En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
KOPPOR, LÄKARE OCH SPAnSKA FLUgOR<br />
upp ur kärr och sumpmarker och vällde fram som illaluktande <strong>sjukdom</strong>salstrande dimmor. 72<br />
Tron <strong>på</strong> miasmat levde kvar till 1800-talet och upptäckten av bakterierna.<br />
Johannisson har framfört, att läkarna föredrog att tolka <strong>sjukdom</strong>arna som orsakade av<br />
miasma – att stöda sig <strong>på</strong> kontagion teorin skulle ha medfört karantäner och avbrott i handeln.<br />
Läkarna tillhörde nämligen just det up<strong>på</strong>tsträvande borgerskap som särskilt tilltalades av den<br />
ekonomiska liberalismen. 73<br />
Vilken förklaringsgrund läkaren stödde sig <strong>på</strong> avgjorde vårdformerna. De båda teorierna<br />
krävde ju olika praktiska åtgärder. För miasmatikern var det angeläget att rena den fördärvade<br />
luften. Således strävade han efter hygieniska och sociala reformer som bättre bostäder, större<br />
renlighet, bortförande av avfall och utdikningar. Kontagionisterna däremot höll fast vid avs-<br />
pärrning och karantän som det enda verksamma medlet i kampen mot epidemierna. 74 Striden<br />
stod länge het mellan miasma-anhängare och kontagiumanhängare, men till slut enades man<br />
on en kompromiss: miasma kunde under vissa förhållanden omvandlas till kontagium. 75<br />
II.5. Omhändertagandet av de sjuka<br />
Varför finns det en organisation för vård och omsorg? Ursprungligen har arbetet skötts inom<br />
den privata sfären, men med tiden utvecklats till en statlig verksamhet. Kristendomens sama-<br />
ritideal och senare de humanitära strävandena har säkert spelat en viss roll, men det är uppen-<br />
bart att det funnits flera andra motiv bakom uppbyggandet av offentlig vård. Den medeltida<br />
sjukvården var en angelägenhet för kyrkan, medan staten övertog ansvaret i samband med att<br />
nationalstaterna etableras i Europa <strong>på</strong> 1500-talet och den statliga administartionen byggdes<br />
upp. 76 De medeltida hospitalen sköttes av klosterväsendet, men hamnade efter reformationen<br />
i statens händer. Hospitalet var närmast ett härbärge, där ingen speciell medicinsk behadlig<br />
gavs. Klienterna led av obotliga <strong>sjukdom</strong>ar, t.ex. lepra eller sinnes<strong>sjukdom</strong>, eller så måste de av<br />
andra orsaker omhändertas av samhället, t.ex. p.g.a. fattigdom eller ålderdom. Klienterna var<br />
med andra ord intagna <strong>på</strong> livstid.<br />
72 Bergmark 1965, s. 258–259.<br />
73 Johannisson 1990, s. 31–32.<br />
74 Lindroth 1978, s. 455–456.<br />
75 Bergmark 1965, s. 260.<br />
76 Qvarsell 1991, s 24.<br />
28
Change language