Handlingsplan - Swedavia

More documents

Recommendations

Info

Åtgärder på siktDenna rapport innehåller även en mer långsiktig prognos över Arlandas utveckling, som i sin turkopplas mot hur utsläppen kan komma att utveckla sig fram till år 2030. Eftersom osäkerhetenär stor när det gäller en prognos fram till år 2030 i förhållande till en prognos till 2011 redovisarrapporten två scenarier för Arlandas utveckling, en med högre trafikutveckling och en med lägretrafikutveckling.
2 Beskrivning av Arlandas utsläppstak ochutsläppens utveckling sedan år 20002.1 Utformning av Arlandas utsläppstakLFV har tillstånd på Stockholm-Arlanda Aiport för 372 100 rörelser per år, alltså starter och landningar.Förra året hade flygplatsen 215 000 rörelser. Dessutom finns ett särskilt miljötillstånd förflygplatsverksamheten på Stockholm-Arlanda Airport. Till detta miljötillstånd finns det ett antalvillkor knutna, däribland villkor 1 som också kallas för Arlandas utsläppstak. Detta villkor instiftadesden 15 augusti 1991 i samband med dåvarande koncessionsnämndens beslut om att beviljatillstånd enligt dåvarande Naturresurslagen för utbyggnad och drift av Stockholm-Arlanda Airportstredje start– och landningsbana. Den 6 april 1993 kompletterades detta beslut med tillstånd enligtMiljöskyddslagen.Enligt villkor 1 skall LFV inrikta verksamhetenpå Stockholm-Arlanda Airport så3%att de samlade utsläppen av koldioxid ochkväveoxider från flygverksamheten samtmarktransporterna vid, till och från flygplatsenminimeras. Som riktvärde anges attFlygdessa utsläpp från och med år 2000 inte böröverstiga 1990 års nivå. Senast 10 år efterTransportdet att tredje rullbanan på Arlanda färdigställtsfår ovanstående utsläpp inte överstiga74%Övrigt1990 års nivå. Denna tidpunkt kommer attinträffa under 2011.Utsläppstaket är en lokal begränsning,vilket innebär att verksamhet och åtgärdersom ger en positiv klimateffekt inte nödvändigtvisbehöver innebära att utsläppen under utsläppstaket minskas. Det finns däremot exempel pådet direkt motsatta, dvs. att verksamhet med positiv klimateffekt har en direkt negativ effekt påutsläppen under utsläppstaket. Ett sådant exempel är fraktflyget som utgör 2 procent av Sverigesexportvolym, men cirka 20 procent av exportvärdet. Utifrån ett globalt miljöperspektiv vore det bästatt flyga det gods som behöver flygas en så rak väg som möjligt från producent till konsument. ISverige går idag ungefär 50 procent av flyggodset först via lastbil ner till en flygplats på den europeiskakontinenten för att sedan flygas tillbaka över Sverige på sin väg till ex.vis Asien. Om detta godsistället skulle flygas direkt från Sverige och Arlanda skulle både exportlogistiken bli effektivare ochklimatpåverkan minska, men utsläppen under Arlandas utsläppstak öka. Fraktflyget bidrar idag tillArlandas utsläppstak med 2 500 ton koldioxid.Utsläppen av koldioxid och kväveoxider under utsläppstaket beror på en mängd olika faktorer.Flygplatsen har valt att dela upp utsläppen i tre huvudfraktioner, vilka är:23% Globala utsläpp av CO 2● Utsläpp från flygtrafik● Utsläpp från marktransporter till och från Arlanda● Utsläpp från flygplatsdriften.
Page 1: Handlingsplanavseende LFVs åtgärd
Page 5 and 6: SammanfattningStockholm-Arlanda Air
Page 7: Innehåll1 Inledning 72 Beskrivning
Page 12 and 13: 2.1.1 Utsläpp från flygtrafikUtsl
Page 15 and 16: 3 Prognostiserad utveckling av Arla
Page 17 and 18: Utsläppsprognos till 2011, HögTon
Page 19 and 20: 4 Handlingsplan för att undvikaatt
Page 21 and 22: Optimerad taxning och Turn around p
Page 23 and 24: 4.1.1.5 Åtgärder som ej får räk
Page 25 and 26: Samordning och effektivisering av f
Page 27 and 28: 4.1.3 Sammanfattning av åtgärdspl
Page 29: 4.2.3 Sammanfattning åtgärdsplan
Page 32 and 33: Utsläpp från marktransporterSpeci
Page 34 and 35: under Arlandas utsläppstak, vilket
Page 36 and 37: Konsulter inom samhällsutvecklingW
Page 38 and 39: Analys & Strategi
Page 41 and 42: Sammanfattande slutsatserArlanda fl
Page 43 and 44: 1 Inledning1.1 UppdragetArlanda öv
Page 45 and 46: 2.2 Dagens utsläppsnivåTabell 1.
Page 47 and 48: 2500000200000015000001000000Tjänst
Page 49 and 50: Sista färdsätt anställda RVU 200
Page 51 and 52: Tabell 2. Kostnad per person för e
Page 53 and 54: Antal passagerare40 000 00035 000 0
Page 55 and 56: tet 08/09 8 och för alla miljöbil
Page 57 and 58: ortskörning. 9 Landsvägsandelen s
Page 59 and 60: En passagerare som kör bil till Ar
Page 61 and 62:
Tabell 7. Koldioxidutsläpp, ton CO
Page 63 and 64:
Tabell 10. Färdmedelsfördelning p
Page 65 and 66:
faktorn för miljötaxi antas vara
Page 67 and 68:
Tabell 14. Koldioxidutsläpp, ton C
Page 69 and 70:
De beräkningar som genomförts vis
Page 71 and 72:
Att sätta upp kameror enbart i syf
Page 73 and 74:
För att lindra effekten av avgifte
Page 75 and 76:
6 ReferenserLitteraturBoeing World
Page 78:
SABI-2008-598, sept 2008.
show all

Handlingsplan - Swedavia

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?