Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

annan, och 1 visar att det är fullständigt säkert att belastningen blir
olika i de olika arbetsuppgifterna. Det finns både kontrastmått som
uttrycker sannolikheten för att olika individer kommer att ha olika
belastningar när de utför olika arbetsuppgifter (Mathiassen m.fl.,
2005) och kontraster som speglar hur säkert det är att en och samma
individ kommer att uppleva olika belastningar då hen arbetar med
olika uppgifter (Barbieri m.fl., 2015, Richter m.fl., 2009). Särskilt det
senare kontrastmåttet är användbart för att begrunda hur säkert en
kombination av olika arbetsuppgifter verkligen kommer att leda till
en ändrad belastningsvariation (figur 2E).
Tidsförloppet av den fysiska belastningen i ett arbete (ett jobb)
som består av flera arbetsuppgifter kan principiellt påverkas på
tre olika sätt: genom en ändring av innehåll eller villkor i enskilda
befintliga arbetsuppgifter, genom en ändrad uppläggning över tid
av dessa arbetsuppgifter, och genom att tillföra nya arbetsuppgifter
(figur 3). Därtill kommer att individen kan ändra sitt sätt att utföra
arbetet utan att något nödvändigtvis behöver hända med arbetsuppgifternas
innehåll och struktur, men som vi framhållit tidigare kommer
kunskapssammanställningen inte att ta upp arbetsteknik och
hur den skiljer sig inom och mellan individer, eller hur den påverkas
av individriktade insatser som kurser i ergonomi.
Initiativ som ändrar den fysiska belastningen i enskilda arbetsuppgifter
(jämför figur 3A och 3B) kan i princip påverka både spridningen
(aspekten hur mycket) och frekvensen (aspekten hur ofta) av
till exempel muskelbelastning och arbetsställning, liksom huruvida
det finns återkommande belastningsmönster. Variationen skulle
kunna påverkas av att ändra den utrustning som står till buds för att
utföra uppgiften, av att ändra uppgiftens innehåll och av att ändra
uppgiftens arbetsmönster. ”Utrustning” täcker i en vid mening in
hur arbetsstationen är utformad och vilka verktyg som står till förfogande.
Det gäller både den ”nära” arbetsplatsen, som till exempel
skrivbord, stol, skärm och mus på en datorarbetsplats, och det gäller
den spatiala, ”geografiska” miljön där arbetet utförs, dvs. utformningen
av lokalerna runt omkring den nära arbetsplatsen. Den spatiala
miljön avgör till exempel hur långt man behöver gå till skrivaren
eller vilka tekniska lösningar som finns för kommunikation med
omvärlden. ”Arbetsinnehåll” rör de faktiska uppgifter individen behöver
utföra för att åstadkomma den produkt eller tjänst som arbetet
går ut på att ta fram eller, ifall det är frågan om en rast eller paus,
de aktiviteter individen själv kan välja att göra. Med ”arbetsmönster”
avser vi hur arbetet styrs, till exempel i termer av förväntad
arbetstakt eller graden av autonomi i arbetsprocessen. Utrustning,
20