Årsredovisning 2016 Migrationsverket
Årsredovisning+2016
Årsredovisning+2016
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RÄTTSLIG KVALITET<br />
Figur 88 Bedömning av system, metoder<br />
och kompetens för rättslig kvalitet.<br />
Rättslig kvalitet Hög Medel Låg<br />
System för att föra ut rättslig<br />
information<br />
Stöd och expertkompetens<br />
i migrationsrätt och<br />
förvaltningsrätt<br />
System för att fånga upp<br />
rättsliga frågeställningar<br />
från linjen<br />
Tillräcklig kompetens<br />
hos medarbetarna i den<br />
operativa verksamheten<br />
Metod för kvalitetsuppföljningar<br />
inom asyl<br />
Metod för kvalitetsuppföljningar<br />
inom tillstånd<br />
Metod för kvalitetsuppföljningar<br />
inom<br />
mottagning/förvar<br />
System för lärprocess<br />
med anledning av JO:s kritik<br />
System för analyser av<br />
orsakerna till de längsta<br />
handläggningstiderna<br />
System för analyser av<br />
ändringar i domstolar<br />
på ett nationellt plan. Men också att ge ett underlag<br />
för när myndigheten tar fram strategier för rättslig<br />
styrning och stöd samt kompetensutveckling. Genom<br />
en metod för nationell kvalitetsuppföljning med<br />
uppföljning av ärenden från myndighetens samtliga<br />
regioner mäts även enhetligheten av beslutsfattandet<br />
på myndigheten.<br />
Den första nationella kvalitetsuppföljningen omfattade<br />
400 slumpmässigt utvalda ärenden avgjorda<br />
under perioden 1 maj till den 30 september <strong>2016</strong>.<br />
Den nationella uppföljningen visar att utgången,<br />
det vill säga om sökanden har fått rätt beslut, är rätt i<br />
84 procent av de granskade ärendena. I 14 procent är<br />
utgången diskutabel och med det menas att gruppen<br />
av granskare har haft olika uppfattningar om utgången<br />
är korrekt eller inte. Vidare framkommer att<br />
enhetligheten är god. De avvikelser som förekommer<br />
är enbart marginella. <strong>Migrationsverket</strong> bedömer detta<br />
som ett gott resultat som visar att vi har god rättslig<br />
kvalitet i våra asylärenden, men det finns fortfarande<br />
ett stort behov av att utveckla vår rättsliga kvalitet för<br />
att bli ännu bättre. Exempelvis behöver vi ytterligare<br />
insatser när det gäller förutsättningarna för rättslig<br />
kvalitet - som att systemen för att föra ut och fånga<br />
upp rättsfrågor i verksamheten behöver förbättras och<br />
kompetensen hos de nyanställda behöver öka.<br />
<strong>Migrationsverket</strong>s samlade bedömning av förutsättningarna<br />
för att följa upp och åtgärda brister kan<br />
sammanfattas i följande bedömning.<br />
Figur 89 Utgången i ärendet<br />
Felaktig 2%<br />
Diskutabel 14%<br />
Korrekt 84 %<br />
Rättslig kvalitet Hög Medel Låg<br />
Rättslig kvalitet<br />
– rätt förutsättningar finns<br />
8.1.2 KVALITETSUPPFÖLJNINGAR<br />
Under verksamhetsåret har <strong>Migrationsverket</strong> genomfört<br />
systematiska, tematiska och nationella kvalitetsuppföljningar.<br />
De systematiska och nationella<br />
kvalitetsuppföljningarna har endast genomförts inom<br />
asylprövningen. Ärenden inom processen Boende och<br />
stöd och tillståndsprövningen har enbart följts upp<br />
genom tematiska kvalitetsuppföljningar. Resultatet<br />
av dessa uppföljningar utgör till stor del bedömningen<br />
av den rättsliga kvaliteten i <strong>Migrationsverket</strong>s<br />
beslutsfattande.<br />
Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus<br />
År <strong>2016</strong> beslutade <strong>Migrationsverket</strong> om en metod för<br />
att genomföra en nationell kvalitetsuppföljning med<br />
regionalt fokus i asylärenden. Syftet med den nationella<br />
kvalitetsuppföljningen var att skapa en överblick<br />
över den rättsliga kvaliteten i <strong>Migrationsverket</strong>s<br />
handläggning av och beslutsfattande i asylärenden<br />
Vidare visade uppföljningen att utredningarna av<br />
identitet är generellt bra genomförda. Identitetsutredningarna<br />
har genomgått en tydlig förbättring. Även<br />
längden på utredningarna är bra. Det framkommer en<br />
viss tendens att utreda för mycket av perifera frågor<br />
utanför den asylrättsliga kärnan. Granskningen visar<br />
att utredaren i många fall hade behövt spela en mer<br />
aktiv roll i utredningssamtalet för att rikta in utredningen<br />
på skyddsskäl, hemvist, identitet och risken<br />
för den sökande vid ett återvändande till hemlandet.<br />
<strong>Migrationsverket</strong> ska se till att ett ärende blir utrett<br />
efter dess beskaffenhet och med det menas att ären-<br />
MIGRATIONSVERKETS ÅRSREDOVISNING <strong>2016</strong> 65