beställning av renovering. 

Magnus Everitt, Svensk Ventilation 

Marie Hult,White, projektledare 

Betongindustrin redovisar sin tekniska handledning för reparationer av 

betongfasader och parkeringsdäck. 

Mårten Janz, CBI, projektledare 

Finns det goda exempel på företag som tar stort ansvar för att deras 

produkter 

och metoder använts på avsett sätt? 

Per – Åke Gröning, projektledare 

Ett företag redovisar hur de organiserar sin informationsverksamhet 

Magnus Boström, Maxit 

10.00 Kaffe

Kapitel 77 

10.30 Så upphandlar och utför professionella beställare sina 

renoveringsarbeten 

Kortfattad redovisning av upphandlingsprojektet 

Gösta Gustavsson, SABO 

Stamrenovering – branschöversikt 

Stefan Björling, SABO 

Kreativ samverkan mellan beställare och totalentreprenör 

Johan Carlberg , Skövdebostäder 

Johan Carlberg avslutade sitt framförande med att deklarera att för ett 

lyckat renoveringsprojekt krävs planering, planering, planering! 

Erfarenheter och impulser från tysk entreprenadverksamhet 

Håkan Nilsson, LKF 

Bo Berglund, Helsingborg 

Utfrågning av författaren av bästa examensarbetet 

12.00 Lunch 

13.15 Multihantverkaren 

Krav på förändringar av yrkesutbildningar Dessa typer av tjänster vill 

SABO- företagen kunna köpa 

Gösta Gustavsson, SABO


Så här vill Lernia, som fristående utbildare, hjälpa branschen att svara upp 

till de förändrade behoven. 


14.00 Vilka förändringar krävs för att göra renoveringarna på 

hyresgästernas villkor? 

-Debatt mellan beställare, entreprenörer, utbildare, fack och 

hyresgästrepresentant. Deltagare: 

Anders Sandberg, Lulebo 

Per Stenholm, Skanska Direkt 

Tony Andersson, Bravida 

Hans Tilly, Byggnads 


Georg Hardt, Hyresgästföreningen 

Debattledare: Lennart Ekdal 

Debatten avslutades med att panelen konstaterade att det krävs fortsatta 

samtal kring renovering. 

15.00 Avslutning med reflektion av Bertil Rignäs, ordf i VD- gruppen för 

byggherrefrågor

Kapitel 79 

6. Grundkrav och tekniskt 

utförande för renoveringsarbete 

Av Magnus Everitt, Svensk Ventilation, Rolf Kling, VVS Företagen, Marie 

Hult, White. 

Mer än hälften av alla Sveriges lägenheter är byggda mellan 1950-1975. 

Stora delar av beståndet har behov av renovering av installationer och 

tätskikt. Dessa lägenheter och hus har dessutom brister i sitt inomhusklimat 

och behov av energieffektiviserande åtgärder. 

Delprojekt 6 syftar till att ta fram hjälpmedel för statusbedömning och 

planering av renoveringsbehov och renoveringsstrategier för bostadshus 

byggda mellan 1950 och 1975. 

Inom delprojektet har vi tagit fram en skrift Här renoveras… flerbostadshus 

byggda 1950-1975. Klart 2015?”. Skriften bygger främst på intervjuer med 

personer från ett antal bostadsbolag som är mitt uppe i renoveringsarbetet. 

Syftet med intervjuerna var att förmedla deras erfarenheter. Det är 

huvudsakligen de tekniska aspekterna som behandlas, men även andra 

aspekter, som t. ex. bevarandevärden, boendesamverkan och tillgänglighet 

belyses. 

Materialet ska kunna ge tekniskt underlag för upphandling av konsult- och 

entreprenadarbeten samt vara en vägvisare för bra metoder att organisera 

projekterings- och utförandearbetet. Tanken är också att materialet ska kunna 

användas för utbildning av bostadsföretagens planerings- och 

byggnadspersonal samt självständigt kunna fungera som kunskapskälla. 

Vidare vill vi genom projektet belysa vilka konsekvenser olika val vid 

renovering får för förvaltningsteknik, innemiljö, energihushållning och 

ekonomi. Vår främsta målgrupp är beslutsfattare för renovering av 

flerbostadshus, d.v.s. de som i kommunala bostadsbolag, privata 

fastighetsföretag, stiftelser och i bostadsrättsföreningar beslutar om 

renovering. 

Kort om slutsatser 

Kvaliteten på rör- och elinstallationer i de beskrivna fastigheterna har i 

huvudsak varit mycket bra. Det gäller också på våtrummens tätskikt. Flera 

hus är mer än 50 år gamla och den tekniska livslängden för installationerna 

är snart tillända. På grund av det intensiva byggandet under 1950,- 60 och - 

70-talen kommer behovet av renovering snart att bli stort. Det visar sig bland 

annat genom vattenskador och fuktskador. Bostäderna utgör också en stor 

energibesparningspotential, vilken måste ses över om vi ska uppnå de 

uppsatta miljömålen för minskad energianvändning.


Planering och strategi 

De intervjuer som genomförts visar att en långsiktig planering och en 

utvecklad strategi vid stam- och våtrumsrenovering, energieffektivisering 

m.m. är av avgörande betydelse för ett lyckat genomförande och gott resultat. 

Strategisk planering för renovering innebär utvärdering av 

renoveringsbehoven, utveckling av kriterier för prioriteringar, genomförande 

av statusbedömningar av de befintliga rörledningar samt val av 

arbetsmetoder. Utifrån det upprättas sedan en handlingsplan. Att noggrant 

inventera byggnaden är ett viktigt moment i planeringen. Intervjuerna visar 

att förutsättningarna för renovering kan skilja mycket mellan hus, till och 

med i samma bostadsområde och en behovsstyrd renovering, grundad på 

inventering av varje hus anses mycket viktig. 

Kravspecifikation 

För att kunna kontrollera om de genomförda åtgärderna gett ett 

tillfredställande resultat bör man i en kravspecifikation ange egenskaper 

gällande bl.a. innemiljö och energianvändning som man vill att den 

renoverade byggnaden ska ha och kraven bör formuleras så att de kan följas 

upp under förvaltningen. Kravspecifikationen bör användas som underlag vid 

upphandling inför renoveringen. Långsiktig planering kan spara in framtida 

utgifter. Vi vet t.ex. att dimensioneringen och det tekniska utförandet av eloch 

teleinstallationer i lägenheter från denna period inte längre är funktionell. 

Vid renovering är det viktigt att tänka på hur behoven av elektronisk 

kommunikation kan komma att se ut i framtiden. T.ex. är 

marginalkostnaderna för att installera tomrör för att ha framtida flexibilitet 

för el- tele, data m.m. förmodligen mycket låg jämfört med en senare insats. 

Dialog med de boende 

Strategin för renoveringen ska innefatta en dialog i ett tidigt skede med de 

boende kring det planerade arbetet och tidsplanen, allt för att minska de 

störningar som åtgärderna kommer att medföra. 

Hög energiförbrukning 

Behov av stambyte, öppnar ett ”renoveringsfönster” vart fyrtionde år. Just nu 

är detta fönster öppet i hus byggda 1950-75. Då är det viktigt att, i samband 

med planering för stambyte och badrumsrenovering, också se över hur 

byggnaderna kan få en bättre innemiljö och göras mer energieffektiva. Hus 

från åren 1960 till 1975 har en mycket hög energianvändning, ofta 200-220 

kWh/kvm, år. Enligt den pågående 3H-studien rapporterar de boende i hus 

byggda 1961-1975 också högre besvärsfrekvenser än normalt för sjuka hus 

symptom, för bristande värmekomfort och lyhördhet i husen. 

Av intervjuerna med renoverare framgick att det finns olika strategier när det 

gäller energieffektivisering. En del bostadsföretag passar på att genomföra 

kraftiga energisparåtgärder i samband med stambytet, så att husen sedan står 

sig 40 år framåt i tiden. Andra har särskilda planer för energieffektivisering, 

ofta kopplade till sina underhållsplaner. Då gör man kanske mer begränsade 

åtgärder just i samband med stambyte och våtrumsrenovering och lägger

Kapitel 81 

istället ut åtgärder på bredden, t.ex. takisolering på ett stort antal samtidigt 

som man lägger om yttertaken. Här görs lite olika avvägningar mellan hur 

stor renovering man planerar, hur lång tid det tar och hur mycket de boende 

kommer att störas av arbetet. Detta bör vägas mot behovet, resultatets 

fördelar samt en uppskattning av hur stora de störande momenten 

sammantaget blir vid en uppdelad renovering. Det finns också 

fastighetsägare som inte utför några åtgärder för energieffektivisering i sina 

hus från 1950-70-talet i samband med stambyte och som menar att det 

behövs incitament från staten för att det ska bli ett genomslag för detta. 

Energieffektiviseringsplan 

Driften av byggnader står för uppskattningsvis 40 procent av 

energianvändningen i Sverige. En väl genomtänkt och långsiktig 

energieffektiviseringsplan, grundad på inventering av olika byggnadstyper i 

beståndet och som är samordnad med både underhållningsplan och kök- och 

badrumsrenoveringar verkar vara det som de flesta professionella 

fastighetsägare förordar. Åtgärder som vidtas för att minska 

energianvändningen måste dessutom utföras i rätt ordning. 

Energisparande åtgärder: 

1. Energiförbättringar i klimatskalet. 

Enkla åtgärder som att täta och dreva ska egentligen ingå i 

underhållsplanen. Om det är möjligt är det nästan alltid lönsamt att 

bygga på den tidstypiskt 15 cm tjocka takisoleringen på 

vindsbjälklaget. Stora energibesparingar görs också vid byte till 

fönster med lägre U-värde eller vid tilläggsisolering av fasad, om 

fönster eller fasadmaterial ändå behöver bytas. Ofta tilläggsisoleras 

endast gavlarna. Idag finns också bra system med energisparrutor 

som kan sättas in i befintliga fönster. 

2. Energiförbättringar i ventilationssystemet. 

I ett hus med frånluftssystem kan värmen återvinnas om en 

frånluftsvärmepump installeras. Värmen kan sedan användas för att 

bereda tappvatten eller att värma vatten till radiatorsystem. Det 

framgår at intervjuerna att skötsel av värmepumpar anses 

problematisk. Byte till FTX-ventilation kan ge en rejäl 

energibesparing. Här behövs teknikutveckling för att hitta 

energibesparande system som kan monteras i samband med 

renovering av flerbostadshus. De ska ge god luftkvalitet, kräva ett 

minimum av kanaldragningar, vara tysta och energieffektiva. 

3. Energiåtgärda värmesystemet. 

Efter att klimatskalet och ventilationssystemet åtgärdats ska 

värmesystemet injusteras. Injusteringen sparar i sig ingen energi, 

men utan kalla väggar och drag från fönster kan lufttemperaturen 

sänkas utan att komforten försämras. 

Givetvis ska man inte vänta med injustering av värmesystemet tills allt 

detta är gjort - om det inte görs som en enda entreprenad. Injustering av 

värmesystemet är i sig en enkel och effektiv åtgärd, både för att förbättra


värmekomforten och för att spara energi. Injustering av värmesystemet 

bör göras periodiskt efter en underhållsplan. 

En annan effektiv åtgärd för att minska energianvändningen är att 

installera individuella mätare för varmvatten och el. Basförbrukningen 

kan ingå i hyran medan lägenheterna sedan debiteras för allt som 

överskrider den. Exempel visar på att ändrade brukarvanor kan minska 

energianvändningen med upp till 50 procent. Om alla ovanstående 

åtgärder utförs beräknas den köpta energin kunna minska från 220 

kWh/A Temp till 90 kWh/A Temp . 

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att uppdatera relationshandlingar 

och driftsinstruktioner, samt att utbilda driftspersonalen på de nya 

tekniska systemen. Kostnaden för detta är liten och utdelningen stor. 

. 

"Skriften Renovering pågår… " kan beställas från Svensk Ventilation eller 

VVS Företagen. magnus.everitt@svenskventilation.se eller 

rolf.kling@vvsi.se.

Kapitel 83 


Genom vårt arbete hittills har det framkommit som mycket angeläget att 

renoveringsfrågorna sätts på dagordningen, inte minst behövs riktlinjer och 

incitament för att fastighetsägare, bostadsföretag och bostadsrättsföreningar 

ska ta tillfället och förbättra innemiljö och minska energianvändningen vid 

det tillfälle som nu bjuds i samband med stambyten och badrumsrenovering i 

beståndet byggt 1950-1975. 

Vårt arbete fortsätter nu med syftet att utarbeta en allsidig renoveringsguide 

för beslutsfattare som står inför renovering. Denna guide kommer bl.a att ge 

vägledning och teknisk statusbedömning och miljöinventering av byggnader 

samt visa på exempel på funktionskrav som kan ställas vid renoveringar. 

Ytterligare ett antal intervjuer med bostadsföretag, privata fastighetsägare 

och renoveringsfirmor planeras för att kunna lyfta fram fler goda exempel på 

olika områden inom renoveringstekniken. Guiden ska vara klar under 2008.


7. Betong i fastigheter från 1960- 

och 70 tal 

Av Mårten Janz 

Betong är i de allra flesta fall ett mycket beständigt material som klarar sig 

med minimalt eller inget underhåll. Detta gör att det är lätt att ”glömma” de 

byggnadsdelar och konstruktioner av betong som bör hållas under uppsyn 

och underhållas periodiskt. Betong som kan brytas ner, och därför bör 

underhållas, är all betong som utsätts för fuktig miljö. I allmännyttans 

fastigheter från 1960- och 70 tal hittar vi sådan betong främst i loftgångar, 

balkonger, prefabricerade fasadelement, utvändiga trappor, parkeringshus 

och simhallar. Detta kapitel beskriver hur man bedömer tillståndet på 

betongen, underhåller samt upphandling och reparationsarbete av betong. 

Den vanligaste skadeorsaken på betong är armeringskorrosion. Frost kommer 

som god tvåa, men även andra skadeorsaker som till exempel 

ballastreaktioner, utförandefel och brand förekommer. 

Betongkonstruktionens motståndsförmåga mot olika skademekanismer 

varierar mycket, beroende på ursprunglig betongkvalitet, täckande 

betongskikt till armeringen och på utförandet vid byggnationen. Till exempel 

kan till synes likartade fasadelement ha mycket olika livslängd. Tiden till det 

att korrosion uppstår i elementen kan variera mellan några få år till flera 

hundra år allt beroende på den ursprungliga kvaliteten. Därför går det inte att 

fastställa generella livslängder för olika typiska byggnadsdelar av betong. 

Enda sättet att fastställa status är att genomföra en tillståndsbedömning. 

När det gäller armeringskorrosion, och även många andra skademekanismer, 

kan det förlopp som föregår skadan delas upp i två delar; ett initieringsskede 

då förutsättningar för armeringskorrosion byggs upp men ingen korrosion 

sker och ett propageringsskede då korrosionen fortgår. Schematiskt kan 

processen illustreras av Figur 1. 

Armering som ligger i betong kan normalt inte rosta, den är skyddad av 

betongens höga pH. Under initieringen bryts detta skydd ner. Detta kan 

antingen ske genom karbonatisering, där koldioxid från luften binds till 

betongen under en process som sänker pH, eller genom att klorider från till 

exempel tösaltning tränger in i betongen. Tidigare, bland annat under 1960- 

och 70-talen, tillsattes ibland även klorider i den färska betongen för att få 

snabbare härdning. Karbonatiseringen sker med en relativt väldefinierad 

front. Innanför fronten är armeringen skyddad av högt pH. Klorider tränger 

in från ytan så att en profil bildas med högst koncentration på ytan. Tabell 1 

illustrerar karbonatisering och kloridinträngning.

Kapitel 85 

Korrosionsgrad 

Synlig skada 

Initiering 

Propagering 

Tid 

Figur 1 

Schematisk bild av korrosionsprocess. Under initieringen 

byggs förutsättningar som möjliggör armeringskorrosion upp. 

Under propageringen fortgår korrosionen. Skadan blir synlig 

först efter att propageringen/korrosionen pågått en längre tid. 

Ordförklaring: Initiering: Under denna period skapas förutsättningar som 

möjliggör armeringskorrosion. Antingen karbonatiserar betongen fram till 

armeringen (pH sänks), och/eller transporteras klorider in till armeringen. 

Ingen korrosion sker under initieringen och således finns inga synliga tecken 

på att ”något är på gång”. 

Propagering: Korrosionen pågår. Korrosionshastigheten bestäms bl.a. av 

fuktförhållandet. Skador blir så småningom synliga på ytan i form av 

sprickor och täckskiktssprängning. 

Tabell 1 

Korrosion p.g.a. karbonatisering respektive klorider. 

Korrosion 

p.g.a. 

karbonatisering 

Initiering Propagering Anmärkning 

CO 2 CO 2 

När 

karbonatiseringsfronten 

når 

armeringen 

möjliggörs 

korrosion


Korrosion 

p.g.a. klorider 

Cl - Cl - 

När kloridkoncentrationen 

når armeringen 

startar 

korrosion 

Tillståndsbedömning 

För att fastslå vilka processer som pågår i betongen kan en 

tillståndsbedömning utföras. En tillståndsbedömning måste alltid genomföras 

före en reparationsinsats, annars finns det en överhängande riska att 

reparationen misslyckas på grund av att fel skademekanism åtgärdas eller att 

reparationen är underdimensionerad. Att reparera utan tillståndsbedömning 

kan likställas med att sjukvården skulle operera utan föregående 

undersökning. 

Tillståndsbedömning kan även genomföras i förebyggande, för att på ett 

tidigt skede kunna genomföra åtgärder som förlänger konstruktionens 

livslängd och på så vis minska förvaltningskostnaderna. Byggnaden får 

genomgå en ”hälsoundersökning”. Detta sätt att agera beskrivs mer nedan i 

avsnittet ”Förvaltningsstrategi – aktivt underhåll”. 

Oavsett orsak till tillståndsbedömningen är det viktigt att den genomförs av 

en specialist på betong, annars finns det en risk för att mer dolda problem 

missas. En tillståndsbedömning ska minst ge besked om följande: 

- Typ av skada/skador 

- Skadeorsak/skadeorsaker 

- Skadegrad, omfattning 

- Bedömning av framtida nedbrytning 

- Bedömning av skadans framtida effekt på funktionen 

- Bedömning av kvarvarande teknisk livslängd om inga insatser 

genomförs 

För att genomföra tillståndsbedömningen måste så långt som möjligt 

parametrar som miljö, konstruktionslösning, förhållande under byggtiden, 

historik, framtida krav och händelser under användningen beaktas. Tyvärr är 

det vanligt att denna typ av anläggningsdata inte registreras och sparas på ett 

systematiskt sätt, vilket försvårar tillståndsbedömningen. 

Förvaltningsstrategi – aktivt underhåll 

Man kan se två ytterligheter när det gäller förvaltningsstrategi av betong, 

antingen lämnas betongen utan vidare tanke fram till dess att skador uppstår 

och löser då problemet genom akutinsatser, eller så har man ett så kallat

Kapitel 87 

aktivt underhåll där man har kontroll på de processer som fortgår i betongen 

och genomför ett planerat underhåll och planerade reparationer. Den första 

strategin leder till oväntade extrakostnader utanför budgeten, medan den 

andra strategin medför planerade och budgeterade insatser. 

Förvaltare av ”betongintensiva” konstruktioner i utsatta miljöer, till exempel 

broar och dammar, har vanligen ett väl fungerande aktivt underhåll av 

betongen. Tyvärr är detta inte lika vanligt hos förvaltare av bostäder, vilket 

kan förklaras med att betongen normalt är ett relativt litet problem där. Fokus 

i förvaltandet ligger normalt på andra faktorer än betong. 

Huvudsyftet med ett aktivt underhåll är att redan i ett tidigt skede ta reda på 

betongens tillstånd. Tillståndsbedömningar av betong i utemiljö, i 

parkeringshus etc. genomförs redan innan skador blir synliga. Dessa 

tillståndsbedömningar kommer med stor sannolikhet visa att många 

konstruktionsdelar har en lång kvarvarande teknisk livslängd utan att vidare 

insatser genomförs, vilket i sig är ett värdefullt besked. Betongkonstruktioner 

med sämre beständighet kan i ett tidigt skede fångas upp och ofta med 

relativt enkla metoder underhållas så att livslängden förlängs. Insatserna som 

vidtas gör att initieringstiden i Figur 1 förlängs. På så vis kan mer kostsamma 

reparationer skjutas på framtiden. När väl omfattande reparationer måste 

genomföras kan man i god tid planera för dessa och eventuellt få 

samordningsvinster genom att parallellt med reparationsinsatserna 

genomföra annat underhåll. Till exempel kan fönsterbyte utföras samtidigt 

som fasadrenovering med samma ställningsbygge eller ventilationsarbeten i 

ett parkeringshus under samma avstängningstid. 

Vid aktivt underhåll tar man vid ett tidigt skede reda på tillståndet hos 

betongen och utifrån resultatet från tillståndsbedömningen fattar man beslut 

om underhållsinsats. Konstruktionen följs därefter kontinuerligt upp för att 

säkerställa att genomförda insatser har den funktion som planerat och för att 

kunna planera för kommande insatser. Hur ofta som uppföljningen måste ske 

och omfattningen av dessa beror helt på betongkonstruktionens skick. Är 

betongen i gott skick kan den lämnas utan vidare tillsyn under lång tid. Är 

betongen däremot i dåligt skick kan relativa täta inspektioner krävas. 

Strategin bestäms utifrån den första tillståndsbedömningen. Det är därför 

viktigt att denna är väl genomförd så att förvaltningsstrategin blir rätt. 

Grafiskt kan ett aktivt underhåll illustreras av Figur 2. genom att i tid 

genomföra tillståndsbedömningen kan underhåll som dämpar nedbrytningen 

genomföras (blå linje). Alternativet att inte vänta utan att reagera när 

skadorna är en realitet illustreras av röd linje. 

Ett aktivt underhåll kräver en utökad underhållsbudget, men i gengälld 

försvinner akutinsatser och stora engångskostnader för att åtgärda plösligt 

upptäckta skador. Då kostnaden för den tidiga underhållsinsatsen normalt är 

en bråkdel av kostnaden för de omfattande reparationsinsatser som vanligen 

krävs för att åtgärda skador i ett senare skede, är det ekonomiskt fördelaktigt 

att genomföra ett aktivt underhåll.


Funktion 

Korrosionsgrad 

Initiering 

Propagering 

Tid 

Lägsta acceptabla nivå 

Tillståndsanalys 

Önskad 

livsläng 

Figur 2 

Figuren visar hur funktionen hos en betongkonstruktion kan 

förändras med tiden. För att uppnå en viss livslängd kan 

mindre förebyggande insatser genomföras innan skador blir 

synliga, i initieringsskedet, eller större reparationsinsatser när 

skadorna är en realitet. Det förebyggande underhållet (blå 

linje) kräver ett aktivt underhåll. 

Val av reparations- och underhållsprinciper 

Valet måste göras så att orsaken till skadan åtgärdas. Det är tyvärr vanligt att 

betong, t.ex. en sprucken balk, repareras kosmetiskt utan att orsaken till 

skadan åtgärdas. Skadan kommer då snabbt tillbaka. En felaktig reparation 

kan till och med accelerera skadeförloppet samtidigt som det en viss tid 

döljer skadan. 

Det är därför viktigt att valet av reparations- och underhållsinsatser baseras 

på en tillståndsbedömning. Därutöver ska andra faktorer som krav från 

samhället (t.ex. byggregler) samt förvaltarens krav och ekonomiska resurser 

vägas in. Från dessa faktorer utkristalliseras normalt ett antal möjliga 

principer, ju tidigare tillståndsbedömning desto fler möjliga val finns. Då 

förvaltaren av bostadsfastigheter vanligen inte besitter specialistkompetens 

inom betongreparation så är det normalt en konsult som hjälper till med att ta 

fram vilka reparationsprinciper som är möjliga och visa på fördelar och risker

Kapitel 89 

med dessa. Det slutgiltiga valet måste dock alltid vara förvaltarens. Ett 

systematiserat sätt att välja reparationsprinciper finns i den svenska och 

europeiska betongreparationsstandarden SS-EN 1504-9. 

Upphandling och utförande av 

betongreparationsarbeten 

Upphandling av reparationsarbeten skiljer sig åt jämfört med nyproduktion. 

Även efter en noggrann tillståndsbedömning så är det ändå bara en mycket 

liten andel av betongen som kontrollerats. Det är därför mer regel än 

undantag att oförutsedda händelser uppkommer under entreprenaden. 

Entreprenadform och utformningen av upphandlingen bör därför utformas så 

att sådana händelser kan regleras på ett smidigt sätt utan onödiga tvister. Det 

kan till exempel vara klokt att i förhand fastslå á priser på insatser som kan 

tänkas uppkomma utöver det som är känt från början. 

Vid mer omfattande reparationsarbeten så genomförs den bästa 

”tillståndsbedömningen” under pågående entreprenad då armering friläggs 

och betong avverkas i stor skala. Det är därför viktigt att den entreprenör 

som utför reparationsarbetet har så pass mycket kunskap om betongs 

beständighet att han reagerar när oväntade skador dyker upp så att en 

materialspecialist kan kallas till platsen. 

Att genomföra ett reparationsarbete kräver även en mycket hög kompetens 

för att själva betongarbetet ska bli bra. Det finns många moment i ett 

reparationsarbete som är beroende på yrkesskicklighet och kunnande. Därför 

ska det vid upphandlingen läggas stor vikt vid att entreprenören kan påvisa 

sin kompetens vad gäller de moment som ingår. Det finns idag en utbildning 

som behandlar vanliga betongreparationer och under hösten 2008 kommer en 

utbildning om sprutbetong. Båda utbildningarna har tagits fram gemensamt 

av branschen i Rebets regi och förvaltas av Svenska betongföreningen. Efter 

godkänd praktisk och teoretisk examination får operatören ett intyg som kan 

vara ett sätt för entreprenören att påvisa sin kompetens. Vid specialarbeten 

som sprutbetong bör det vara ett absolut krav att operatör och arbetsledning 

kan påvisa sin kompetens genom att visa upp examensintyg. 

Betongreparationsstandarden SS-EN 1504 är ett bra stöd vid upphandling 

och kontroll av genomfört arbete. I del 10 av standarden, som är 

”entreprenadstandarden”, kan man bland annat utläsa olika krav som ställs 

vid olika reparationsmoment, allt från rengöring och avverkning av betong 

till kontroll av färdigt arbete. För offentliga förvaltare är det ett krav att 

hänvisa till SS-EN 1504, del 1-10 vid upphandling. 


För att förenkla arbetet med betongreparationer pågår för närvarande ett 

arbete med att ta fram en reparationshandbok som kommer att finnas 

tillgänglig på internet. Handbokens grundinnehåll är omfattande med


information om många olika aspekter inom betongreparation. Handbokens 

uppbyggnad är dock sådan att skräddarsydda handböcker kan skapas till 

olika aktörer. SABO har till exempel för avsikt att plocka ut information som 

passar förvaltare av bostadshus. Utifrån det omfattande grundmaterialet kan 

det exempelvis skapas handböcker som beskriver vanliga moment vid 

balkongreparationer eller reparation av parkeringshus. Dessa handböcker 

kommer endast att vara synliga när SABO:s medlemmar loggar in. SABO 

kan även lägga in egen text som inte finns i grundmaterialet. Till exempel 

kan egna erfarenheter eller eventuella ramavtal finnas med. Handboken ska 

även kunna hänvisas till vid upphandling.

Kapitel 91 

8. Högskolekontakter med fokus 

på examensarbeten 

Utbildningen på högskolor och universitet har hittills enbart varit inriktad 

på nyproduktion. Delprojekt 8 syftar till att väcka uppmärksamhet kring 

professionell renovering av flerbostadshus hos studenter på Sveriges 

tekniska högskolor. I projektet ingick en tävling för examensarbeten och 

uppsatser som behandlade renovering och ombyggnad. 

I inledningsfasen av ”Professionell Renovering” inventerades om det fanns 

högskolor och universitet som har utbildningar och kurser med inriktning på 

renovering och ombyggnad. 

Resultatet av undersökningen visade sig vara att de flesta universitet och 

högskolor enbart har kurser och utbildningar med inriktning mot 

nyproduktion. Av denna anledning beslutades att ett av delprojekten i 

Professionell Renovering skulle vara riktad mot högskolor och universitet. 

Syfte 

Aktiviteter riktade mot högskolor har två huvudsyften. Det ena var att ge 

ökad uppmärksamhet på renoveringsfrågorna i utbildningen särskilt mot 

bakgrund av att renoveringsmarknaden också kommer att bli en attraktiv 

arbetsmarknad för studenterna. Det andra var att via uppsatser och 

examensarbeten tillföra kunskap om olika aspekter på renoveringsprocessen. 

Dessa uppsatser ska ligga till grund för jämförelser och övergripande 

analyser som i förlängningen förväntas leda till krav på önskvärda ändringar 

och anpassningar av renoveringsprocessen. 

Frågeställningar 

I uppsatser och examensarbeten efterfrågades utöver de tekniskt och 

ekonomiska aspekterna även fokus på de ”mjuka” parametrarna i 

renoveringsprocessen. 

Exemplen på sådana frågeställningar har varit: 

- Relationer med entreprenörer och olika yrkesgrupper 

- Bemötande och uppträdande 

- Buller och dammskydd 

- Information före och under arbetet 

- Serviceinsatser under arbetet 

- Möjligheter och hantering av till- och frånval 

- Stödfunktioner för städning och hygien 

- Säkerhetsfrågor som nyckelhantering, förrådsfunktioner, 

försäkringar mm 

- Vissa företag betalar individuella ersättningar som 

kompensation för brister eller olägenheter. Har de fungerat som 

avsett vad gäller kundnöjdhet och beteende?


- I evakueringsalternativet tillkommer frågor som sammanhänger 

med val av lägenhet, ut- och inflyttning, service och information 

under evakueringstiden m.m. 

- Uppsatserna bör även belysa kundperspektivet ur 

entreprenörernas och hantverkarnas synvinkel. Vilka 

arbetsmoment är särskilt kritiska för kund och hur har dessa 

hanterats? Hur har arbetena planerats och har planeringen 

fungerat med avseende på angivna tider mm. 

Genomförande 

Projektledare för projektet var Gillis Edholm, tidigare tekniskt ansvarig på 

Svenska Bostäder och med lång erfarenhet som beställare av 

renoveringsarbete. Först identifierades de högskolor och universitet som har 

bygginriktade utbildningar, och dessa kontaktades. Ansvariga på respektive 

skola kontaktades om projektet och studenterna informerades om att SABO 

önskade uppsatser och examensarbeten med inriktning på renovering av 

flerbostadshus. Information till studenter skede genom att en kortfattad 

beskrivning av projektet sattes upp på anslagstavlor eller las in på 

webbplatser där efterlysningar av examensarbeten samlas. Dessutom fanns 

information på SABO:s hemsida. 

Som en ekonomisk stimulans utlovades 10 000 kr för varje inlämnat och 

godkänt bidrag samt ytterligare 30 000 kr till det examensarbete som efter 

bedömning lyckats bäst. 

Villkoren för de inlämnade bidragen var att de skulle vara godkända hos 

respektive högskola eller universitet, följa de givna avgränsningarna samt 

vara inlämnade till SABO innan 2 jan 2008. 

Vanligt är att ett företag står som beställare av examensarbeten. Studenterna 

väljer oftast själva vad de skriver om men utformar arbetet efter det 

beställande företagets önskemål och förutsättningar. I gengäld lt bistår 

företaget med handledning, information och i vissa fall ekonomisk 

ersättning. För de studenter som önskade, förmedlade SABO kontakter till 

medlemsföretag som önskade få examensarbeten utförda. 

Gruppen för bedömning av inlämnade bidrag bestod av Gösta Gustavsson, 

SABO, Stefan Björling, SABO och Gillis Edholm. 

Efter att inlämnade bidrag lästs igenom individuellt träffades 

bedömningsgruppen och utlåtanden om varje bidrag arbetades fram Bidragen 

bedömdes inom områdena nyskapande, tillämpning i renoveringsprocessen 

samt helhetsintryck. Slutligen utsåg en enig bedömningsgrupp det vinnande 

bidraget.

Kapitel 93 

Resultat 

Fyra studenter lämnade in sina examensarbeten. Anledning 

till att det inte kom fler kan vara att tävlingens annonserades 

relativt sent. Troligt är att flertalet studenter redan då gjort 

sina val av examensarbeten. 

Samtliga inlämnade arbeten höll god klass och inom 

bestämda avgränsningar. 

Det vinnande arbetet lämnades in av Martin Bjermert, som 

studerar vid Institutionen för samhällsteknik på Mälardalens 

Högskola i Västerås. Prisutdelningen ägde rum under 

middagen på konferensen ”Professionell renovering”, och på 

konferensens andra dag intervjuades Martin Bjermert av 

moderator Lennart Ekdal. Författaren redogjorde kort under 

intervjun om sina slutsatser samt vilka erfarenheter han gjort 

under arbetets gång. 

Bildtext: Martin 

Bjermert, 

Mälardalens 

Högskola mottar 

prischecken på 

40 000 kr av 

Kurt Eliasson, 

VD SABO. 

Omdömen om examensarbetena 

Vinnande examensarbete 

Kvarboende vid renovering av flerbostadshus. Hur får man nöjda 

hyresgäster? Av Martin Bjermert. Mälardalens Högskola. 

”22 hyresgäster har intervjuats i ett större pågående renoveringsprojekt 

med avseende på de faktorer som påverkar kundupplevelsen. I uppsatsen 

lämnas en redogörelse för det grundläggande regelverket för 

hyresgästmedverkan och den process som ledde fram till beslut om 

renovering. Konceptet för renoveringsprojektet och villkoren gentemot 

kund ställs sedan mot hyresgästernas uppfattning enligt intervjusvar. I 

analys och slutsatser lämnas konkreta förslag till förbättringar och 

åtgärder för ökad kundtillfredsställelse. Förslagen har inte bara bäring på 

det aktuella projektet utan är väl värda att tillämpa generellt i 

renoveringsprojekt.”


Övriga examesarbeten 

Skillnader i produktionsskedet mellan nyproduktion och ändring av 

flerbostadshus. Av Jenny Selldin, LTH. 

”I uppsatsen analyseras skillnader i projekteringsskedet mellan 

nyproduktion respektive renovering av flerfamiljshus med utgångspunkt 

från intervjuer av projektledare, arkitekter, konstruktörer, eloch 

vvskonsulter. En diskussion förs om behovet av uppmätning och 

dokumentation av befintlig byggnad och dess teknik för att minska risken 

för dyrbara överraskningar i produktionsskedet liksom graden av 

hyresgästinflytande och dess konsekvenser på projektering och 

genomförande. 

Kundperspektivet vid kvarboende har dock fått en mer undanskymd roll i 

analysen av projekteringsskedet vilket möjligen kan bero på att de 

intervjuade med några undantag menar att evakueringsalternativet är att 

föredra.” 

Badrumsrenovering – kundperspektivet vid en stamrenovering sett ur 

hantverkarnas synvinkel. Av Jaffer Sayed, KTH. 

”Genom att intervjua entreprenören har vissa kritiska moment vid 

kvarboende identifierats såsom information, damm, buller, provisorisk 

hygienfunktion, spring i lägenheten, städning mm. Därefter beskrivs hur 

beställaren och entreprenören hanterat dessa frågor i ett pågående 

projekt. Samtliga hantverkare får därefter beskriva hur de tror att 

hyresgästerna upplever störningarna från de kritiska momenten. Enligt 

hantverkarnas uppfattning blir många hyresgästerna irriterade av brister 

i information och städning. Mest störande är buller och damm. 

Det hade varit intressant med en motsvarande uppföljning av 

hyresgästernas upplevelse av de kritiska momenten som underlag för en 

utvärdering av de åtgärder som vidtagits.” 

Förändring av renoveringsprocessen ur kundperspektiv – undersökning 

av men i boendet under renovering. Av Carl Fredriksson, KTH Syd. 

”I uppsatser görs en statistisk analys av de boendes upplevelser på basis av 

en intervjuundersökning. Materialet klassificeras i ålderskategorier – över 

respektive under 65 år – och i olika skeden av renoveringsprocessen – före, 

under och efter. Studien visar att ju längre in i renoveringsprocessen 

hyresgästerna befinner sig ju viktigare blir det med korrekt information i 

god tid. Endast ett fåtal uppger problem med bemötande från 

hantverkarna och då i första hand äldre hyresgäster. Hyresgäster som 

upplever att renoveringen inte hanterats på ett bra sätt blir också mer 

negativa till hyreshöjningen.”

Kapitel 95 


SABO har åsikten att renovering har en låg prioritet inom högskoleväsendet 

och görs bedömningen att fortsatt arbete är nödvändigt. I byggutbildningar 

läggs ett stort fokus på nyproduktion och endast ett fåtal högskolor och 

universitet har kurser som behandlar renovering. 

Det är bestämt att detta projekt förlängs under 2008. SABO hjälper studenter 

som väljer att skriva examensarbeten i ämnet med att kontakta 

medlemsföretag för handledning. Även det ekonomiska incitamentet på 

10 000 kr står fast under året. Huruvida inlämnade examensarbeten skall 

bedömas och extrapremieras har ännu inte bestämts.


9. Stamledningsrenovering - En 

branschöversikt 

SABO har tagit fram skriften ”Stamledningsrenovering – En 

branschöversikt”. Skriften beskriver de olika metoder som finns för 

invändig förstärkning av rör och är tänkt att fungera som en guide 

för fastighetsägare som behöver utföra stamledningsrenovering. 

Det finns idag en rik flora av olika metoder för stamledningsrenovering. 

Varje företag har sin egen lösning med hänsyn till vilken beläggning och 

vilka metoder de använder. Syftet med denna översikt är att den ska fungera 

som en guide till branschen för stamledningsrenovering. Översikten 

redovisar de vanligast förekommande beläggningarna och metoder som 

förekommer i flerbostadshus. Definitionen stamledningsrenovering har valts 

som ett samlat begrepp för när befintliga, uttjänta spill- och tappledningar 

renoveras genom att en invändig förstärkning av röret fästs an för att förlänga 

ledningens tekniska livslängd.

Kapitel 97 

Om skriften 

Branschöversikten har ställts samman av Stefan Björling, SABO och kan 

beställas från SABOs förlag. Översikten har delats upp efter de 

stamledningsrenoveringsföretag som i dag finns på den svenska marknaden. 

För varje företag redovisas företagsfakta och deras metod. De frågor som 

speciellt belyses för varje företag är: 

-tider 

-garantier 

-kostnader 

-utförande 

- teknik. 

Insamling av information till denna rapport har främst skett genom 

kvalitativa intervjuer. Författaren har intervjuat representanter för fem 

företag som arbetar med renovering av stamledningssystem. För att ge en 

bild av hur de olika metoderna tillämpas praktiskt har författaren även besökt 

arbetsplatser. De stamlednings-renoveringsföretag som är med i rapporten är 

att bedöms vara de ledande på den svenska marknaden. De har en relativt 

god regional spridning, vilket är viktigt då översikten ska vara tillämplig för 

samtliga SABO-företag. Samtliga intervjuade företag som arbetar med 

stamledningsrenovering har haft uppdrag hos SABO-företag. Även hos dessa 

bostadsföretag har intervjuer gjorts för att få en bild hur beställare av 

stamledningsrenovering tyckt och tänkt. 

De fem kartlagda företagen 

Arbetsområde 

Metod och 

beläggnin 

g 

DaKKI 

Spill- och dagvattenledningar 

Roterande 

borstar fördelar 

flytande epoxi 

på ledningarnas 

insida. 

Svensk 

Rörinfodring SACRAB Proline 


Roterande 

spruthuvud 

fördelar 

polyester på 

ledningarnas 

insida. 


Polyesterfilt med 

samma 

utformning som 

ledningen 

impregneras 

med flytande 

epoxi. 


Roterande 

spruthuvud 

fördelar 

polyester på 

ledningarnas 

insida. 

Nordic 

Relining 

Värme- och 

tappledningar 

Ett epoxiskikt 

fördelas i med 

tryckluft i 

ledningen. 

Slutsatser i branschöversikten 

Kunskaper om livslängder och drifterfarenheter från stamledningsrenovering 

är idag begränsade. De metoder för stamledningsrenovering som används 

idag har funnits på den svenska eller internationella marknaden i 15–20 år.


Naturligtvis utveckls metoder och teknik och därför inte är desamma som när 

de började användas. 

De flesta av företagen som omnämns i rapporten har utfört dåliga och 

misslyckade stamledningsrenoveringsprojekt i början. Nya metoder, verktyg, 

beläggningar etc har prövats och idag är metoderna. Det är dock alltid ett 

hantverk att utföra stamledningsrenovering, gör att arbetets kvalitet till stor 

del beror på den utförande hantverkarens kunnande och dagsform. Byte av 

stamledningar är alltid bäst i hänsyn till systemets tekniska livslängd, men 

det behöver inte alltid vara det klokaste valet. Kostnaden är en av de tyngsta 

parametrarna som måste utvärderas, tiden en annan och vad det är i 

byggnaden som egentligen är i behov av insatser. Idag kostar 

stamledningsrenovering i snitt 20–30 000 kronor per lägenhet (spillvatten 

eller tappvatten), men effektivare metoder, en större marknad och ökad 

konkurrens mellan företagen bör sänka kostnaderna. Stamledningsrenovering 

har sin plats inom teknisk förvaltning av flerbostadshus men det är inte att 

likställa med ett stambyte. 

Byte eller renovering – parametrar som 

påverkar 

Som förvaltare måste ett flertal parametrar utvärderas när det kommer till 

större insatser på stamledningssystemen. 

Valsituation 

Fastighetsägaren har kanske inte finansiella möjligheter att genomföra större 

stambyten vilka då också innebär byte av tätskikt etc. Om läckage uppträder 

på grund av uttjänta ledningssystem, och det idag inte går att genomföra 

större byten, är det kanske ett alternativ att stamledningsrenovera och på så 

sätt slippa ett flertal framtida kostsamma vattenskador. Om merparten av 

våtrummen eller köken nyligen har försetts med nya tätskikt i ett 

flerbostadshus kan det i många fall betraktas som ren kapitalförstöring att 

riva de befintliga fullt fungerande köken eller våtrummen. I sådana fall bör 

man överväga att stamledningsrenovera i stället för att byta 

ledningssystemen. 

Hänsyn till hyresgästerna 

Idag är det få förvaltare som har möjlighet att evakuera hyresgäster vid 

renovering. Detta kräver att alla arbeten i lägenheterna måste ske med så 

begränsad störning för hyresgästerna som möjligt. För de flesta av de företag 

som utför stamledningsrenovering räcker det med 1–3 dagar i varje lägenhet 

och lika många dagar till för arbete utanför lägenheterna för varje stam. 

Buller och damm förekommer knappt. Eftersom utförandet går så snabbt är 

det också endast dessa dagar som hyresgästerna som mest står utan vatten 

och avlopp. Med vissa av företagens metoder räcker det till och med att 

hyresgästen låter bli att använda vatten och avlopp under dagtid då själva 

arbetet utförs.

Kapitel 99 

Husets och ledningarnas utformning 

När ledningssystem eller del därav är ingjuten är det i många fall mycket 

svårt eller nästan omöjligt att komma åt och byta. Detta är vanligt 

förekommande i ledningssystem i skyddsrum och samlingsledningar ingjutna 

i bottenplatta. Det förekommer att dessa ledningar lämnas vid traditionella 

stambyten och inte byts ut. Det kan då vara bra att stamledningsrenovera 

dessa delar och byta resterande. 

Risk 

Det är även en fråga om risk om man som förvaltare väljer att byta eller 

renovera ledningssystem. Eftersom metoderna och teknikerna avseende 

stamledningsrenovering inte varit i drift och brukats mer än 10–20 år vet vi 

inte helt säkert hur de står sig framåt i tiden. 

Branschsamverkan 

I arbetet med branschöversikten har vi konstaterat att det inte hittills har 

förekommit något samarbete eller erfarenhetsutbyte mellan de olika 

stamledningsrenoveringsföretagen. Det förekommer till och med att 

medarbetare i enskilda företag smutskastar andras metoder och menar på att 

deras egen är den enda som fungerar. Vi anser att denna situation är olycklig 

och då är det heller inte lätt som köpare av denna typ av tjänster att känna 

förtroende för branschen. De närmaste åren kommer med stor sannolikhet att 

innebära stora volymökningar. Vi rekommenderar därför företagen som 

arbetar med stamledningsrenovering att inleda ett branschsamarbete kring 

gemensamma frågor. Detta är en förutsättning för att vi på SABO, som är 

branschoch intresseorganisation för en stor beställargrupp, ska kunna ha en 

framtida dialog med stamledningsrenoveringssektorn. 


Branschöversikten är ett levande dokument och tanken är att kompletterande 

uppgifter och nya företag ska föras in i rapporten. SABO håller fortsatt 

kontakt med branschen för att på så sätt identifiera nya företag och dylikt. 

Omedelbart efter konferensen har SABO kontaktats av enskilda företag som 

tagit till sig av kritiken och önskar branschsamverkan. I slutet av april 2008 

tas initiativ till att låta SSTT ta hand om branschfrågorna för 

stamledningsrenoveringsföretagen. 

SSTT står för Scandinavian Society for Trendless Technology och är en 

nordisk branschförening, som sedan 1987 har organiserat företag som arbetat 

främst med schaktfria metoder för nyanläggning och renovering av 

kommunala VA- nät. 

SABO har redan anmält intresse av att underlätta kommunikationen mellan 

utförare och beställare, exempelvis att denna teknik tas med vid revidering av 

VVS-AMA.

Ladda ner rapporten. - Sabo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?