Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Figur 1: Fysisk variation och dess olika dimensioner. Figur 1A visar en belastning, t.ex. en arbetsställning,
som inte ändrar sig över tid; i detta extrema fall finns det alltså ingen variation alls i
belastningen. Figur 1B visar ett ”jobb” som består av lika stora andelar av två arbetsuppgifter, en
ljusgrå med låg genomsnittsbelastning och en mörkgrå med hög. Den streckade linjen markerar
”jobbets” medelbelastning. I båda uppgifterna är belastningen olika vid olika tidpunkter; det finns
alltså variation inom varje uppgift. ”Jobbet” ger därför också fysisk variation, och den är större än i
de två arbetsuppgifterna var för sig: spridningen i arbetsbelastning ökar när de två uppgifterna kombineras,
därför att de ligger på olika belastningsnivåer. I 1C har belastningsnivån ökat lika mycket
för den ljusgrå och den mörkgrå arbetsuppgiften, och medelbelastningen (den streckade linjen) är
högre än i 1B. Tidsförloppet av belastningen är däremot detsamma som i 1B, och det betyder att
variationen är oförändrad. I 1D är belastningsnivån för den mörkgrå arbetsuppgiften högre än i 1B,
men den ljusgrå ligger kvar. Spridningen i belastning för ”jobb” 1D är alltså större än i 1B, vilket
innebär att 1D ger mera variation med avseende på aspekten ”hur mycket”. Figur 1E visar ett jobb
som består av exakt samma arbetsuppgifter som det i figur 1B, och även i samma andelar. I termer
av ”hur mycket” är variationen alltså densamma för 1B och 1E. Men i 1E växlar belastningen
mellan den ljusgrå och den mörkgrå uppgiften oftare än i 1B; dvs. att variationen är större i 1E med
hänsyn till aspekten ”hur ofta”. I jobbet i figur 1F växlar belastningen ännu oftare, och samtidigt
är belastningsförloppet mera likadant över tid: fyra lika långa ”arbetscykler” som var och en består
av lika långa perioder ljusgrått och mörkgrått arbete. I 1F är alltså aspekten ”hur likadant” mera
utpräglad än i de andra situationerna.
15