Bilens roll för mobiliteten – nu och i framtiden

BILENS ROLL FÖR MOBILITETEN
En omställning av biltransportsystemet griper in i de flesta
människors vardag
Den forskning som Bisek finansierat visar att bilen dominerar hushållens
transporter och att dess roll i många fall är mycket svår att ersätta
när det gäller att möjliggöra en stor mängd sociala aktiviteter från arbete
till fritid. Ett ökande antal äldre använder bilen högre upp i åren.
En aktuell föreställning som kanske kan kallas en strukturell berättelse
säger emellertid att vägtransportsystemet och bilen står inför en betydande
omvandling till följd av klimat- och miljökraven samt ytterligare
skärpta krav på trafiksäkerhet.
En omvandling av biltransportsystemet i riktning mot ett mera miljövänligt
och klimatsmart system omfattar de flesta hushåll, huvuddelen
av fordonsparken och olika slags infrastruktur. En sådan omvandlning
innebär en mångfacetterad utmaning för politik, förvaltning
och industri och problematiken kring hur den skulle kunna genomföras
måste analyseras vidare i ljuset av befintlig och ny kunskap om
bland annat hushållens aktiviteter, bilanvändning och resurser.
En omställning av denna omfattning rymmer många målkonflikter
mellan t ex klimatmål för transportsektorns och målet om tillgänglighet
där avvägningen långtifrån är självklar. Stora tekniska förändringar
kommer att behöva genomföras. För att t ex klimatmålen skall kunna
uppnås kan det vara viktigt att dessa tekniska förändringar får en
bred och snabb spridning och acceptans hos olika bilanvändare. Fordonsparken
kommer att behöva förändras i snabbare takt än vad som
hittills varit fallet.
Många har pekat på nybilsanskaffningens kritiska roll när det gäller
bilparkens sammansättning på lång sikt. Därför är kraftfulla incitament
riktade just mot nya bilars egenskaper särskilt betydelsefulla.
Men hur fördelas bördan av de anpassningar som krävs mellan
olika hushåll med och utan bil? Styrmedel som ger ekonomiska incitament
för t ex en bättre säkerhet riskerar att få en regressiv fördelningsprofil
eftersom de i högre utsträckning träffar höginkomsttagare, som
ofta kör dyrare och säkrare bilar. Olika ekonomiska incitament för att
stimulera till en övergång till mera bränslesnåla och miljövänliga bilar
har liknande effekter (Se Rickard Walls artikel, avsnitt 5.2). En bränsleskatt
verkar i första steget direkt på hushållsinkomsten för alla hushåll
men slår relativt hårdare på hushåll med lägre inkomster. Det är inte
helt lätt att se hur en återföring av skatteinkomsterna kan göras på ett
sätt som faktiskt har en god träffsäkerhet när det gäller att undvika de
regressiva inkomstfördelningseffekterna av en bränsleskatt.
153