Årsredovisning 2016 Migrationsverket

RÄTTSLIG KVALITET
Uppföljningen visar på viss skillnad i ett jämställdhetsperspektiv
trots ett överlag positivt utfall.
Det finns sannolikt flera faktorer som samverkar och
bidrar till detta. Rapporten från kvalitetsuppföljningen
anger till exempel bristande kunskap om kvinnors
livssituation i ursprungsländerna och vissa normativa
föreställningar som påverkar bedömningen av tillförlitligheten
av de uppgifter som sökande lämnar.
8.2.2 ÅTGÄRDER MOT MÄNNISKOHANDEL
Migrationsverkets viktigaste roll i arbetet mot människohandel
är att upptäcka misstänkta offer och se
till att brottsbekämpande och stödjande myndigheter
kopplas in vid misstanke om människohandel.
Under 2016 har antalet interna rapporter om
misstänkt människohandel ökat. Ökningen i antal har
varit jämn under hela 2016. Totalt har 341 rapporter
inkommit och av dessa avser 91 minderåriga personer.
Under 2015 inkom det 195 rapporter, varav 66
avsåg minderåriga. Antalet ökade därmed totalt med
75 procent och för antalet minderåriga var ökningen
37,9 procent år 2016. År 2014 inkom det 111 rapporter,
varav 11 avsåg minderåriga barn. Flest rapporter
har under 2016 lämnats in beträffande medborgare
från Nigeria, Kina och Somalia.
En förklaring till ökande rapporteringarna 2016 är
det stora antalet asylsökande som sökte skydd i Sverige
under framförallt andra halvåret 2015. En annan
orsak är att myndigheten 2016 arbetat aktivt med att
öka kompetensen bland medarbetare i att identifiera
misstänkta offer för människohandel.
8.2.3 TRYGGHETSBOENDE
Våren 2016 beslutades om att införa en ny boendeform;
trygghetsboenden. Syftet med trygghetsboenden
är att kunna erbjuda boende i större städer till
sökande i utsatta situationer som har behov av att
komma närmare civilsamhällets föreningar. Införande
av boendetypen har pågått under sommar och höst
2016, det rör sig om totalt 45 platser nationellt nära de
tre storstäderna.
8.2.4 SÖKANDE MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Myndigheten har i samarbete med Arbetsförmedlningen
arbetat med att slutföra ett projekt kring hur
vi upptäcker och ger stöd till sökande med funktionsnedsättning.
Arbetet omfattar asylperioden och
etableringsperioden.
8.2.5 HBTQ-PERSONER
Myndigheten har fortsatt arbetssättet med hbtq-specialister
vid asylutredning och beslutsfattande samt
överprövning och prövning av verkställighetshinder.
Syftet med denna ordning är att hbtq-specialisten
bidrar med sin kunskap till så många personer som
möjligt, men samtidigt utreder hbtq-skäl när de förekommer
i hens egna ärenden. Migrationsverket för
inte statistik över antalet inkomna asylsökningar med
hbtq-anknytning.Enligt utlänningsdatalagen är det
förbjudet att använda sådana sökbegrepp som avslöjar
känsliga personuppgifter om någons sexualliv.
8.2.6 BARNRÄTTSPERSPEKTIVET
Migrationsverket strävar efter att pröva alla barns
ärenden individuellt och att hänsyn till barnets bästa
tas i alla delar av processen. Barnkonsekvensanalyser
är den metod som myndigheten använder inför beslut
och andra åtgärder som rör barn.
Under året har kvalitets- och enhetsuppföljningar
gjorts som belyser barnrättsperspektivet. De uppföljningar
som gjorts visar bland annat att:
• barn har bristande kännedom om möjlighet att
genomgå initial åldersbedömning. Endast i 19
procent av de ärenden som granskats framgår det
att barnet har fått denna information,
• hänsyn tas till individuella förutsättningar vid
utredning av barn. Enheterna som följts upp har
ställt barnanpassade frågor och haft ett ödmjukt
och bra bemötande,
• det finns vissa utmaningar så som att yngre barn
inte hörs vid utredningar och att barnkonsekvensanalyser
inte används i samtliga ärenden. I motsats
till de råd som finns i stödmaterialet kring
barn, att intervjua barn under sju år, så startar
utredningar med barn först när de är 9 till 10 år,
• dokumentationen i barnens ärenden behöver
förbättras. Det finns bra dokumentation om när
och varför barn inte har hörts, men information
som framkommer i barnfokuserade samtal med
föräldrar tillförs inte barnets ärende i tillräcklig
utsträckning,
• att använda barnens namn i besluten och skriva
ut vad barnet själv eller förälder har berättat som
sina asylskäl i beslutet pekas också ut som ett
förbättringsområde.
Under 2016 har Migrationsverket fortsatt att arbeta
medvetet med att höja kunskapen hos personalen
om barn i migration genom utbildningspaketet med
samma namn. Deltagandet i utbildningar om barn i
migration är dock lågt sett till andelen barn i Migrationsverkets
processer och antalet nyanställda de
senaste åren.
MIGRATIONSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016 69