Bilens roll för mobiliteten – nu och i framtiden

BILENS ROLL FÖR MOBILITETEN
Barn skjutsas i allt större utsträckning med bil till skola och aktiviteter
Ökat bilinnehav och bilanvändning bland vuxna har lett till att barn
har fått en ökad mobilitet men en minskad andel oberoende mobilitet
vilket belyses i en essä av Hjorthol (se avsnitt 3.4). Resandet med bil för
barnen har ökat samtidigt som gång, cykel och kollektivtrafikanvändningen
uppges ha minskat. Denna utveckling har pekats ut som en av
orsakerna bakom en ökad förekomst av övervikt bland barn. Samtidigt
har kravet på längre resor ökat på grund av många strukturella förändringar
av barnens aktiviteter. Detta tycks speciellt gälla barn i
landsbygdsmiljö som därför i ännu större utsträckning än barn i stadsmiljö
skjutsas med bil till och från olika aktiviteter.
Trots att barn i många fall själva önskar ta sig till skolan till fots eller
med cykel önskar föräldrar av flera skäl i många fall skjutsa barnen. Ett
skäl som föräldrarna ofta anger är barnens trygghet men föräldrarnas
önskemål om kontroll har också identifierats som en viktig faktor enligt
Hjorthols översikt. Det verkar inte vara helt klarlagt om barn faktiskt
idag cyklar och går mindre än tidigare räknat i absoluta mått. Ett
ökat bilresande för barn på relativt långa avstånd kan ju leda till att
den relativa andelen gång/cykel minskar trots att dessa färdsätt faktiskt
ökar i absoluta tal.
Det råder oklarhet när det gäller eventuell förekomst och storlek av
vissa negativa bieffekter av att barn reser mera med bil, t ex på barnens
hälsa och personliga utveckling mot oberoende. Det är angeläget att
kunskapsläget förbättras för att det skall vara möjligt att göra en underbyggd
bedömning av om det kan finnas anledning att gå ut med
någon information till föräldrar. Om det finns ett informationsunderskott
finns ju risken att eventuella negativa effekter inte vägs in fullt ut
vid föräldrarnas beslut om barnens resor. Ett praktiskt problem som
behöver tacklas är att tillgången på data om barns och ungdomars resande
är bristfällig idag, bland annat på grund av resvaneundersökningarnas
uppläggning (se 4.3).
Kan sociala värderingar, normer, myter och strukturella berättelser förändra
bilismen och bilanvändningen?
Vilken roll spelar ideologier och ideologiska budskap, samtidsmyter
och strukturella berättelser för bilismens uttrycksformer och utvecklingsriktning?
I flera av forskningsrapporterna tas denna aspekt upp
utan att några definitiva svar ges. Det är närmast fråga om en hypotes
151