Att-motivera-till-att-vilja-leva

Hur MI låter
K: Det låter bra.
V: Du sa att jobbet känns viktigast för dig just
nu, ska vi ta lite längre tid för att prata om
det?
K: Ja.
V: Bra, låter det ok med runt 20 min?
K: Absolut.
V: Berätta, vad är det med din arbetssituation
som tynger dig?
Exempel 2.
VOLONTÄR: Det låter som att du funderar på
många olika saker. Det skulle kanske vara
bra att sortera bland alla funderingar och
bestämma vad som är viktigast så vi vet var
vi ska börja. Vad säger du om att göra på det
här viset?
X: Ja, det är kanske sant.
VOLONTÄR: Jag uppfattar det som att de olika
tema du har nämnt är att det går dåligt i
skolan, du sover dåligt, du mår dåligt, du har
haft självmordstankar och är rädd för att du
håller på att mista dina vänner.
X: Ja, så är det.
VOLONTÄR: Det verkar som att det finns flera
olika anledningar till att du mår som du gör,
men för att veta var vi ska börja skulle jag
vilja veta vad du tycker är viktigast att prata
om.
X: Främst självmordstankarna, men också
att jag sover dåligt för det hänger ihop. När
jag inte kan sova blir självmordstankarna
starkare.
VOLONTÄR: Okej, då börjar vi där och ser hur
långt vi hinner.
X: Okej.
VOLONTÄR: Berätta mer om vad du menar med
att sömnen och självmordstankarna hänger
ihop.
Ett dilemma som kan uppstå är när klienten väljer
ett annat mål för samtalet än det som samtalsledaren
finner vara det rimligaste och viktigaste.
Miller och Rollnick (2013) anser att det är en
utgångspunkt i MI att klienten avgör om något
ska ändras och vad det är, och att det valet inte
kan fråntas klienten. Undantag kan finnas, och det
regleras i svensk lagstiftning genom tvångslagar
som LVU, LPT) och LVM (lagen om vård av unga,
lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om vård
av missbrukare). Men i normalfallet är klienten
autonom. De skriver vidare att om den hjälp som
klienten efterfrågar uppfyller två etiska kriterier är
det rimligt att medverka. Den ena är att insatsen
inte är till skada för klienten. Den andra, och båda
ska uppfyllas, är evidensbaserad och kan bidra till
förbättring för klienten.
ATT INFORMERA I DIALOG
(UTFORSKA-TILLFÖR INFORMATION-UTFORSKA)
Miller och Rollnick (2013) skriver att det är tillåtet
inom MI att ge råd till klienten i två olika situationer.
Den ena är när klienten ber om råd. Den andra
är för att informera om en aspekt på problemet
för att göra en inte så förändringsberedd klient
mer optimistisk om möjligheten att lyckas med en
förändring av sitt liv, eller för att göra klienten mer
uppmärksam på det. Förutsättningen är dock att
klienten svarat ja till att få informationen efter att
samtalsledaren bett om lov att få informera.
Information i dialog är ett verktyg inom MI som
kan användas för att klienten ska bli mer aktiv och
mer intresserad av att lyssna. Att ge information i dialog
ger samtalsledaren möjligheten att samtalet blir
ett informationsutbyte istället för ett föredrag. Och
när klienten får bidra med sina kunskaper kan det
bidra till att motståndet mot den nya informationen
minskar. Utforska – Tillför information – Utforska
(U-T-U), är det tekniska namnet på verktyget.
29