En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda

FLOTTAn, KRIgET OCH SMITTAn
fångar skulle bemötas med värdighet. Sårade fångar skulle ”förbindas, ansas och skötas som
om de vore eget folk”. 138
III.2. Kriget 1788–1790
År 1788 bröt kriget mellan Ryssland och Sverige ut. Kriget inleddes på direkt initiativ av gustav
III och det var Sverige som anföll - även om detta maskerades efter bästa förmåga. Som politiska
motiveringar till kriget brukar en önskan om att förbättra Finlands gräns mot Ryssland näm-
nas. En gräns på Karelska näset skulle vara lättare att försvara än den dåvarande gränsen längs
Kymmene älv. Man var av den åsikten, att styrkor nära den ryska huvudstaden skulle orsaka
ett tryck på Ryssland att hålla fred. Som en krigsorsak anges även Rysslands s.a.s. traditionella
inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Detta hade dock minskat med tiden - inte p.g.a.
minskat intresse, utan främst genom att den svenska oppositionen inte var beredd att låta sig
ledas av Ryssland. 139 Erik Lönnroth tar även upp en annan syn på gustavs krigsiver: denne ville
följa i sina förfäders spår och visa sig vara en stor krigarkung. 140 Inrikespolitiskt hade kungen
svårigheter. Riksdagen 1786 hade, ur kungens synvinkel, varit ett misslyckande. I olika frågor
hade alla fyra stånd allierat sig mot kungen. Ett krig mot Ryssland kunde kanske dessutom
dämpa oppositionen i hemlandet.
Men Sverige var inte i skick för ett långvarigt krig. Den ekonomiska grundvalen var svag;
de franska subsidierna upphörde 1788, och några andra lyckades man inte förhandla sig till.
Förråd, utrustning och reserver var otillräckliga. En kortvarig kampanj kunde man kanske
klara – och det var en sådan som även planerades. För en långvarig kampanj fanns det inte till-
räckligt av någonting. 141 Men trots uteblivna subsidier och trots finansiella svårigheter i gemen
inledde gustaf III våren 1788 en intensiv upprustning.
Planeringen för kriget började i januari 1788, och i sina huvuddrag var planen utarbetad av
generalmajoren Johan Christoffer Toll. Enligt planen skulle den svenska linjeflottan i blixtfart
ta kontroll över Finska viken, varefter huvuddelen av den svenska armén med hjälp av Arméns
138 Hägg 1943, s. 434.
139 För orsakerna till kriget 1788–1790 se allmänna verk: t.ex. Meinander 2006, s. 85; Jern 1996, s. 408; Lönnroth 1986, s.
161–162.
140 Lönnroth 1986, s. 167.
141 Rystad 1992, s. 21.
44