En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda

I.2. Problemställning
InLEDnIng
Arbetets syfte är att kartlägga flottans epidemi och dess spridning samt de medicinska och
politiska åtgärder som myndigheterna tog för att tackla den. Krigföring var (och är) intimt
lierad med epidemier och sjukdomar. Det var regel att fler soldater dog i olika sjukdomar än
på slagfältet. Den stora dödligheten försvårade rekryteringen, och den militära hälsovården
var hektiskt sysselsatt med att försöka förbättra omständigheterna. Epidemin och de många
dödsfallen var ett medicinskt, ett militärt och ett politiskt problem. Epidemin blev också ett
ärende på högsta nivå.
För att förstå sjukdomen och de rapporter som skrevs är det nödvändigt att först teckna en
bild av epidemin; av den omgivning den spreds i och hur den spreds. Tyngdpunkten vilar dock
på att kartlägga den samtida synen på den aktuella epidemin. Då sjukdomens faktiska orsaker
och till en viss mån även spridningsvägar var okända är det givande att studera materialet ur ett
medicinhistoriskt perspektiv. De olika myndigheterna skickade sina representanter till Karls-
krona. I deras berättelser och rapporter förklarades epidemins orsaker och spridning på olika
sätt, beroende på rapportörens egen sjukdomssyn. genom en jämförelse av dessa texter borde
de olika sjukdomssynerna framträda, vilka behadlingsformer som ansågs verksamma och hur
staten ingrep och eventuellt styrde situationen.
Epidemin kan även granskas som ett politiskt problem. Hälso- och sjukvård är i sig ett
maktinstrument, en möjlighet till statlig kontroll över individen. I arbetet utreds vilka åtgärder
som vidtogs, men det påvisas även hur det politiska läget med dess problem påverkade myndig-
heternas, och kungens, agerande och inställning till epidemin.
Inom sjukdomsforskning är de primära källorna är ofta ospecifika. Beskrivningarna i
källorna kan hänföras till många olika sjukdomar eller tillstånd. Dessutom är källorna sällan
bra mätare för att undersöka prevalensen i tidigare generationer. Sjukdomen kan nämligen ha
varit mycket spridd, men ändå lämnat endast fragmentariska spår i källorna. 2 Rent definitions-
mässigt bör det noteras, att det 1788–1790 inte enbart var en epidemi av återfallsfeber som
grasserade, utan att det samtidigt förekom åtminstone fläckfeber. Dessa två sjukdomar följdes
2 Vuorinen 2002, s. 23.
6