En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda

KOPPOR, LÄKARE OCH SPAnSKA FLUgOR
intresse att garantera truppernas varaktiga hälsa. Kliniken i sin tur garanterade en kontinuerlig
tillgång till patienter för undervisnings- och övningssyften. 82
Militärsjukhusen indelas i stående och rörliga. Dels följde dessa armen, dels var de per-
manenta. Sjukhusens verksamhet styrdes av sjukhusreglementen, som innehöll noggranna
föreskrifter för hushållningen vid de särskilda sjukhusen, för matordningen, för de olika tjäns-
temännen, för läkarna och lasarettsfältskärarna. Det första reglementet för arméns sjukhus
uppgjordes av Pehr Zetzell under det Pommerska kriget (1757–1762).
I reglementet rörande de sjukas skötsel och hygien inom sjukhuset föreskrevs t.ex. att då
den sjuke intogs skulle han få en ren skjorta och rena lakan. Skjortan skulle bytas var åttonde
dag, lakanen och madrassen då de blev våta eller smutsiga. Den sjukas kläder lades tillhopa
under huvudkudden, kappan fick tjänstgöra som nattrock och skorna nyttjas vid behov. Då
sängen blev ledig svavlades madrassen, huvudkudden och täcket. På morgonen skulle rummen
städas och vädras. Luften försökte man hålla ren genom ständig eldning och rökning med en-
ris. Trots att militären regelbundet hemsöktes av olika epidemier, fanns det i reglementet finns
inga föreskrifter om förhållningsregler vid smittosamma sjukdomar. 83
Sjukplatsernas antal beräknas vanligen till 12 á 13 på en styrka av 100 man. Alla sjukhusen
hade en gemensam direktör och magasinskommisarie. Personalen vid sjukhusets ekonomiav-
delning bestod av 1 kommisarie, 1 vaktmästare, 1 kokerska och sjukvakter efter behov. Perso-
nalen vid sjukhusavdelningen utgjordes av 2 fältskärsgesäller för 60 á 100 sjuka. Hela sjukhus-
komplexen hade 2 examinerade lasarettsfältskärer och 1 apotekare, vilka var underställda en
fältläkare, som i sin tur stod under förste fältläkaren. Utom läkarna var tre präster anställda
vid sjukhusena. Av dessa skulle en förstå tyska och av de två andra borde den ena kunna både
svenska och finska. 84
I reglementet för matordningen vid sjukhuset borde den föda som tilldelades de sjuka
vara tillräcklig och närande: både animaliska och vegetabiliska födoämnen borde användas.
Då kött inte alltid fanns tillgängligt, uppsattes dubbel matordning. Fältläkaren skulle efter
omständigheterna vidta sådana förändringar som kunde bidra till de sjukas tillfrisknande. I de
sjukas soppa kunde grönsaker, persilja, purjoblad, kålrötter, rovor och potatis tillsättas, jämte
82 Imhof 1976, s. 95.
83 Lindén 1920, s. 205.
84 Lindén 1920, s. 202–203.
30