En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KOPPOR, LÄKARE OCH SPAnSKA FLUgOR<br />
adlad och med professors titel. Omvänt började även univerisitetsutbildade läkare syssla med<br />
kirurgi, både genom att undervisa i ämnet och genom att utföra operationer. 96<br />
Inom militären stod fältskärerna och läkarna under krigsförvaltningen. 1682 bestämdes,<br />
att varje regemente skulle förses med en regementsfältskär och tre kompanifältskärer. <strong>En</strong> av<br />
regementsfältskärens viktigaste åligganden var besiktigandet av rekryterings- och andra mö-<br />
ten. De var skyldiga att vistas där regementet låg. Mästarfältskärarna erhöll lön <strong>på</strong> stat och<br />
boställen. Mot ett bestämt bidrag från staten var den skyldiga att underhålla tre ”goda gesäller”.<br />
De sistnämnda fungerade som biträden, och vid krigstid användes de för arméns behov.<br />
Under 1700-talet började fältskärena långsamt att ersättas av och kompletteras med lä-<br />
kare och kirurger, som hade akademisk utbildning. Det var de graduerade läkarna som hade<br />
det <strong>högst</strong>a ansvaret för arméns och flottans tillstånd. 97 Länge var det de inkallade fältskärerna<br />
som med sina fältkistor gjorde det tunga arbetet, opererade de sårade och vårdade de tusentals<br />
soldater och matroser som föll offer för epidemier. 98<br />
Antalet medicinsk personal, vare sig civil eller militär, var inte stort. År 1700 var antalet<br />
provinsialläkare 7 och stadsläkare 6. 99 1773 fanns det 32 provinsialläkare och 8 stadsläkare.<br />
Finland fick sin första distriksläkare 1749. I Finland, i Åbo, fanns det mot 1700-talets slut en<br />
enda medicine professor, som svarade för hela ämnesområdet och som ännu vid seklets mitt var<br />
den ende vetenskapligt utbildade läkaren i Finland. 100<br />
I slutet av frihetstiden fanns det således i Sverige ett organiserat medicinalväsende, då<br />
merkatilismens ekonomiskt – politiska tankesätt gynnade dess utvecklande. Under den gusta-<br />
vianska tiden gjordes däremot inga vidare framsteg i form av statliga åtgärder.<br />
96 Lindroth 1978, s. 417.<br />
97 Lindroth 1978, s. 423.<br />
98 Lindroth 1978, s. 424.<br />
99 Högberg 1983, s. 200.<br />
100 Lindroth 1978, s. 490.<br />
34