Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

More documents

Recommendations

Info

NJA 1996 s 110 Frågan prövades om sträckning av en ny väg på tjänande fastighet som innehades med servitut. Det fanns en befintlig väg som passerade den tjänande fastighetens bostadsbyggnad. Den härskande fastigheten önskade att utvidga det befintliga servitutet till att innefatta rätt att föra hästar över fastigheten. Hästtransporterna skulle kunna ske genom ridning, ledande eller transport med bil. Den härskande fastigheten hade i över 10 års tid bedrivit travhästverksamhet och investerat flera miljoner kronor i ekonomibyggnader. Ungefär 10 personer var anställda i verksamheten som innefattade cirka 35 hästar. Vid bedömningen om servitutet var av stadigvarande betydelse så gjorde HD en bedömning av verksamheten: ”Ändamålet främjar travhästverksamheten. Verksamheten måste anses vara av stadigvarande betydelse för R 6:1.” Servitutet godtogs således då rekvisitet stadigvarande betydelse ansågs vara uppfyllt. NJA 1997 s 307 HD prövade frågan om en kommunalt ägd gatumarksfastighet kunde vara härskande fastighet med servitut för badplats samt parkeringsplats. Rekvisitet stadigvarande betydelse ansågs av HD inte vara uppfyllt eftersom nyttan inte låg på den härskande fastigheten. Istället var det allmänhetens behov av bad och parkeringsplatser som servitutet avsågs att tillfredställa. Därför godkändes inte servitutet. Även om servitutet i sig inte godkändes innebär inte det att det förelåg ett giltigt nyttjanderättsavtal. 4.3.3. SLUTSATS GÄLLANDE REKVISITET STADIGVARANDE BETY- DELSE Före införandet av FBL 1972 gick det att bilda servitut muntligen. Det som gjorde att HD såg dansbanan som en benefik nyttjanderätt hade sin grund i att varighetsvillkoret inte var uppfyllt. Det kan få stora konsekvenser om muntliga servitut anses vara upprättade eller inte. Det ekonomiska värdet eller belastningen av att ha ett servitut eller benefik nyttjanderätt skiljer sig avsevärt både för den härskande och tjänande fastigheten. I dansbanefallet skulle den tjänande fastighets värde vara lägre om den var belastad med ett dansbaneservitut. 32
4.4. FÖRBUD MOT POSITIVA PRESTATIONER I 14:1, 2 stycket JB, finns det ett rekvisit som begränsar möjligheten att koppla servitutet till en för den tjänande fastigheten skyldighet, att samtidigt uppbära positiva prestationer. Följande står: ”…Servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet…” I 7:1, 2 stycket FBL, förtydligar att samma begränsning även gäller vid servitutsbildning enligt FBL. Följande står: ”Utan stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastigheten och ägaren av den tjänande fastigheten får servitutet ej innefatta skyldighet för den senare att underhålla väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet.” Begränsningen mot positiva prestationer kvarstår, men det tydliggörs att en överenskommelse mellan fastighetsägarna är nödvändig för att någon positiv prestation överhuvudtaget ska kunna skrivas in i servitutet. Positiva prestationer innebär i detta sammanhang, en skyldighet för den tjänande fastigheten att verkställa åtgärder till förmån för den härskande fastigheten. Vad som ryms <strong>inom</strong> begreppet underhåll är den intressanta frågan i detta fall. Som det går att utläsa i lagtexten är underhållsåtgärder godtagbara. Enbart i de fall när den positiva prestationen ryms <strong>inom</strong> lagtextens begränsning har de godkänts i den rättspraxis som finns. Därför går det inte att skriva servitut som innefattar skyldighet för den tjänande fastigheten att leverera ved eller vatten för husbehov. 36 Om det finns behövlighet av att dela upp underhållsskyldighet i en förrättning så bör rättighetsupplåtelsen ske genom tillämplig lagstiftning, t.ex. genom de möjligheter som erbjuds i AL eller i MB. Det är också möjligt att fördela underhållsansvaret på bestämda delar av objektet, t.ex. går det att peka ut att underhållsansvaret gäller en bestämd vägsträcka. 37 Nedanstående proposition och rättsfall har behandlat gränsdragningen gällande vad som innefattas av underhåll eller inte. 36 Hillert, Servitut, sid 38 ff 37 Nilsson, Sjödin, Servitut, s 84 33
Page 1 and 2: FASTIGHETSVETENSKAP EX-09-189 Servi
Page 3 and 4: 5.2 HUR FALLER EN JÄMFÖRELSE UT M
Page 5 and 6: FÖRORD Det sista momentet på KTH:
Page 7 and 8: SAMMANFATTNING Så länge det har f
Page 9 and 10: Jordabalkens regler gällande servi
Page 11 and 12: 1.5 DISPOSITION Först kommer lagte
Page 13 and 14: gäller för avtalsservitut. Vid se
Page 15 and 16: 3. ALLMÄNT OM NYTTJANDERÄTTER OCH
Page 17 and 18: 3.2 SERVITUTS BELASTNING UNDER FÖR
Page 19 and 20: att en villatomt inte får bebyggas
Page 21 and 22: Vid arrende måste samtliga avtalsv
Page 23 and 24: Ur nedanstående statliga utredning
Page 25 and 26: princip anses vara ett mindre angel
Page 27 and 28: 4.2. I VISST HÄNSEENDE Ur 14:1 JB,
Page 29 and 30: NJA 1996 s 776 Frågan som behandla
Page 31: 4.3. VARAKTIGHETSVILLKORET I 14:1,
Page 35 and 36: Prop 1969: 128 s B 548 ”Inte mins
Page 37 and 38: 5 VÄSENTLIG BETYDELSE Rekvisitet v
Page 39 and 40: Göta hovr, avd 3, 1980-03-04, UÖ
Page 41 and 42: Svea hovr, avd 13, 1989-09-20, UÖ
Page 43 and 44: Svea Hovrätt, avd. 13, 2003-09-23,
Page 45 and 46: 5.3 SLUTSATS GÄLLANDE REKVISITET V
Page 47 and 48: 7. KÄLLFÖRTECKNING 7.1 OFFENTLIGT
Page 49: 7.4 BILDER Framsida, http://www.alg

Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?