Attention! Your ePaper is waiting for publication!
By publishing your document, the content will be optimally indexed by Google via AI and sorted into the right category for over 500 million ePaper readers on YUMPU.
This will ensure high visibility and many readers!
NYHETER NYHETER CYKLISTBLOGGEN FÅR SVENSK CYKLINGS OPINIONSPRIS HALLÅ DÄR CHARLOTTE HAGSTRÖM … …docent i etnologi vid Lunds universitet som sedan ett par år tillbaka driver forskningsprojektet Cykeln och friheten tillsammans med en kollega. Nu är hon aktuell med rapporten Att balansera på två hjul – en etnologisk undersökning av cykelkurser för vuxna inom projektet Frihet på Cykel. Charlotte är också ny ledamot i Cykelfrämjandets styrelse. Du har sedan länge intresserat dig för cykeln utifrån olika perspektiv. Varför? – Jag tycker själv väldigt mycket om att cykla och har gjort det i princip varje dag sedan jag lärde mig. Cykeln finns nästan över hela världen men kan tillskrivas många olika betydelser beroende på sammanhang. Det är inte samma sak att cykla i Sverige i dag som år 1919 och en som cyklar i exempelvis Johannesburg har inte samma förutsättningar som någon som cyklar här. Tidigare har du intresserat dig för erfarna cyklister eller personer som använder cykeln flitigt. Sedan tog det en annan vändning och du riktade in dig på dem som inte kan cykla – men vill lära sig. Hur kom det sig? – Jag har en del utländska studenter som inte kan cykla och det fick mig att börja fundera på det som är så självklart för mig och oss som kan det. Att inte kunna cykla kan innebära ett utanförskap, det kan nästan jämföras med att inte kunna läsa. Och sedan när man har lärt sig får man tillgång till olika sammanhang man tidigare varit utesluten från. I min forskning har jag kommit fram till fyra huvudsakliga skäl till varför personer inte har lärt sig cykla: skador eller sjukdom, att något skrämmande har skett när man som liten försökte lära sig, trafikmiljöfaktorer samt kulturella faktorer, som att det har ansetts vara en ”pojkgrej” och inte för flickor. Vad är skillnaden mellan att lära sig cykla som barn och som vuxen? – Det är lite som att lära sig spela ett instrument som barn, då inser man inte att det är svårt. Men som vuxen vet man att det är svårt och därför blir det också det. Många som lär sig säger det, att man måste försöka sluta tänka och bara göra. Barn lär sig nya saker hela tiden men som vuxen gör man ju inte det på samma sätt och det är också därför det blir en så stor sak när det väl sker. Studien handlar inte bara om kursdeltagarna utan även om instruktörerna som är där på volontär basis? Berätta om dem! – Jag började intressera mig för dem som engagerar sig volontärt och ville undersöka deras drivkrafter. Många gör det för att de känner att de får så mycket tillbaka, att det är så fantastiskt att vara med när någon lär sig något som man som vuxen förväntas kunna. Slående är också att instruktörerna har väldigt olika förhållningssätt till cykeln. Vissa är hängivna cyklister som också gillar att meka medan andra nästan aldrig ens cyklar själva. Det är en stor bredd. Du blev sedan själv lockad till instruktörssidan? – Jag var ju först med på kurserna i egenskap av forskare och skulle göra observationer men sedan blev jag tillfrågad att hjälpa till och då blev jag fast. Jag trodde inte att jag skulle gå ingång så mycket som jag gjorde. Hur ser din personliga relation till cykeln ut? – Jag cyklar på olika sätt beroende på situation. Dels är jag vardagscyklist och cyklar till jobbet varje dag. För några år sedan skaffade jag också en mountainbike. Jag är 50 plus så jag cyklar ganska försiktigt men hade jag varit 30 hade jag cyklat på ett annat sätt. Jag har också en landsvägscykel och när jag cyklar på den går jag in för att träningscykla. Fanny Westin Framtidens cykel garage är här Är framtiden här nu? Ja, det verkar så. I alla fall av det nya helautomatiska cykelgaraget Cykelsnurran att döma. Garaget finns i Ropsten i Stockholm och här finns 24 förhyrda platser. Hur funkar det då? Jo, den elektroniska nyckeln läggs på nyckelläsaren och fram snurrar den förhyrda platsen och dörren öppnas. Cykeln parkeras och dörren stängs därefter automatiskt. Kostnaden är 200 kronor i månaden. Cykelsnurran är ett pilotprojekt hos Stockholm Parkering och är en del i utvecklingsarbetet inom ramen för hållbar mobilitet. Region Gävleborg och Biketo prisas för vintersatsning Att få fler bilpendlare att låta bilen stå under vinterhalvåret och i stället ta cykeln till jobbet samt att påverka snöröjningen genom att studera cyklisternas framkomlighet. Så kan Region Gävleborgs vinnande vintercyklingsprojekt och tillika bidrag till innovationstävlingen Cykel Plus Minus sammanfattas. För att kunna studera och kartlägga cyklisternas rutter och framkomlighet har de samarbetat med den digitala plattformen Biketo för att via en app samla in information. Genom appen kunde de deltagande cyklisterna också betygsätta framkomlighet och snöröjning på olika sträckor. Hedersutnämnande för årets idé går till cykelreparatörerna Pedal Republic som med sin lättillgängliga mobila cykelservice har potential att vara en grogrund för att göra fler trasiga eller av annat skäl övergivna cyklar brukbara. De stockholmsbaserade vardagscyklisterna Christian Gillinger och Jeroen Wolfers driver sedan 2010 amatörbloggen Cyklistbloggen. Här skriver de om cykelinfrastruktur – och bristen på den – med en tydlig vision om att cykling ska kännas lika säkert och få samma villkor som alla andra trafikslag. Nu har de tilldelats paraplyorganisationen Svensk <strong>Cykling</strong>s opinionspris. Här följer (en del av) motiveringen: ”Cyklistbloggen är en megafon för att få tjänstemän och politiker som jobbar med trafiksituationen i Stockholm att ta hänsyn till cyklisternas behov och en dynamo för att sprida cykelglädje. Det gör Cyklistbloggen till en viktig pådrivare för ett hållbart samhälle.” Tips! Missa inte Jeroen Wolfers krönika längst bak i tidningen. SYDKUSTLEDEN INVIGD Sverige har fått sin tredje nationella cykelled för turism och rekreation – Sydkustleden, som går längs kusten mellan Simris hamn och Helsingborg. Sydkustleden knyter samman de andra nationella cykellederna Kattegattleden (Helsingborg Göteborg) och Sydostleden (Växjö-Simrishamn). Tillsammans bildar de cirka 90 mil sammanhängande cykelled. 6 <strong>Cykling</strong> nummer 2, <strong>2019</strong> <strong>Cykling</strong> nummer 2, <strong>2019</strong> 7