Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

6. ANALYS
Samhällsutvecklingen och utveckling av den rättspraxis som finns går hand i
hand. Under det senaste århundradet har människan blivit allt mer urban. I Sverige
har vi gått ifrån ett jordbrukssamhälle till ett urbant informationssamhälle. Detta
har gjort att fastigheter ute på landsbygden, som tidigare var viktiga för landets
försörjning av spannmål och som tjänande som permanentboende för invånarna,
allt mer har övergått till att fungera som fritidsfastigheter för stadsbor. Denna förändring
i samhället har gjort att nya behov av servitut har växt fram som inte funnits
tidigare. Ur allmän synpunkt har det numera ansetts att olika fritidsfunktioner
kan vara tillräckligt betydande för att kunna bestämma med servitut. Samtidigt har
vissa äldre servitutsfunktioner förlorat sin betydelse då hus numera inte företrädesvis
värms upp med grannfastigheternas ved.
Avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret, denna inskrivning ger endast att
servitutet har en bättre möjlighet att stå sig vid en överlåtelse. Inskrivningen garanterar
inte att avtalet i sig är ett servitut eftersom en sådan prövning inte görs.
Eftersom det skulle medföra stora kostnader att pröva alla servitut vid inskrivning,
så är möjligtvis den lilla rättsosäkerhet som ändå uppstår motiverad.
Det är viktigt vilken nytta ett servitut har för allmänheten. Stor allmännytta leder
till att bedömningen huruvida servitutet uppfyller de olika rekvisiten mildras. Det
underlättar också om det är ett litet område som berörs och att den tjänande fastigheten
får låg belastning. Hög belastning eller stort ianspråktaget område på den
tjänande fastigheten medför att rekvisitbedömningen för att tillskapa servitut blir
strängare.
Servitut är ett komplement till äganderätten. Det ger att servitut aldrig ska användas
om det istället går att lösa frågan genom ägandeövergång. Däremot kan det
vara så att det blir väldigt kostsamt och därmed orationellt att lösa små frågor genom
ägandebyte. Därför har även servitut medgivits att verka mot denna grundregel.
Den ekonomiska nyttan eller belastningen är viktig i bedömningen huruvida
servitut kan användas för att säkra en rättighet. Därför har också redan etablerade
användningar lättare att uppfylla servitutsrekvisiten jämfört med samma rättighet
som inte är vedertagen.
Bedömningsgränserna som gäller för servitutsrekvisiten är rörliga och följer de
krav som samhället ställer ganska bra. Gränserna är inte alltid tydliga vilket har
framgått av de redovisade rättsfallen. Däremot är otydligheten en förutsättning för
att samhällsutvecklingen ska kunna forma rekvisitkraven. Om de varit helt statiska
hade många servitut varit tvungna att ombildas för att kunna möta samhällets
krav. Detta skulle medföra onödiga kostnader och leda till en orationell administrativ
börda för samhället. Dessutom skulle trovärdigheten för servitutens betydelse
minska eftersom ingen skulle följa dem.
46