Media och arkiv - Visa filer

Daniel Sjöbergden kedja av bakgrundsorsaker som räknades upp idess inledning och bekräftar till viss del diskursensutveckling i övrigt. Dock presenteras en ytterligareorsak som faller väl in i den linje i debatten somhandlar om åsidosättandet av arkivarierna i sambandmed den digitala utvecklingen; orsaken somnämns är att besluten om införande generellt setttogs av en mycket begränsad grupp av personer. 33Detta, i kombination med mycket varierande utbildningsinsatservid de olika arkiven, utgör ytterligareen faktor. Sammantaget utgör själva rapportenen brytning mot flera av de tidigare tendensernai diskursen, men bekräftar också att framstegengenerellt sett är begränsade. 34 Det kan tilläggasatt utfallet i allt väsentligt bekräftar den bild somframträder i den av Claes Gränström författaderapporten från arbetet i den s kAntornation Committeesom refererats ovan. En rimlig slutsats blirdärför att de tendenser som författarna lyfter fram,måste ses mot bakgrunden att det svala intressetför den digitala utvecklingen resulterade i ett slagskonsensus inom arkivvärlden om att ett fördjupatarbete kring frågor rörande ADB och digital utvecklinginte hade något egentligt värde.Utvecklingen av debatten under 1980-talet innebarinledningsvis ett befästande av den diskurssom initierats under 1970-talet som till sin karaktärvar problemorienterad. Denna process som betecknasden digitala utvecklingen kom dock också attgenomgå en viss utveckling och fördjupning under1980-talet i och med Riksarkivets ökande engagemangoch iniedandet av datorisering bland landsarkiven.Debatten blir under denna tid också merkomplex i det att den tidigare relativt uniforma inriktningensplittras något. Vi kan se hur det problemorienteradeperspektivet lever kvar i debattensamtidigt som framförallt Franssons och Henriksonsrapport kring datoranvändning i de svenskaarkiven för fram en långt mer positiv inställninginriktad på möjligheterna med den digitala utvecklingen.Vidare visar debatten att problemen kringutvecklingen inte endast handlar om en utbredd orooch tveksamhet inför utvecklingen utan också omen eftersläpande lagstiftning och samarbetsproblemmellan olika arkivinstitutioner.1990 - 2007 - InstitutionaliseringsstadietDen fortsatta utvecklingen av diskursen i ASF under1990-talet uppvisar generellt sett en kontinuitetvad gäller de centrala problembilderna i diskursenmen också på en märkbar utveckling i frågan, somvar en direkt konsekvens av den begynnande datoriseringenoch debatten under 1980-talet. Det ärbland annat under 1 99o-talet somNAD (NationellArkiv Databas) kom att bli verklighet. 35En debattartikel som på allvar behandlar dendigitala utvecklingen är Mats Burells och Mats Söderbergsartikel lnfonnationsbevarande och arkivensvägval- ett debattinlägg. 36 I artikeln konstaterar författarnabland annat att inställningen till ett digitaltbevarande i arkivvärlden var mycket splittrat. 37Författarna uppfattar att somliga hade en mycketpositiv inställning till utvecklingen medan andra intog"en synnerligen skeptisk inställning". 38 Det är härlätt att dra paralleller till det tidigare resonemangetkring inställningen till användandet av datorer ochde svårigheter som arkivverksamheterna stötte påi samband med utbildningar i den nya tekniken.Författarna utvecklar dock inte resonemanget utanhänvisar till en allmän osäkerhet kring den nyateknikens villkor, vilken troligtvis kan ses som enkonsekvens av de ovan angivna orsakerna.Artikeln är överlag positivt inställd till den digitalalagringen och utvecklingen, men pekar samtidigtpå ett par aspekter som betraktas som särskiltproblematiska. Den första av dessa är den bristandekunskapen. Författarna konstaterar att den digitalalagringens genomslag bland annat är beroende av:"Att det finns tillräcklig datorkompetens hos såvälarkivinstitutionerna som forskarna.[ ... ] Det får intebli så att användandet av digitalt lagrade handlingarav olika skäl begränsas till endast ett fåtal användare.Idag finns denna begränsning i realiteten. Det finnsstor risk för att så skall bli fallet även i framtiden."12ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:1