Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
7FwiihSQY
7FwiihSQY
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det är anmärkningsvärt att samtliga dessa studier handlar om<br />
fördelning av pauser i <strong>arbetet</strong>. Det vore minst lika befogat att studera<br />
effekten av att fördela produktiva arbetsuppgifter på olika sätt, både<br />
inom <strong>och</strong> mellan dagar. Frågan är tydligt relevant för arbetslivet,<br />
som är i behov av rekommendationer för hur man lägger upp scheman<br />
för växlingar mellan olika arbetsuppgifter på ett fördelaktigt<br />
sätt, till exempel om man inför jobbrotation (se avsnitt 7.3.2.). Vi vill<br />
understryka detta behov av forskning om tidsfördelning av produktiva<br />
arbetsuppgifter, som alltså i grunden handlar om att förstå<br />
aspekten hur ofta av <strong>variation</strong>en i fysisk belastning.<br />
7.2.2. Ändrade proportioner av befintliga uppgifter<br />
I en del av de studier av pausinnehåll som presenterades i avsnitt<br />
7.1.2. om ändrat arbetsinnehåll har forskarna även inkluderat en<br />
kontrollsituation där försöksdeltagarna inte fick någon paus alls<br />
utöver det utrymme som redan fanns i jobbet innan interventionen.<br />
Protokollen med <strong>och</strong> utan (extra) paus representerar en förändring<br />
av tidslinjen av befintliga arbetsuppgifter, därför att pausutrymmet<br />
ökar i interventionsprotokollen. De resultat som rör effekten av att<br />
få extra paustilldelning redovisas alltså i det här avsnittet. Det gäller<br />
även studier som utöver att ägna sig åt olika tidsmönster av pauser,<br />
såsom diskuterades i avsnitt 7.2.1., även inkluderade protokoll med<br />
olika totaltider av paus.<br />
I Mathiassen med fleras kontrollerade experiment om industriell<br />
montering (Mathiassen & Winkel, 1996) jämförde forskarna trötthetsutvecklingen<br />
över en 4 timmars arbetsperiod då försökspersonerna<br />
antingen fick arbeta med endast en kortare fikapaus efter 2 timmar<br />
eller med ytterligare 20 minuters paus i anslutning till fikapausen.<br />
I det senare fallet var arbetstakten under monterings<strong>arbetet</strong> högre<br />
som kompensation för att pausen inte innehöll montering. Forskarna<br />
fann inga skillnader i trötthetsutveckling mellan de två uppläggen.<br />
I van den Heuvel med fleras studie av aktiva <strong>och</strong> passiva pauser i<br />
kontorsarbete (van den Heuvel m.fl., 2003) var effekten av pausinnehållet<br />
blygsam, som framgått ovan. Däremot fann forskarna tydliga<br />
skillnader mellan den grupp som fortsatte arbeta som vanligt <strong>och</strong> de<br />
två grupper som fick regelbundna pop-ups om att ta en paus från<br />
<strong>arbetet</strong>. Besvären minskade under studieperioden för flera personer<br />
i pausgrupperna än i kontrollgruppen. Pausgrupperna presterade<br />
också bättre i sitt arbete än kontrollgruppen.<br />
Henning med fleras studie av anställda på ett försäkringsbolag<br />
(Henning m.fl., 1997a) innehöll förutom de två uppläggningarna<br />
58