Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
7FwiihSQY
7FwiihSQY
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1987). I en studie av anställda på en chokladfabrik visade Veiersted<br />
m.fl. att de individer som kunde slappna av i axelpartiet under oplanerade<br />
maskinstopp, då det inte fanns något att göra utom att vänta,<br />
utvecklade mindre besvär med tiden än de som inte vilade (Veiersted,<br />
1994). Även om individens arbetsteknik inte är ett tema för<br />
denna kunskapssammanställning vill vi passa på att efterlysa mera<br />
forskning om relationen mellan villkoren för att utföra ett arbete <strong>och</strong><br />
individens personliga sätt att utföra detta; till exempel forskning om<br />
huruvida individer som inte spontant utnyttjar sin motoriska flexibilitet<br />
i samma grad som andra reagerar annorlunda på att ett företag<br />
inför standardiserade arbetsprocesser.<br />
7.1. Innehåll <strong>och</strong> villkor i befintliga arbetsuppgifter<br />
7.1.1. Ändrad utrustning<br />
Vi hittade inga studier i vår litteratursökning som utvärderar effekten<br />
på prestationsförmåga, välbefinnande eller <strong>belastningsbesvär</strong> av<br />
förändringar i arbetsstation eller verktyg med syftet att öka fysisk<br />
<strong>variation</strong>. Vi väljer att avstå från en hypotetisk tolkning av den<br />
mångfald av studier som visserligen visar på effekter på belastningsnivån<br />
av olika ergonomiska interventioner, men inte tar sig an om<br />
interventionen även innebar en förändrad <strong>variation</strong>.<br />
7.1.2. Ändrat innehåll i arbetsuppgiften<br />
I enlighet med vår breda definition av ”arbetsuppgifter” som samtliga<br />
aktiviteter som ingår i en arbetsdag, inklusive pauser <strong>och</strong> raster,<br />
inkluderar detta avsnitt studier där pauser i jobbet gjorts till föremål<br />
för intervention.<br />
Två studier har undersökt effekten av att ersätta pausvila med någon<br />
form av produktiv aktivitet. I en kontrollerad studie av industriell<br />
montering (Mathiassen & Winkel, 1996) fick 8 kvinnliga personer<br />
20 minuter rast efter att ha arbetat 100 minuter. Rasten efterföljdes av<br />
ytterligare 10 minuters fikapaus, <strong>och</strong> därefter arbetade kvinnorna i<br />
ytterligare ett två-timmars pass med 100 minuters montering <strong>och</strong> 20<br />
minuters rast. Vid ett försökstillfälle innehöll rasten enbart sittande<br />
vila, vid ett annat fick personen lyfta lådor <strong>och</strong> göra administrativt<br />
arbete, dvs. uppgifter som var realistiska i relation till den industriella<br />
verklighet som experimentet ämnade imitera. De två olika<br />
pausprotokollen ledde inte till några skillnader i trötthetsutveckling<br />
53