Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

More documents

Recommendations

Info

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, publicerade 2012 en litteraturöversikt som konkluderar att den vetenskapliga evidensen för att repetitivt arbete leder till besvär i nacken är otillräcklig (SBU, 2012). Att repetitivt arbete leder till besvär i armbågar och underarmar ges vetenskapligt stöd med viss tvekan, och samma sak gäller för besvär i handleder och händer, fast i detta fall endast om det repetitiva arbetet är kombinerat med hög kraftutveckling (SBU, 2012). Arbete i långa perioder med samma arbetsställning avhandlas endast indirekt, i så måtto att det finns vetenskapligt stöd för att ”långvarigt arbete med datormus” kan leda till besvär i axlar, armbågar och underarmar. Även andra litteratursammanfattningar ger uttryck för att kunskapsläget är otillräckligt (till exempel Côté m.fl., 2008). Initiativ som främjar fysisk variation i syfte att minska belastningsbesvär faller naturligtvis till marken om brist på variation egentligen inte är förknippad med en ökad besvärsrisk. Men det skulle fortfarande kunna vara så att variation i arbetet resulterar i mindre trötthet eller bättre produktivitet. Men även i den delen manas det i flera tidigare översiktsartiklar till viss skepsis. Både Tucker (Tucker, 2003), Mathiassen (Mathiassen, 2006), Leider m.fl. (Leider m.fl., 2015a) och Luger m.fl. (Luger m.fl., 2014) konkluderar att vi egentligen inte vet i en stringent vetenskaplig mening om ökad variation i form av till exempel arbetsväxling (jobbrotation) eller utökade pauser i arbetet har någon positiv effekt på trötthet och belastningsbesvär. Det är viktigt att förstå dessa konklusioner rätt. Att inte veta med tillräcklig säkerhet om repetitivt arbete innebär ökade risker för besvär, eller inte veta om fysisk variation är betydelsefull, och i så fall hur en optimal variation ser ut, är inte samma sak som att veta att variation inte har någon betydelse. Nämnda sammanställningar av (delar av) den vetenskapliga litteraturen framhåller att forskningen inte vet tillräckligt för att kunna gå i god för att olika idéer om hur man skapar variation egentligen leder till något resultat. En av artiklarna pekar till och med på att forskarna inte ens är överens om hur begreppet ”variation” kan definieras, och än mindre hur den kan mätas (Mathiassen, 2006). Lika fullt framstår en motsättning mellan vad som verkar vara etablerade ”sanningar” i den ergonomiska praktiken om enahanda arbeten och variation, och den tveksamhet som framstår i tidigare sammanfattningar av den vetenskapliga litteraturen. Mot denna bakgrund syftar vår kunskapssammanställning till att ge en ökad insikt i vad variation är, varför variation i fysisk belastning kan antas vara 10
viktig i ett fysiologiskt och medicinskt sammanhang, hur den kan påverkas i arbetslivet, och vilka insatser i syfte att skapa mera fysisk variation som enligt forskningen visat sig vara lyckade (eller inte) vad gäller att minska trötthet, öka välbefinnande och reducera besvärsförekomst. Sammanställningen fokuserar på yrken där man kan befara (och där den granskade forskningen befarat) att variationen är otillräcklig (Straker & Mathiassen, 2009), dvs. arbeten som omfattas av formuleringen repetitivt, starkt styrt eller bundet i AFS 2012:2. Därav följer att samtliga initiativ som sammanställningen diskuterar syftar till att skapa en ökad variation, även om det i vissa sektorer i arbetslivet är en relevant fråga om variationen borde minska snarare än öka. I och med att sammanställningen vill ge kunskapsstöd åt utvecklingen av hållbara arbetssystem riktar den in sig mot förändringar i arbetsuppgifter, arbetsroller och arbetsfördelning och bortser från forskning om arbetsteknik (i vid mening), dvs. forskning om den enskilde individens personliga sätt att utföra ett visst arbete. Med andra ord granskar sammanställningen effekten av ändringar i den externa exponeringen (van der Beek & Frings-Dresen, 1998, Winkel & Mathiassen, 1994) på variationen i den enskildes fysiska belastning, men ger sig inte på någon djupare nivå in på betydelsen av den enskildes eget sätt att ”översätta” sina arbetsuppgifter till muskelaktivitet och rörelser, även om detta är en synnerligen intressant fråga inom ergonomin. I och med sitt fokus på arbete som är repetitivt och/eller präglas av långa tidsperioder med snarlika arbetsställningar och muskelaktivitet ägnas kunskapssammanställningen specifikt åt ”lokal” variation i muskelaktivitet och arbetsställningar, där de utfall man är särskilt intresserad av är trötthet, belastningsbesvär och produktivitet. Begränsningen till lokalt fysiskt belastande arbete innebär att sammanställningen inte ger sig in på betydelsen av variation för metaboliska och kardiovaskulära utfall, vilket annars är en växande fråga i arbetshälsoforskningen. I det fallet rör frågan om variation särskilt växlingar mellan sittande och stående/gående arbete, och vi vill hänvisa till flera utmärkta artiklar som förklarar och diskuterar dagens forskning om variation i denna skepnad (Chau m.fl., 2010, Commissaris m.fl., 2015, Karakolis & Callaghan, 2014, Neuhaus m.fl., 2014, Toomingas m.fl., 2012, Tudor-Locke m.fl., 2014). Vi bortser även från studier som berör tyngre dynamiskt arbete, som till exempel lyft i vården (Beynon m.fl., 2000). Mental/kognitiv variation kommer inte heller att tas upp, även om det mycket väl kan vara en lika viktig faktor som den fysiska variationen för om ett jobb är tillfredsställande och hälsofrämjande (Fisherl, 1993). 11
Page 1: Rapport 2016:1 Fysisk variation och
Page 4 and 5: ISSN: 1650-3171 Omlagsfoto: Nolte L
Page 6 and 7: 9. Kort sagt om hela kunskapssamman
Page 8 and 9: 1. En kunskapssammanställning om f
Page 10 and 11: 2. Men vi vet ju redan att variatio
Page 14 and 15: Kort sagt • Det är en allmän ö
Page 16 and 17: säger att det är stor variation i
Page 18 and 19: en belastnings förändring över t
Page 20 and 21: 2003b), men sådana försök har gj
Page 22 and 23: annan, och 1 visar att det är full
Page 24 and 25: ”tidslinjen” av dessa uppgifter
Page 26 and 27: 4. Varför är variation i fysisk b
Page 28 and 29: 1993). Fyndet ligger troligen bakom
Page 30 and 31: substitution eller askungerekryteri
Page 32 and 33: muskelbristning. Om en tyngre belas
Page 34 and 35: insåg emellertid att det i detta u
Page 36 and 37: 6. Kan variationen i fysisk belastn
Page 38 and 39: omodern lösning med radarskärmar
Page 40 and 41: den senare lösningen innebar stör
Page 42 and 43: ganska strängt produktivitetsbetin
Page 44 and 45: tyvärr ger inte studien data på v
Page 46 and 47: vore möjligt att uppnå i ett jobb
Page 48 and 49: lustrerar de - vilket författarna
Page 50 and 51: I en studie av symaskinmontering j
Page 52 and 53: ställning att kvinnor och män ino
Page 54 and 55: 7. Vilka effekter har en ändrad va
Page 56 and 57: under hela ”arbetsdagen”, och t
Page 58 and 59: och detta mönster av fysisk och ko
Page 60 and 61: Det är anmärkningsvärt att samtl
Page 62 and 63:
verkade inte ha någon effekt; 3-mi
Page 64 and 65:
tokoll: antingen helt utan paus ell
Page 66 and 67:
skornas arbetsställningar före oc
Page 68 and 69:
Två ytterligare studier med fokus
Page 70 and 71:
produktionssegment som sysselsatte
Page 72 and 73:
empiriskt förankrat genusperspekti
Page 74 and 75:
skiljer sig något nämnvärt från
Page 76 and 77:
dessa tre aspekter. Hur mycket och
Page 78 and 79:
påverkades. Författarna antar hel
Page 80 and 81:
omväxlande arbetsbelastning och en
Page 82 and 83:
• De få studier som finns om en
Page 84 and 85:
a necessary requirement when predic
Page 86 and 87:
BARBE, M. F. & BARR, A. E. (2006) I
Page 88 and 89:
FAUCETT, J., MEYERS, J., MILES, J.,
Page 90 and 91:
JONKER, D., ROLANDER, B., BALOGH, I
Page 92 and 93:
MCDONALD, A. C. & KEIR, P. J. (2015
Page 94 and 95:
SIHVONEN, T., BASKIN, K. & HÄNNINE
Page 96:
WELLS, R. H., MCFALL, K. & DICKERSO
show all

Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?