Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

More documents

Recommendations

Info

2. SERVITUT Servitut kan bildas genom olika lagar. Några av dessa är: • Jordabalken • Fastighetsbildningslagen • Expropriationslagen Servitut kan också bildas genom fler lagar. I anläggningslagen kan servitut för väg skapas och med stöd av miljöbalken går det att upplåta servitut för vattenverksamhet. 2.1 SERVITUT ENLIGT JORDABALKEN Lagkommentaren ger följande uttalande om bakgrunden till de gällande servitutsrekvisiten i JB: ”Vid utformningen av regelsystemet om upplåtelseservitut i JB har en strävan varit att hålla av- talsservituten <strong>inom</strong> ramen för rådande jord- och planpolitiska målsättningar. Denna strävan åter- speglas i definitionen av begreppet servitut. I 14 kap. 1 § första stycket finns denna definition, i vilken det gjorts klart att som servitut kan godtas bara sådana upplåtelser som är av beskaffenhet att främja ett ändamålsenlig utnyttjande av den fasta egendomen.” 10 JB:s servitutsrekvisit måste alltid vara uppfylla oavsett vilken lag som tillämpas. Genom JB kan en enskild fastighetsägare ingå avtal om servitutsrätter. Dessa avtal kan skrivas in i fastighetsregistret av inskrivningsmyndigheten. För att avtalsservitut ska vara giltigt som servitut enligt JB gäller att de ska ha en ändamålsenlig användning, stadigvarande betydelse och vara lokaliserat så att det framgår vilket område som avses. Ändamålsenlig användning innebär att det ska ge en positiv nettoeffekt för fastigheterna. I lagkommentaren till 14:1 JB kan följande utläsas: ”När det gäller den positiva nettoeffekten behöver denna inte vara uppfylld i det enskilda fallet utan det är tillräckligt att upplåtelsen typiskt sett uppfyller kraven på positiv nettoeffekt. Detta 10 Beckman, Bäärnhielm, Cederlöf, Larsson, Lindberg, Millqvist, Nilsson, Synnergren, Jordabalken – En kommentar JB och anslutande författningar, sid 14:1:1 ff 12
gäller för avtalsservitut. Vid servitutsbildning enligt bl.a. FBL däremot skall alltid en prövning ske i det enskilda fallet.” 11 När det gäller stadigvarande betydelse så innebär det att servitutet ska ge upphov till en långsiktig nytta för fastigheten. Lagkommentaren till 14:1 JB beskriver hur tillfälliga behov kan lösas: ”En rättighet, som i och för sig uppfyller kraven i 14 kap. 1 § första stycket, får inte avse något tillfälligt utan måste avse något mera bestående. Detta framgår av 14 § kap. 1 § andra stycket – även om grundförutsättningarna är att det skall vara obegränsat i tiden. Ett servitut får endast avse ändamål av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Något hinder att tidsbe- gränsa ett avtalsservitut finns emellertid inte – till skillnad mot fastighetsbildningsservitut…” 12 2.2 SERVITUT ENLIGT FASTIGHETSBILDNINGSLAGEN JB:s servitutsrekvisit måste vara uppfyllda för servitut skapade genom FBL. Servitut som tillkommer med FBL, upprättas av lantmätaren vid en förrättning. Den största skillnaden på servitut enligt FBL gentemot JB och ExprL är att det finns ett väsentlighetskrav i FBL. Detta krav finns alltså inte uppställt i JB eller ExprL där det räcker med den positiva nettonyttan. I propositionen framgår det att anledningen till de stränga kraven är att hindra bildandet av onödiga servitut. Prop. 1969:128 del B sida 545 ff: ”Som villkor för servitutsbildning bör enligt kommitténs mening föreskrivas att servitutet är av synnerlig vikt för att fastighet skall erhålla ändamålsenlig användning. Detta villkor – som tas upp i första stycket av kommitténs förslag – innebär en skärpning av det allmänna kravet i 5:4 att fastighetsreglering skall medföra lämpligare fastighetsindelning eller eljest mera ändamålsenlig markanvändning och att fördelarna därav skall uppväga de med regleringen förbundna kostna- derna och olägenheterna. En sådan skärpning krävs för att hindra att servitutsinstitutet får en alltför vidsträckt användning, vilket skulle kunna medföra skadliga verkningar. Kommittén betonar att det måste vara angeläget för den enskilde att inte behöva tvingas in i det gemensam- hetsförhållande som servitutsbildningen ger upphov till, om inte åtgärden är av mera väsentlig betydelse för annan fastighet. Inte heller för det fall att ägaren av den tjänande fastigheten medger servitutsbildningen bör kravet på synnerlig vikt efterges. Detta ställningstagande föranleds främst av en strävan att onödiga och tämligen betydelselösa servitut skall undvikas.” 11 Beckman, Bäärnhielm, Cederlöf, Larsson, Lindberg, Millqvist, Nilsson, Synnergren, Jordabalken – En kommentar JB och anslutande författningar, sid 14:1:1 ff 12 Beckman, Bäärnhielm, Cederlöf, Larsson, Lindberg, Millqvist, Nilsson, Synnergren, Jordabalken – En kommentar JB och anslutande författningar, sid 14:1:1 ff 13
Page 1 and 2: FASTIGHETSVETENSKAP EX-09-189 Servi
Page 3 and 4: 5.2 HUR FALLER EN JÄMFÖRELSE UT M
Page 5 and 6: FÖRORD Det sista momentet på KTH:
Page 7 and 8: SAMMANFATTNING Så länge det har f
Page 9 and 10: Jordabalkens regler gällande servi
Page 11: 1.5 DISPOSITION Först kommer lagte
Page 15 and 16: 3. ALLMÄNT OM NYTTJANDERÄTTER OCH
Page 17 and 18: 3.2 SERVITUTS BELASTNING UNDER FÖR
Page 19 and 20: att en villatomt inte får bebyggas
Page 21 and 22: Vid arrende måste samtliga avtalsv
Page 23 and 24: Ur nedanstående statliga utredning
Page 25 and 26: princip anses vara ett mindre angel
Page 27 and 28: 4.2. I VISST HÄNSEENDE Ur 14:1 JB,
Page 29 and 30: NJA 1996 s 776 Frågan som behandla
Page 31 and 32: 4.3. VARAKTIGHETSVILLKORET I 14:1,
Page 33 and 34: 4.4. FÖRBUD MOT POSITIVA PRESTATIO
Page 35 and 36: Prop 1969: 128 s B 548 ”Inte mins
Page 37 and 38: 5 VÄSENTLIG BETYDELSE Rekvisitet v
Page 39 and 40: Göta hovr, avd 3, 1980-03-04, UÖ
Page 41 and 42: Svea hovr, avd 13, 1989-09-20, UÖ
Page 43 and 44: Svea Hovrätt, avd. 13, 2003-09-23,
Page 45 and 46: 5.3 SLUTSATS GÄLLANDE REKVISITET V
Page 47 and 48: 7. KÄLLFÖRTECKNING 7.1 OFFENTLIGT
Page 49: 7.4 BILDER Framsida, http://www.alg

Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?