Att-motivera-till-att-vilja-leva
Att-motivera-till-att-vilja-leva
Att-motivera-till-att-vilja-leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kapitel 4.<br />
Motstånd<br />
ATT FÖRSTÅ, BESVARA OCH KOMMA<br />
FÖRBI MOTSTÅND<br />
Med termen motstånd (eng. discord) i MI menas<br />
det som klienten säger som är i riktning bort från<br />
förändring. Motstånd är delat i två delar. Det kan<br />
visa sig i form av status quo-prat eller genom en<br />
disharmoni i relationen med samtalsledaren, i den<br />
här skriften kallad motstånd. Tidigare gjordes inte<br />
denna uppdelning utan båda fenomenen klumpades<br />
samman under termen motstånd. I några<br />
svenska verk har man övers<strong>att</strong> ordet discord som<br />
dissonans. Förf<strong>att</strong>aren av den här skriften har valt<br />
<strong>att</strong> inte använda ordet dissonans när det gäller<br />
motståndsfenomenet för <strong>att</strong> undvika förvirring<br />
mellan det ordet och teori om kognitiv dissonans<br />
som är något helt annat.<br />
Motstånd avser en situation där samtalsledaren<br />
och klienten inte är på ”samma våglängd”, talar<br />
förbi varandra, eller har en störning i relationen.<br />
En samtalsledare möter motstånd när en klient säger<br />
emot, avbryter, ignorerar eller avvisar på grund<br />
av det samtalsledaren säger i stunden.<br />
Ett annat sätt <strong>att</strong> tänka på motstånd utifrån MI<br />
är <strong>att</strong> det egentligen handlar om olika grader av<br />
motivation hos klienten, »från relativt o<strong>motivera</strong>d,<br />
genom <strong>till</strong>stånd av växlande motivation <strong>till</strong> stark<br />
och bestående motivation« (Barth & Näsholm,<br />
2006).<br />
Klienter kan känna motstånd både mot <strong>att</strong><br />
vara klient och mot förändringen som sådan.<br />
Motstånd aktiveras oftast när samtalsledaren<br />
försöker styra samtalet i riktning mot förändring.<br />
Motstånd ses i MI som ett normalt och närmast<br />
ofrånkomligt inslag, och sättet på vilket samtalsledaren<br />
möter klientens motståndsyttringar, <strong>till</strong><br />
exempel med irritation och motargumentation<br />
eller accepterande, är avgörande för hur samtalet<br />
utvecklas. Samtalsledarbeteenden som <strong>att</strong> tolka<br />
och konfrontera motstånd eller uppträda som<br />
expert ses som specifika utlösare och förstärkare<br />
av motstånd.<br />
När motståndet mot förändringen uppstår<br />
i samtalet undviker samtalsledaren i MI <strong>att</strong><br />
argumentera, övertala och/eller konfrontera<br />
klienten. Humanistisk psykologi är grunden för<br />
förhållnings- och arbetssättet och det utesluter<br />
en konfronterande samtalsstil. Klinisk praxis<br />
visar också <strong>att</strong> konfrontation och argumentation<br />
minskar sannolikheten för <strong>att</strong> klienten ska <strong>vilja</strong><br />
fortsätta samtalet. Som metod förebygger alltså<br />
MI motstånd genom <strong>att</strong> samtalsledaren använder<br />
en utforskande, samarbetsinriktad, respektfull och<br />
accepterande stil.<br />
<strong>Att</strong> argumentera för och försöka övertala någon<br />
<strong>till</strong> förändring brukar ha som effekt <strong>att</strong> personen<br />
börja argumentera emot och <strong>att</strong> motståndet förstärks<br />
och detta sätt <strong>att</strong> samtala är inte förenligt<br />
med förhållningssättet i MI (Grände m.fl årtal).<br />
Här kommer två korta exempel för <strong>att</strong> tydliggöra<br />
skillnaden.<br />
41
Change language