Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
7FwiihSQY
7FwiihSQY
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ten av fysisk <strong>variation</strong> inte är liktydiga med att initiativ för ökad<br />
<strong>variation</strong> inte kan ge positiva resultat. Att så är fallet framgår otvetydigt<br />
av idrotts- <strong>och</strong> folkhälsovetenskapen: bättre hälsa <strong>och</strong> ökad<br />
fysisk kapacitet kan uppnås med en klok uppläggning av växlingar<br />
mellan träning <strong>och</strong> återhämtning. Vi vet att otillräcklig <strong>variation</strong> är<br />
negativt för hälsa <strong>och</strong> välbefinnande, men forskningen har alltså<br />
ännu inte lyckats komma underfund med hur en effektiv intervention<br />
för ökad <strong>variation</strong> skulle se ut i arbetslivet. Idrotts- <strong>och</strong> träningsfysiologin<br />
pekar på att positiva effekter uppnås genom intensiv<br />
belastning under korta perioder – åtminstone i jämförelse med en<br />
arbetsdag – efterföljt av en lång period av återhämtning, <strong>och</strong> det är<br />
en relevant fråga för forskningen i vilken mån ett sådant mönster<br />
kan anpassas till villkoren i ett produktivt arbetsliv. Vilka uppgifter<br />
skulle kunna ingå i en effektiv kombination som verkligen leder till<br />
ökad <strong>variation</strong> i belastning, <strong>och</strong> som även har positiva effekter på<br />
kort <strong>och</strong> långt sikt? Vilka är de optimala tidsförloppen av växlingar<br />
mellan dessa olika uppgifter i både korta (timmar, dagar) <strong>och</strong> längre<br />
(veckor, månader, år) tidsperspektiv? Frågor av denna typ kan med<br />
fördel besvaras både genom kontrollerade experiment där man till<br />
exempel kan avfärda vissa idéer <strong>och</strong> få stöd för att fortsätta med<br />
andra, <strong>och</strong> genom interventionsstudier i arbetslivet, med de svårigheter<br />
i genomförande <strong>och</strong> tolkning som de oundvikligen innebär<br />
(Silverstein & Clark, 2004, Westgaard & Winkel, 1997). Samtidigt<br />
utvecklas forskningsmöjligheterna snabbt, med nya, kreativa studieupplägg<br />
(Schelvis m.fl., 2015) <strong>och</strong> nya tekniska möjligheter för<br />
insamling av mätdata över långa perioder (Skotte m.fl., 2014). Vi vill<br />
särskilt peka på behovet av studier av ändrade arbetsfördelningar<br />
på en organisatorisk nivå, där till exempel en fullständig eller partiell<br />
jobbrotation dokumenteras <strong>och</strong> följs upp för samtliga berörda<br />
individer <strong>och</strong> inte enbart de som jobbrotationen är tänkt att hjälpa;<br />
<strong>och</strong> där det även finns en kontrollgrupp som inte genomgår samma<br />
organisationsförändringar. En intressant vinkling av en sådan forskning<br />
rör i vilken grad företag <strong>och</strong> organisationer i dagens arbetsliv<br />
överhuvudtaget kan erbjuda arbetsuppgifter som lämpar sig för en<br />
effektiv jobbrotation, eller om outsourcing <strong>och</strong> nischning inneburit<br />
att tillräcklig diversitet mellan arbetsuppgifter inte finns inom den<br />
egna organisationen. I så fall måste man vidga vyerna <strong>och</strong> undersöka<br />
möjligheter att korsa arbete mellan olika företag <strong>och</strong> branscher;<br />
till exempel kombinera arbete i vården <strong>och</strong> på callcenter.<br />
I boken Arbetslivsfysiologi av Toomingas med flera reflekterar<br />
författarna i ett avslutande <strong>och</strong> framåtskådande kapitel över vilket<br />
yrke som på ett optimalt sätt representerar en fysiskt <strong>och</strong> mentalt<br />
77
Change language