En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda

III.1.3. Hälso- och sjukvård på flottorna
FLOTTAn, KRIgET OCH SMITTAn
Operationerna till sjöss präglades av en ständig väntan på förliga vindar, av eskort- och block-
adtjänst och av en motståndare som ytterst sällan kom i sikte vid horisonten. Livet ombord
tedde sig rätt tröstlöst. Sjukdomar och elände lamslog flertalet operationer. Det är vanskligt att
säga huruvida skulden stod att finna i den undermåliga kosten, det dåliga dricksvattnet, den
bristande hygienen, den torftiga klädseln, båtsmännens ovana med livet ombord eller trång-
boddheten.
Under senare delen av 1700-talet blev hygienen och sjukvården på flottan av stort intresse
för staten. ”Karlskronasjukan” är nämligen inte inte unik för detta krig. Flottan drabbades
mycket hårt av epidemier även 1742 och 1808–1809. Det är tydligt att denna styrka regelmässigt
drabbades av svåra sjukdomar efter ca ett halvårs krig. 120 Under andra hälften av 1700-talet var
förbättrandet av de hygieniska förhållanden föremål för ett starkt intresse bland flaggmännen.
Under sjöexpeditionerna var morbiditeten hög vilket nedsatte fartygens stridsduglighet och
försvårade värvningsarbetet.
Amiralitets läkaren i Karlskrona, Arvid Faxe (1733–1793), hade fått sin med.lic examen i
Lund 1756. Fyra år senare blev han med.dr och prosektor i anatomi. Under Pommerska kriget
fungerade han 1756 som läkare vid preussiska hovstaten, och deltog i den egenskapen i slaget
vid Lobositz. Han var expeditionsläkare vid svenska flottan åren 1758, 1759, 1761. Assessor vid
Collegium medicum blev han 1762. År 1774 blev han andre amiralitetsläkare i Karskrona, och
fem år senare förste amiralitetsläkare i samma stad. Under feberepidemin 1788–1790 i Karls-
krona gjorde han ”beständig tjänst vid hospitalerne”. 121 Hans hustru avled i epidemin 1789 och
ett år senare förlorade han hela sin förmögenhet i den stora branden i Karlskona. Läkaren Faxe
har karakteriserats av två samtida läkare: Ribben och Hedin enbart positiv att säga: ”Faxe är
klokare än de öfrige hönshuvuden här nere[i Karlskrona]” 122 och att han är en ”man av mycken
drift i sin syssla, god lärdom och insigter”. 123
Faxe var före sin tid beträffande sina åsikter i navalhygienen och han lade en stor vikt vid
hälsovården ombord: ”Bevarandet av en god hälsa sättes i första rummet, under det densam-
120 glete 1992, s. 148.
121 Faxes biografiska uppgifter ur nilson 1943, s. 463.
122 Hjelt III 1893, s. 144–145.
123 gyther 1839, s. 197–198.
40