Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

1.2 SYFTE
Syftet med arbetet är att utreda och analysera var gränserna ligger för att kunna
bilda servitut enligt fastighetsbildningslagen eller jordabalken. Gråzoner ska identifieras
inom de betydelsefullaste servitutsrekvisiten i lagstiftningen och diskutera
dem mot rättspraxis, doktrin, lagstiftning samt propositioner.
1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR
De spörsmål som är mest centrala och som ska bearbetas och analyseras är följande:
Belysning av nedanstående servitutsrekvisit:
• ”ändamålsenlig markanvändning”
• ”visst hänseende”
• ”stadigvarande betydelse”
• ”förbud mot positiva prestationer”
Dessutom kommer utredning av väsentlighetsvillkoret enligt FBL belysas. Var
ligger skiljelinjen för rekvisitet ”väsentlig betydelse” som ger möjlighet att bilda
servitut enligt FBL? En jämförelse ska också göras mot samma villkor i AL.
För bearbetningen av ovanstående spörsmål så ska vi utreda om tolkning kan göras
på olika sätt beroende på sammanhanget. Är bedömningsgränserna tydliga
eller inte? Är den rättspraxis som finns tydlig och följer den proposition och förarbeten?
1.4 METOD
För att klara av att besvara ovannämnda ämnen kommer ledning sökas i rättpraxis,
doktrin samt förarbeten. Bland förarbetena kommer regeringens proposition med
tillhörande utredning beaktas. Lagkommentaren för FBL och JB samt lantmäteriets
rättsfallssamling kommer användas för att få ledfyr.
10