SÃ¥ vill vi utveckla krisberedskapen

0931/2004Varje myndighet bör kontinuerligt utveckla sin förmåga att identifiera och förmedla informationom de risker och hot som kan medföra beslut om höjd beredskapsnivå. Myndigheternabör dessutom utveckla sin förmåga i att delge de övriga aktörerna ikrishanteringssystemet sin bild av läget för att på så sätt skapa en så god lägesbild sommöjligt. KBM skulle i detta avseende kunna ha en utvecklad roll i att samordna en förkrishanteringssystemet samlad lägesbild. Frågan om KBM:s roll i detta sammanhang haräven berörts i KBM:s budgetunderlag för 2006.3.6 Hot- och risknivåerKBM anser inte att hot- eller risknivåer, liknande det hot- och risknivåsystem med inriktningmot terrorism som Department of Homeland Security i USA använder, bör införas iSverige. Det amerikanska systemet är graderat i fem nivåer som kommuniceras i såvälmyndighetssystemet som till allmänheten med syfte att både aktivera en mängd åtgärderenligt förutbestämda kriterier och att varna. Erfarenheterna från USA har visat på detvanskliga i att använda ett hot/risknivåsystem som även riktas till allmänheten. Bl.a. harde många färgkodade nivåerna inneburit svårigheter för medborgarna att tolka och reagerapå informationen. Enligt KBM:s bedömning är detta system ett alltför komplextinstrument för att bemöta dynamiska och svårförutsägbara krissituationer och riskerar attförsvåra snarare än förstärka krishanteringsförmågan.Trots att KBM anser att det inte finns skäl för att införa särskilda risk- eller hotnivåer isamhället som helhet så kan det ändå finnas skäl att ha denna typ av system inom särskildasektorer. En fingraderad skala, där hot- och risknivåer kopplas till beredskapsåtgärder,kan vara lämplig i förhållande till mycket specifika och väl eller enkelt definieradehändelser som vissa väderfenomen, skogsbrand eller spridning av vissa sjukdomar. Ju fleransvariga aktörer och ju fler olika typer av händelser och omständigheter som skall hanterasdesto mer försvåras möjligheten att tolka innebörden i de olika nivåerna. Erfarenheterfrån kärnenergiberedskapens övningar har visat att det är viktigt att det finnstydliga kriterier för när en beredskapsnivå är uppnådd. Att ta fram kriterier som är lättaatt tillämpa för ett brett spektrum av händelser och som är uppdelade i flera nivåer kanvisa sig mycket resurskrävande och svårt.Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är möjligheten till förvarning. Vid många krisertorde förvarningen bli i det närmaste obefintlig. Att i sådana lägen bestämma lämpligrisk- eller hotnivå kan visa sig vara mycket problematiskt.Även om KBM här föreslår ett beredskapsnivåsystem utan fördefinierade hot- eller risknivåer,är det viktigt att följa den utveckling kring hot- och risknivåsystem som sker inomEU och på internationell nivå. För närvarande finns inom ramen för EU-samarbetet olikatyper av hot- och risknivåsystem inom områdena räddningstjänst, livsmedelsäkerhet,hälsosäkerhet, epizootiberedskap och strålskydd. EU-kommissionen har dessutom nyligenföreslagit att ett sektorsövergripande informationssystem (ARGUS) bör inrättas. Det är sannoliktatt denna utveckling kommer att ställa större krav på Sveriges förmåga att vid all-48