AKTIE- OCH FONDHANDBOKEN - Aktiespararna

HUR VÄLJER MAN FONDER?191belopp. När, eller om, värdetpå fonden senare stiger så harspararen fler andelar som ökat ivärde.2. Överskatta inte historiskutveckling för en fondMånga väljer fonder bland defonder som har kunnat visaden bästa värdetillväxten undernågon period, vanligtvis detsenaste året. Detta förefalleräven att vara fondförvaltarnasvanligaste argument vid marknadsföringenav sina fonder.Även om någon skulle kunnaförutsäga utvecklingen på aktiemarknaden(eller någon annanmarknad) finns det inga möjligheteratt i förväg förutspå enenskild fonds utveckling i förhållandetill marknaden. Hur gärnavi än önskar så finns det ingavetenskapliga metoder att väljaut den fond inom en viss kategorisom kommer att lyckas bäst detnärmaste året eller det närmasteårtiondet.Genom att studera den historiskautvecklingen av hundratalssvenska och utländska fonder harman funnit statistiska sanningar.Gravitationens lagar tenderar attdra ned högavkastande fonder(fonder med högre avkastningän jämförbara fonder) ner motgenomsnittet i sin kategori. Fondersom har gett väsentligt myckethögre avkastning under någraår tenderar faktiskt att dras nedunder genomsnittet under enperiod.Genomsnittets starka dragningskrafttenderar även att lyftaupp tidigare lågavkastande fonderupp mot genomsnittet. Omden låga avkastningen berorpå oskicklighet hos förvaltarenkommer denne med tidenatt bytas ut. Har fel strategi ochmetodik använts när den lågaavkastningen uppnåddes kommerdetta också att förändras.Det finns helt enkelt mycketfå exempel på fonder som år efterår ger en högre avkastning ängenomsnittet.Högavkastande fonder somdessutom har höga avgifter haren ännu större sannolikhet attsnabbt dras ned till, eller under,genomsnittet för fonderna inomsamma kategori.3. Historisk avkastning böranvändas för att bestämmastabilitet och riskNär vi placerar kapital i en fond(köper fondandelar) vill vi vetavilken risknivå som fonden håller.Risk avser i detta fall hur fondensvärde varierar i förhållandetill den marknad som fonden görsina placeringar i. För en Sverigefondmäts förändringarna motOMXS-index , en fastighets- ellerbioteknikfond mäts mot andrarelevanta index.För att mäta fondens risk kommerflera olika statistiska begrepptill användning. Det finns fleratusen fonder på den svenskamarknaden, deras dagliga värdeförändringarska jämföras medolika index varvid olika statistiskaberäkningar ska genomföras.Det säger sig självt att det är enövermänsklig uppgift för en privatpersonatt skapa en överblicköver fondmarknaden med egnaberäkningar. Fondbolagen självager inte heller mycken hjälp attbistå med riskmått. Fondbolagenuppehåller sig gärna vid historiskutveckling av fondandelarnasvärde, något som i urvalsarbetetär av tveksamt värde (punkt 2).Det är i stället fristående företagsom kan tillhandahålla riskmått,som Morningstar, Fondstatistikeller Moneymate.I tabellen överst på nästa sidages exempel på olika riskmått försvenska aktiefonder inriktade påsmåbolag. Av tabellen kan manutläsa att SEB Småbolagsfondhar den lägsta standardavvikelsen,avkastningen för fondenbör hamna mellan plus 19,12procent eller minus 19,12 procentfrån indexets avkastning.Robur Småbolagsfond har enligtAlfa-värdet lyckats bäst med attnå den avkastning som indexethar haft. Robur Småbolagsfondhar även högst Sharpe-kvot ochhar alltså nått bäst avkastning iförhållande till den risk som fondenhaft.Tabellens siffror är ”färskvara”,uppgifterna kan därför inteanvändas för att göra ett val avsvenska småbolagsfonder i dag.Nya uppgifter måste hämtas inom man vill använda dessa riskochavkastningsmått för val avfonder.Riskmåtten som beskrivitshär tidigare kräver omfattande▼A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N113