Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
7FwiihSQY
7FwiihSQY
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sisk belastning. Som vi förklarade i det föregående kapitlet förutsätter<br />
ett lyckat resultat, åtminstone för aspekten hur mycket, att de olika<br />
arbetsuppgifter som ingår i jobbrotationen skiljer sig åt i medelbelastning<br />
<strong>och</strong> att de var för sig bidrar med <strong>variation</strong>. Studien av<br />
Möller m.fl. (Möller m.fl., 2004) illustrerar att en rotation kan leda till<br />
minskad <strong>variation</strong>, tvärs emot intentionerna. Det borde alltså vara en<br />
självklar del av en interventionsstudie om jobbrotation att dokumentera<br />
vilka förändringar som faktiskt sker i belastningens <strong>variation</strong> för<br />
de individer som ingår i rotationen. I den delen finns ett stort behov<br />
av forskning i syfte att förstå vilka (typer av) arbetsuppgifter som<br />
är meningsfulla att inkludera i en jobbrotation (arbetsväxling), till<br />
exempel genom att dokumentera enskilda uppgifters belastningsnivå<br />
<strong>och</strong> <strong>variation</strong>, räkna fram det förväntade resultatet då de kombineras,<br />
<strong>och</strong> sedan kontrollera att de skattade effekterna på den fysiska<br />
<strong>variation</strong>en verkligen visar sig, även i den verkliga jobbrotationen<br />
i fält. I teorin skulle man kunna tänka sig en ”jobbrotation” även<br />
mellan organisationer <strong>och</strong> företag, så att ett jobb för den enskilde var<br />
komponerat av delar från olika organisationer. Detta kräver ett djupgående<br />
samarbete mellan respektive organisationer, <strong>och</strong> en utsträckt<br />
välvilja från till exempel fack <strong>och</strong> arbetsgivarorganisationer, <strong>och</strong> det<br />
finns inga dokumenterade exempel på framgångsrika initiativ av<br />
denna karaktär i den belastningsergonomiska litteraturen.<br />
En annan anmärkningsvärd observation är den totala frånvaron<br />
av experimentella studier av jobbrotation även om sådana studier<br />
är fullt möjliga. Man kan mycket väl tänka sig studier som efterliknar<br />
en jobbrotation inom en persongrupp av hanterbar storlek, <strong>och</strong><br />
tar reda på i vilken mån rotationen innebär mera belastnings<strong>variation</strong><br />
(<strong>och</strong> leder till andra fysiologiska <strong>och</strong> psykologiska utfall) än<br />
en arbetsfördelning där deltagarna är ”specialister”. Men sådana<br />
studier av alternativa arbetsfördelningar mellan flera personer, dvs.<br />
”kollektiv ergonomi”, är oerhört sällsynta. Kontrollerade experiment<br />
om växling mellan olika arbetsuppgifter har hittills enbart ägnats<br />
åt frågor som rör den enskilde individens belastning, oberoende av<br />
andra individer (Raina & Dickerson, 2009), vilket egentligen inte är<br />
särskilt intressant om man vill förstå effekterna av arbetsväxling på<br />
en gruppnivå. Genusinriktade studier fattas också, även om man kan<br />
förmoda att effekten på fysisk <strong>variation</strong> av en arbetsväxling i genomsnitt<br />
skiljer sig mellan kvinnor <strong>och</strong> män, eftersom belastningen i var<br />
<strong>och</strong> en av de arbetsuppgifter som ingår i rotationen skiljer sig något<br />
mellan könen. En fråga av ett kanske ännu större intresse ur ett genusperspektiv<br />
är om kvinnor <strong>och</strong> män ges samma möjligheter att dra<br />
nytta av en arbetsväxling. Vi visade i en tidigare kunskapssamman-<br />
49
Change language