Media och arkiv - Visa filer

Kztlturarv i foraskydd är dock en ekonomisk fråga: Vem vill betalaför skydd av arkiv för eventuell framtida förstörelse?Utifrån erfarenheter av konflikten i K.roatien hardock Kolanovic (1996, s. r8o) framhållit ett antalåtgärder som kan anses vara rimliga och som alltidbör kunna vidtas innan konflikter bryter ut, ochsom bör kunna begränsa skadeverkningarna: Attha förberett evakuering av handlingar; att ha vidtagitåtgärder för att skydda byggnader där arkivförvaras; att säkerhetsfilma och bevara kopior avmikrofilm på annan plats; att förvara de mest värdefullahandlingarna på skyddad plats; samt att personalvid arkiven bör förberedas på vilka insatsersom kan komma att krävas om konflikt bryter ut.När konflikten i det före detta Jugoslavien nåddeBosnien hade risken för förstörelse uppmärksammats,och man försökte med de medel som stodtill buds vidta preventiva åtgärder för att förhindraden förstörelse som hotade i och med konfliktensutbredning. Arkiv flyttades till "säkrare" platser,men det kunde ändå inte ges tillräckligt skydd åthandlingarna som i snabb takt under och efter dekommande attackerna utsattes för direkt förstörelsesamt efterföljande förstörelse i form av angreppfrån väta, mögel, skadedjur, insekter och bakterier(Kovacevic 1996, s r8r). Redan 1993 har även InternationalCouncil anArchives (1996, s 286-287)uppmärksammat att arkiv riskerar att bli utsatta förförstörelse under konflikter, och i princip föreslagitde åtgärder som också vidtogs i Bosnien. Åtgärdersom möjligen begränsade förstörelsen, men som påintet sätt förhindrade den.Med de erfarenheter som erhållits genom senaretids konflikter kan konstateras att de åtgärder somföreslagits från arkivsektorns sida kan begränsamen knappast förhindra förstörelsen, och somAuer framhållit (enligt ovan) är det också svårtatt uppbåda ekonomiska resurser för att i en ickekonfliktsituationgenomföra preventiva skyddsåtgärdersom kanske inte ens kommer att äga rum.När kostnaden för detta skydd, och Forde (1996,s 345) framhåller att genomförande av de föreslagnaskyddsåtgärderna är kostsamma, ställs motkostnaden för andra typer av insatser vid arkivenmåste en prioritering mellan insatser ofta görasI en situation där konflikt och förstörelse inte tersig vara trolig, kan det därför inte heller förväntasatt förebyggande insatser för att förhindra eventuellförstörelse kommer att prioriteras På internationellnivå konstaterar dock F ord e att Memory of theWorld kan betraktas som ett initiativ genom vilketekonomiska resurser kan tillgängliggöras och riktasmot arkivbestånd som bedöms ha stort värde, ochsom dessutom bedöms vara i behov av preventivtskydd.Skyddets verkanKankonen (woo, s. 2-3) framhåller att det förekommerstora skillnader i iakttagandet av Haagkonventionen,och att ett allmänt godkännande oftaär åtskiljt från faktisk tillämpning. Bland de länderdär konventionen godkänts har konstateras att närlandet självt hamnat i konflikt, t ex i det före dettaJugoslavien, så har det inte visats nämnvärd respektför bestämmelserna kring skyddet. Byggnadermärkta med Blue Shield Emblem utsattes tvärtomför medveten beskjutning, och utifrån det bakomliggandesyftet för konflikten är det inte otänkbart attskyddsmärkningen av byggnaderna kom att tjänasitt motsatta syfte: Istället för att markera skydd,kom märkningen att markera måltavla (Kozar1999, s. 94). I det före detta Jugoslavien visade detsig vidare hur kulturarvet kunde utnyttjas i syfteatt försöka förhindra angrepp riktade mot militärtstrategiska mål. Då NATO med militära insatserförsökte få slut på konflikten attackerades t ex detjugoslaviska försvarsministeriets ärohetsbyggnad iBelgrad. Genom att arkiv tillhörande krigsarkivetförvarades i byggnaden hävdades att byggnadeninte fick attackeras (Norberg I 999, s 6o) framhållerdock att situationen från serbisk sida mycket välkunde ha konstruerats i förväg, och att arkivverksamhetensåledes kom att utnyttjas i ett avanceratförsök till informationskrigföring. Då det gäller detskydd för arkiv som International Council on Archivesrekommenderat (enligt ovan), och som manARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:139