SÃ¥ vill vi utveckla krisberedskapen

0931/20044.2 InledningI detta kapitel redovisas resultat från deluppdragen avseende hot och risker, mål och förmågasamt grundläggande säkerhetskrav. Beträffande deluppdraget rörande hot och riskerredovisas endast den del av uppdraget som avser övergripande mål. Dessutombehandlas relationen mellan olika förmågor inom krisberedskapen samt innebörden avvissa förmågebegrepp. Bedömningen av hot och risker har redovisats i kapitel 2.Deluppdraget avseende mål och förmåga har medfört ett omfattande arbete med attinhämta uppgifter om mål, åtgärdsstrategier och kostnader från samtliga myndighetersom är utpekade i förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering ochhöjd beredskap. I denna rapport redovisas endast de delar av materialet som behövs föratt sammanställa dessa uppgifter på samverkansområdesnivå. Övriga delar av materialetkommer att bearbetas ytterligare och användas i det fortsatta arbetet inom planeringsprocessen.Det samlade materialet kommer att redovisas i form av ett referensmaterial tilldenna rapport. De exempel på grundläggande säkerhetskrav som har framtagits inomramen för deluppdraget avseende grundläggande säkerhetskrav redovisas i bilagor tilldenna rapport. Exemplen avser dricksvattenförsörjningen, betalningssystemet och elförsörjningen.I detta kapitel redovisas de övergripande slutsatser och förslag som arbetetmed de grundläggande säkerhetskraven föranleder.I kapitlet förekommer ett antal begrepp för åtgärder som syftar till att effektivisera planeringenoch det förebyggande arbetet inom krisberedskapen. Dessa begrepp är övergripandemål, åtgärdsstrategier och grundläggande säkerhetskrav. Detta avsnitt beskriverkort hur dessa begrepp relaterar till varandra.I samband med rapporten Nya villkor för samhällets krisberedskap argumenterade KBMför att ett system med grundläggande säkerhetskrav bör införas. Genom att etablera ettsådant system definieras vilka säkerhetskrav som ställs på samhällsviktig verksamhet.De grundläggande säkerhetskraven skall i huvudsak betraktas som respektive verksamhetsansvarigsangelägenheter. Dimensionerande för de grundläggande säkerhetskravenär allt från normal, vardaglig funktion, till vanligt förekommande störningar och olyckor.De övergripande målen skall betraktas som en långsiktig inriktning av krisberedskapsarbetet.Genom målen sätts en ambitionsnivå för krisberedskapsarbetet inom respektiveområde. Målen avser med andra ord händelser och förhållanden som går utöver de vanligtförekommande störningar och olyckor för vilka de grundläggande säkerhetskravenformulerats.Om det uppstår en kapacitetsbrist mellan vad som fastställts inom ramen för de grundläggandesäkerhetskraven och de övergripande målen måste denna tas om hand genomatt åtgärdsstrategier utarbetas. Åtgärdsstrategier beskriver sådant som etappmål ochåtgärder som skall vidtas av myndigheterna inom respektive samverkansområde med stödav Krisberedskapsmyndigheten.51