En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
KOPPOR, LÄKARE OCH SPAnSKA FLUgOR<br />
maren galenos representerade synen <strong>på</strong> att <strong>sjukdom</strong>arna berodde <strong>på</strong> disharmoni inne i krop-<br />
pen. De fyra kroppsvätskorna kombinerades med de fyra elementen (luft, vatten, jord och eld).<br />
Sjukdom berodde <strong>på</strong> att balansen mellan kroppsvätskorna och elementen hade rubbats. Den<br />
medicinska vården grundade sig långt <strong>på</strong> galenos <strong>sjukdom</strong>slära. Både galenos och Hippokra-<br />
tes placerade alltså <strong>sjukdom</strong>arna i en biologisk kontext, medan den krista medicinen placerade<br />
dem i en andlig kontext. För kyrkan var <strong>sjukdom</strong>sförklaringarna i huvudsak besatthet, str<strong>af</strong>f<br />
och gudomlig prövning. 45 I det humoralpatologiska tänkesättet var <strong>sjukdom</strong>arna inte från<br />
varandra strikt separerade helheter, utan föränderliga. Under en epidemi kunde <strong>sjukdom</strong>en<br />
ändras till en annan och <strong>sjukdom</strong>en kunde orsakas av andra <strong>sjukdom</strong>ar. 46<br />
Först <strong>på</strong> 1700-talet började humoralpatologin förlora mark som förklaringssgrund, men<br />
den kunde vid behov ännu åberopas. Den efterföljdes av iatromekaniken (av grek iatros, lä-<br />
kare), direkt inspirerad av den vetenskapliga revolutionen, väl anpassad till tidens anda. Män-<br />
niskokroppen uppfattades som en levande maskin, uppbyggd av leder, axlar, hävstänger och<br />
slussanordningar. Vid behov kunde den med enkla ingrepp restaureras. Läkaren sågs alltså<br />
närmast som en ingenjör. Den parallella riktning som kallades iatrokemi tog i stället upp de<br />
paracelsiska kemiska principerna och såg <strong>på</strong> <strong>sjukdom</strong> som brist <strong>på</strong> jämvikt mellan dessa; en<br />
sådan brist botade man genom att tillföra kemiska läkemedel. 47 Mot slutet av 1700-talet följdes<br />
iatromekaniken av brownianismen, dvs. tanken av att alla <strong>sjukdom</strong>ar återfördes <strong>på</strong> retningar i<br />
nervsystemet.<br />
Den febersjuka båtsmannen i ett tält <strong>på</strong> Tjurkö utanför Karlskrona var sjuk, vare sig frågan<br />
betraktas ur en objektiv eller en subjektiv synvinkel. För honom var det kanske inte relevant<br />
att analysera <strong>sjukdom</strong>ens eller hälsans väsen. Förenklat kan man kanske säga, att <strong>på</strong> 1700-talet<br />
betydde kriget oftast <strong>sjukdom</strong> och <strong>sjukdom</strong> oftast död. Hur båtsmannen personligen upplevde<br />
sin <strong>sjukdom</strong> vet man tyvärr inte. Dylika källor är svåra att hitta, ifall de överhuvudtaget exis-<br />
terar.<br />
45 Johannisson 2004, s. 187.<br />
46 Vuorinen 2002, s. 27.<br />
47 Lindroth 1978, s. 416.<br />
22
Change language