Media och arkiv - Visa filer

Daniel SjöbergGränström att funktionens överlag positiva resultatinneburit ett krav på införandet av nya rutiner förADB-baserat arbete. 22 Kommentaren kan tyckastrivial men mot bakgrund av den tidigare diskussionenkring arkivariernas möjlighet till påverkanmåste detta rimligtvis betraktas som ett svar påarkivariernas undanskymda position i arbetet medutformandet av ADB-system, men också som endirekt åtgärd syftande till att söka påverka den dåvarandearbetssituationen.Ettytterligare uttryck för problematiken i förhållandetmellan den digitala utvecklingen och arkivariensroll gavs i en rapport från en konferens kringdatoriseringens inverkan på samhällsvetenskapligforskning år 1981. Författaren Lisbeth Näslundfokuserar, inte oväntat, på den del av konferensensom behandlade "dataarkivarierns"yrkesroll. 23 Detblir här tydligt att det existerade en känsla av åsidosatthetdå konferensen främst inriktade sig påbibliotekens roll i de nya informationsstrukturernaoch betraktade arkivarierna som i första hand hjälpredortill forskare och inte som en väl definieradyrkesgrupp med särskild kompetens. 24 Rapportenmarkerar en viktig punkt i diskursens utvecklingdå datorernas inverkan på arkiven på allvar börjardiskuteras efter att tidigare setts som ett slags förledtill de utskrifter eller andra uttag som de kundeproducera. 25 Det är således ett skifte av perspektivsom debatten representerar där datorn, både somarkiveringsintrument och del i yrkets kompetensprofilbörjar ta plats.En annan viktig artikel är Arkivering av statistiskadata i ADB-åldern av Lennart Rennel. Detta delseftersom den anknyter till Riksarkivets ställningsom normgivande institution och dels eftersomden behandlar olika arkivbildares situation i förhållandetill den digitala utvecklingen. Rennel utgårfrån Statistiska centralbyråns perspektiv och pekarpå flera problematiska faktorer med utvecklingen.Mot bakgrund av SCB: s statistiska verksamhetfanns det under 198o-talet en relativt lång traditionav dataanvändning i verksamheten, dock uppstodproblem med bevarandet av materialet eftersomdet genererades oerhörda mängder handlingar,vilket i sin tur omöjliggjorde att då gällande reglerpå arkivområdet följdes. 26 Den ojämna utvecklingenoch det fokus på problem som rådde kring utvecklingenunder denna tid är enligt Rennel resultatetav en kombination av bristande kunskap ochökande misstro mot användningen av datorer blandarkivarier och forskare vilket kraftigt kritiseras avförfattaren som menar att de ovan nämnda inte tarsitt ansvar för arkiven genom sin inställning tillADB-mediernaY I förlängningen blev resultatetav den bristande kunskapen och misstron att åtminstoneSCB förhindrades att komma vidare iutvecklingen av ADB-användningen, bland annatgenom datainspektionens nekande att låta SCB bevaramagnetband istället för blanketter.Den förenklade slutsatsen som skulle kunna drasav Rennels redogörelse är att lagstiftningen intehunnit med utvecklingen eller att SCB under dennatid skulle ha varit något av ett unikum i fråga omdess plats i utvecklingen, vilket möjligtvis var fallet.Dock bör även de problembilder som tidigarehade formulerats vägas in då dessa troligtvis utgören förklaring till den situation som rådde underdenna tid. För i ljuset av den tidigare utvecklingenav diskursen står det klart att incitamenten för användandetoch implementeringen av ADB-systemi stor skala på sin höjd var få varför Rennels kritikkan sägas ha fog för sig. Denna slutsats får ocksåen viss bekräftelse i en artikel av Claes Gränströmsom behandlar Sveriges deltagande i den s k AutomationCommittee som syftade till att föra debattkring och utveckla ny teknik i arkivsammanhang.Det intressanta med artikeln är dess omnämnandeav problemen kring ADB-relaterad lagstiftning därGränström karaktäriserar förhållandet till datainspektionenpå följande vis:"Representanter för datainspektionen och motsvarandemyndigheter i andra länder träffasregelbundet för att utarbeta olika regler för automatiskdatabehandling. Såvitt jag förstår tar de aldrigkontakt med representanter för arkivsektom. Ej hellerhar man från arkivhåll tagit kontakt med dessaIOARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:1