En sjukdom af högst elakt släckte. Återfallsfebern på ... - Helda

FLOTTAn, KRIgET OCH SMITTAn
mot den nya fienden lämnade kungen armén i Finland under befäl av hertig Karl och reste till
Sverige. 165
De militära operationerna till lands somrarna 1789 och 1790 medförde intet avgörande.
Striderna till sjöss hade däremot en större betydelse. Sommaren 1789 var flottorna paralyserade
av den härjande epidemin och utkämpade endast två slag. Örlogs- och skärgårdsflottans gemen-
samma angrepp mot Viborg sommaren 1790 misslyckades. Utbrytningen, det s.k. ”Viborgska
gatloppet” lyckades, men till ett högt pris. Den svenska linjeflottan förlorade sju linjeskepp
och tre fregatter, med inalles 4500 man, av vilka ca 1000 omkommit. Den svenska linjeflottan
reducerades med en tredjedel. Skärgårdsflottan klarade sig med små förluster, och en vecka
senare vann den, under gustav III:s ledning, en stor seger vid det andra slaget vid Svensksund.
Efter det största sjöslaget i nordens historia inleddes fredsförhandlingarna. 166 Freden slöts 14
augusti 1790 i Värälä på status quo basis. Det illaplanerade och oförberedda kriget åsamkade
Sverige dryga kostnader i manskap och material.
III.3. Sjukdomen drabbar Sveaborg
Via den sjuka ryska besättningen på Vladislav spred sig smittan snart. Troligen först till de
svenskar som var ombord Vladislav, och då sjukligarna flyttades till flottans sjukhus på Svea-
borg spred sig smittan bland flottans folk. Inom kort angreps även garnisionen och anefter även
invånarna i Helsingfors, i de övriga delarna av Finland och Sverige.
På Vladislav visade sig smittan vara mera omfattande än på de andra fartygen. 167 Det visade
sig att den smitta som fanns ombord på Vladislav gav symptom som tydde på en synnerligen
elakartad sjukdomsform. Tyvärr var förhållandena på Sveaborg gynnsamma för en snabb sprid-
ning. De ytterligt svåra sanitära missförhållandena gjorde att epidemin snabbt fick fotfäste. Vid
ankomsten uppskattades antalet sjuka till ca 200 och det blev nödvändigt att i all hast inrätta
ett nytt sjukhus i Cassern-huset. För sjukhuset ansvarade fältläkare Carl Henrik Wännman. 168
De ryska sårade, till antalet ca 100 man, sköttes av sina egna läkare och fältskärer. 169
165 För krigets förlopp se t.ex Jern, 1996. s. 409.
166 glete 1992, s. 161.
167 Munthe 1915, s. 149.
168 Salomon 1788, s. 320.
169 Salomon 1788, s. 320.
50