SÃ¥ vill vi utveckla krisberedskapen

0409/2004ten är att det militära försvarets resurser endast kan användas i sådan utsträckning att detinte inverkar på den militära verksamheten. Detta innebär att Försvarsmakten vid allvarligakriser kommer att lämna det stöd som är möjligt. Begränsningar kommer att finnas ianvändbarhet, tillgänglighet och regelverk.Enligt nu gällande regelverket kan Försvarsmaktens resurser utnyttjas för stöd till samhälleti fred utifrån tre grundläggande principer: 1.) vid räddningstjänst inom ramen för lag(2003:778) om skydd mot olyckor och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, 2.) påbegäran stödja statliga myndigheter samt kommuner, landsting och enskilda enligt debestämmelser som framgår av förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civilverksamhet, samt 3.) efter särskilt regeringsbeslut bistå andra myndigheter. Det lagstödsom gäller för Försvarsmaktens stöd till samhället i fredstid är samma såväl vid vardagshändelsersom vid en svår påfrestning. Detta innebär att när Försvarsmakten lämnar stödfår dess personal inte användas i situationer där det finns risk för att den kan komma attbruka tvång eller våld mot enskilda. Försvarsmaktens personal får inte heller användasför uppgifter som kan medföra en inte obetydlig risk för att personalen kan komma attskadas.NäringslivetHuvuddelen av den samhällsviktiga infrastrukturen ägs eller drivs av näringslivet.Näringslivet är inflätat i alla delar av samhället – som leverantör av produkter och tjänsterför samhällsviktiga funktioner och som användare av desamma. Ett hot mot samhälletär inte minst ett hot mot näringslivet. Näringslivets medverkan i krishanteringssystemetär inte lagreglerat. Myndigheterna har begränsade möjligheter att styra näringslivet ochmåste istället fokusera på samarbete. Detta kräver dock en gemensam syn på förhållandenoch sårbarheter i samhället och en gemensam uppfattning om ömsesidigt ansvar.FrivilligaFrivilliga försvarsorganisationer och trossamfund har länge utgjort en viktig resurs i samhälletskrishantering. De frivilliga försvarsorganisationernas medverkan i krishanteringssystemetregleras i frivilligförordningen (1994:524). KBM konstaterar i rapporten Enutvecklad krisberedskap att frivilliga utgör en viktig resurs vid allvarliga kriser i fred. Förmåganatt kunna ta emot och på ett bra sätt använda frivilliga vid krishanteringsinsatserär viktig både ur ett krishanteringsperspektiv och ur ett förtroende- och demokratiperspektiv.KBM föreslår därför att kommuner och landsting bygger upp strukturer för attkunna utnyttja frivilliga vid allvarliga kriser i fred. Statligt stöd bör kunna lämnas till deideella och demokratiska organisationer som kan bidra till samhällets krishanteringsförmåga.KBM föreslår också att regeringen initierar en författningsöversyn när det gäller frivilligverksamheteninom krisberedskaps- och totalförsvarsområdet, och att endast sådanfrivilligverksamhet som syftar till insatser för det militära försvaret fortsatt omfattas avreglerna för frivilliga försvarsorganisationer (se vidare i rapporten En utvecklad krisberedskap).216