En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FLOTTAn, KRIgET OCH SMITTAn<br />
eskader ha krävt en bemanning om sammanlagt 3751 man. 113 1790 beräknas det ha behövts ca<br />
7000 värvade man för flottornas bemanning. 114<br />
Manskapet storlek och dess geogr<strong>af</strong>iska spridning gjorde, att en epidemi inom flottan med<br />
<strong>högst</strong>a sannolikhet skulle spridas i stora delar av riket.<br />
Skärgårdsflottan hade både Stockholm och Sveaborg som bas. I detta arbete behandlas en-<br />
bart den Finska eskadern och dess bas, Sveaborg, som var en av världens största och modernaste<br />
fästningsanläggningar. Byggnadsarbetet hade börjat 1748 och trots att det aldrig slutfördes<br />
enligt planerna var fästningen fullt försvarsduglig. Flottans hemmahamn var den välskyddade<br />
Artilleriviken, med vinter- och reparationsdocka tätt intill. I krig beräknades fästningen be-<br />
höva en bemanning om ca 7000 man.<br />
III.1.2. Örlogsflottan<br />
Örlogsflottan, med Karlskrona som bas, har enligt Jan glete blivit rätt negativt behandlat<br />
inom forskningen. Stridigheterna mellan Arméns flotta och örlogsflottan slutade till den för-<br />
ras fördel. Den svenska linjeflottan är i sitt hemland en mycket missförstådd och missaktad<br />
institution, där gustav III:s tid har upplevts som en ljusglimt. Tyvärr saknas nyare forskning<br />
om vissa för detta arbete relevanta konkreta frågor: frågor gällande örlogsflottans personal- och<br />
proviantläge och om fartygens materiella status. 115<br />
<strong>En</strong>ligt Jan glete var örlogsflottans fartyg väl underhållna och i gott skick. Flottans skepp<br />
hade en lång medellivslängd, t.o.m. 50–60 år – detta tack vare högklassigt materialval och ett<br />
gott timmermansarbete. nackdelarna var att gamla konstruktioner levde vidare trots att de<br />
inte längre t.ex. uppfyllde nya minimikrav <strong>på</strong> t.ex. storlek. Åtminstone fram till 1760-talet var<br />
den svenska linjeflottan den bäst underhållna i Europa. 116<br />
Under gustav III <strong>på</strong>börjades ett intensivt och snabbt nybyggnadsprogram. Arbetet leddes<br />
av Fredrik Henrik <strong>af</strong> Chapman och Henrik <strong>af</strong> Trolle. <strong>af</strong> Chapman konstruerade en ny skepps-<br />
typ, ”Vasa”, som provseglades 1779. <strong>En</strong>ligt den av Henrik <strong>af</strong> Trolle uppgjorda nybyggnadspro-<br />
grammet skulle linjeflottan vara omgestaltad till år 1788, och då skulle den bestå av 21 skepp av<br />
113 nikula 1933, s. 188–189.<br />
114 nikula 1933, s. 223.<br />
115 glete 1992, s. 122, 124.<br />
116 glete 1992, s. 124–125.<br />
38
Change language